Alla inlägg av Johan Thornton

Trött taxikund smet från betalning

En man i 50-årsåldern från Bromma hade varit ute med sina kollegor och druckit öl. Efter en lång utekväll tog han en taxi hem och somnade i baksätet.

När han vaknade var han inte i Bromma utan på en bensinmack i Rinkeby.

Mannen blev arg eftersom taxichauffören kört fel och hoppade ur bilen utan att betala. Taxichauffören ringde polisen som strax grep smitaren.

Mannen hade en kniv på sig. Själv hävdar han att han behöver kniven i sitt arbete, men eftersom kniven påträffades i byxorna så långt efter arbetstid, och mannen var så pass berusad, tyckte tingsrätten att knivinnehavet var straffbart.

Mannen döms nu till böter för brott mot knivlagen.

Väsbybo kräver 80 000 efter flytt

Edith Öhqvist menar att hon fick flera möbler förstörda när hon flyttade till Väsby.
– Ersättningskraven är befängda, säger flyttfirman.

– Det är ett belopp helt tagit ur luften, säger en representant för flyttfirman.

Han berättar att de hjälpt Edit Öhqvist att flytta en gång tidigare och att allt då gick bra, sånär som på en mindre skada som kompenserades direkt.

– Under de 20 år som jag jobbat i branschen har jag aldrig varit med om ett liknande skadeståndskrav. Vi har blivit beskyllda för att bland annat ha förstört en moraklocka och flytta runt cd-skivor så att de ligger i fel fodral. Det är befängt.

I rapporten till Allmänna reklamationsnämnden har flyttfirman sagt att en skohylla var trasig och att man kan tänka sig att ersätta den. I övrigt är skadorna orsakade av slitage.

Att flyttfirman överhuvudtaget tvekar på Edit 
Öhqvists uppgifter tycker hon själv är extremt fräckt.

– De säger att jag hittat på allt, men jag är uppfostrad i ett kristet hem och har aldrig någonsin ljugit.

Hon berättar om förstörda böcker, trasiga kristallkronor och en moraklocka som hon och hennes man lagt ner tiotusentals kronor i reparationskostnader på.

Allmänna reklamationsnämnden har beslutat att Edit Öhkvist har rätt till viss ersättning för de skadade föremålen. Men hon måste komma in med mer specifika reklamationer angående vad som är trasigt för att motivera sitt skadeståndskrav, något hon säger att hon gärna gör.

Samtidigt undrar Edit Öhqvist undrar flyttfirman inte bara kan erkänna att sakerna förstörts i flytten.

– Det var extremt blåsigt den dagen och dessutom stängdes vägarna av för att det var så mycket snö. Det är antagligen därför som så mycket gick sönder.

– Allmänna reklamationsnämnden har sagt att jag kan gå till domstol i den här frågan, och det gör jag gärna.

Sedan 2011 har 91 liknande ärenden kommit in till allmänna reklamationsnämnden. I 23 fall har man rekommenderat att skadestånd betalas ut. Snittbeloppet har legat på nästan 
12 200 kronor.

52291.jpg

Färre lägenheter att välja på i höst

Försäljningen av villor går lite trögt. Men det är strykande åtgång på bostadsrätter. Priserna har stigit och många lägenheter säljs innan den allmänna visningen.
– När alla andra har vassa armbågar måste man själv göra likadant, säger en lägenhetsköpare.

Studenten Caroline Hällkvist flyttade från Kungsholmen till Upplands Väsby tillsammans med sin pojkvän Johan Berggren i slutet av sommaren.

De köpte sin lägenhet innan visningen efter att ha upplevt en del krångel med öppna budgivningar tidigare.

– Vi betalade 50 000 extra för att göra på det här sättet. När alla andra har vassa armbågar måste man själv göra likadant, säger hon.

Johan Berggren berättar att de inte beställde en förhandsvisning för att tjäna pengar, utan för att få tag på en lägenhet över huvud taget.

– Troligtvis hade lägenheten ändå blivit dyrare efter visning, men det vet man ju aldrig, säger han.

Det fanns ungefär 22 procent färre bostadsrätter ute på marknaden i september, jämfört med samma månad i fjol. Det är den lägsta noteringen sedan 2008 och det minskade utbudet har drivit upp de priser som köparna faktiskt betalar. Men utgångspriserna är ungefär desamma som 2011.

De som säljer villor däremot begär 20 procent mer för sina hus i år än i september förra året, enligt uppgifter från bostadssajten Hemnet.

– Det beror antagligen på att man sedan årsskiftet slopat de låga lockpriserna för att fler skall buda. Priserna ligger på en rimligare nivå, säger Mathilda Sundvall, mäklare på Svensk fastighetsförmedling i Upplands Väsby.

Hon säger också att de högre utgångspriserna kan ha gjort att villaförsäljningen har gått lite trögare, något som siffror från mäklarsamfundet bekräftar.

– Mäklarna sätter kanske till och med lite för högra priser, säger Mathilda Sundvall.

För bostadsrätterna går det desto bättre. Mathilda Sundvall menar att förklaringen kan ligga i att bankerna numera har högre krav vilket betyder att det tar längre tid att få ihop en handpenning till ett hus. Man börjar helt enkelt med en lägenhet.

– Bankens strängare regler har funnits ett tag, men effekten har nyss börjat synas, säger Mathilda Sundvall.

Efterfrågan på bostadsrätter bekräftas av mäklaren Armas Sundin på HusmanHagberg,

– Folk ringer och ber att få se lägenheten och gör affär innan den allmänna visningen.

Efterfrågan på bostadsrätter tror han också har att göra med att det inte finns lika många hyresrätter i kommunen längre. Många som lämnar sina villor vill bo kvar i Upplands Väsby.

– Folk stannar i kommunen, säger Armas Sundin.

Att folk köper innan visning är bra både för köpare och säljare menar Mathilda Sundvall.

– Säljaren kan få ut mer än utgångspriset och köparen är säker på att det blir han eller hon som får lägenheten.

Trots det kan bostadsrätterna bli dyra. Priserna har stuckit i väg under året, särskilt på de lägenheter som ligger nära centrum.

Anders Norén och hans fru, som nyss köpt en trerummare i Väsby, följde en hel del försäljningar där priserna stack i väg innan de köpte sin bostad.

– Vi köpte inte den vi egentligen var ute efter, säger han. Men det får inte bli för dyrt.

  FAKTA

Lägre villapriser

• Bostadsrätterna har ökat i pris med 6 procent i år och 3 procent det senaste kvartalet.

• Villorna har sjunkit i pris med 3 procent det senaste kvartalet.

• Vecka 36 begärde säljarna i snitt 1,4 miljoner kronor för en bostadsrätt och cirka 4 miljoner kronor för en villa.

Källa: Mäklarstatistik, 
hemnet

Pojke fick käken ­avslagen 
i fyllebråk

Ett stort bråk på Valborgsmässoafton med fulla ungdomar har nyss avklarats i Nacka tingsrätt.

Två gäng mötte varandra på gatan efter att ha firat Valborg på Älta gård. Blickar och hårda ord utväxlades och sen var slagsmålet mellan ett stort gäng pojkar och unga män i full gång.

Efter att ha blivit slagen i bakhuvudet och nedbrottad fick en pojke en rad sparkar och slag från ett tiotal andra som stod i en ring runt honom. Misshandeln ledde till att pojken var tvungen att genomgå käkkirurgi.

En ung Täbybo döms till villkorlig dom, 50 timmars samhällstjänst och att betala skadestånd på 5 000 kronor för misshandeln.

Nackaborna kör mer bil än andra

I Nacka kör fler bil än i de flesta andra svenska kommuner.
Folk har långt till jobbet, då är det skönare att köra själv, är slutsatsen på kommunen.

I nästan alla svenska kommuner minskade bilåkandet förra året med i snitt nästan 3 procent.

Men i Nacka gick utvecklingen åt andra hållet. Bil­åkandet ökade med nära 
1 procent enligt siffror från myndigheten Trafikanalys.

– Vi har fått fler bilar på vägarna eftersom det flyttat in många nya människor i kommunen, säger Marianne Möller trafikstrateg vid Nacka kommun.

Varje nyinflyttad invånare har i snitt med sig minst en bil. Kommunen räknar också med att befolkningen kommer att öka snabbare än vad den gjort hittills när man nu bygger nya bostäder på Kvarnholmen och vid Tollare. Därför är det inte orimligt att tänka att körningen ökar ännu mer på kort sikt.

Marianne Möller säger dessutom att kollektivtrafikens kapacitet inte växer lika snabbt, vilket gör att många kanske ser bilen som ett smidigare alternativ, särskilt för det stora antal som jobbar i Kista eller Solna. Många gånger kan det gå fortare att köra själv – trots köer.

– Reser man långt ­betyder det flera byten mellan bussar och tunnelbana. Folk tycker att det är skönare att sitta i bilen och få lite egentid, säger Marianne Möller.

Nacka hamnar på tredje plats av landets alla kommuner när det gäller bilkörning och i snitt körde varje Nackabo sin bil 1 350 mil ifjol.

Vad gör kommunen för att vända trenden?

– Vi arbetar stenhårt på att få hit tunnelbanan. Men vi håller också på att se över sträckor på Värmdövägen så att det ska bli lättare att ta sig fram för både bilar och bussar.

För dem som cykelpendlar lovar också kommunen bättring. En ny cykelplan är på gång där man till en början ska se över sträckan mellan Skurubron och ­Södermalm för att Nackaborna lättare ska kunna lämna bilen hemma.

Men trots att fler väljer bilen har även resorna med SL ökat. Statistik från SL visar att antalet resenärer som åkte med bussarna till Nacka och Värmdö ökade med 3 procent i fjol jämfört med 2010.

  FAKTA

Mil per bil

• Trots att det totalt sett körs mer bil i Nacka minskade den genomsnittliga körsträckan med 59 mil per bil förra året.

• Det registrerades 2 138 nya bilar i kommunen 2010/11.

• Förra året fick Nacka 1 500 nya invånare.

Källor: Trafikanalys och Statoil

50615.jpg

Delar av tomten sprängdes bort

Byggföretaget sprängde bort delar av Olle Bexanders tomt. Nu har han stämt företaget på en halv miljon kronor.
– Jag vill ta reda på om man verkligen får bära sig åt på det här viset, säger han.

När det började byggas hus på marken kring Olle Bexanders villa i Boo tycke han bara att det var roligt

– Liv, rörelse och nya grannar kändes väldigt välkommet, säger han.

För att kunna ta sig fram till de nya husen byggdes en skaftväg. Det innebar att en bit berg måste sprängas bort för att göra plats för den nya vägen. Men samtidigt sprängdes en stor bit av Olle Bexanders tomt bort.

För att göra den här sortens ingrepp måste kommunen ha beviljat marklov. Men det hade inte sökts och därför fick Olle Bexander inte möjlighet att yttra sig innan sprängningarna utfördes.

– De har gått in och sprängt på hej vilt. Sammanlagt har det försvunnit mark längs 50 meter av min tomtgräns, säger han.

Kvar blev ett stup som gjort det obehagligt för honom att parkera sin bil, eftersom stupet ligger längs med den smala lutande uppfarten till hans parkering.

– Dessutom är det fara för barnbarnen och andra ungar som leker här, säger Olle Bexander.

– Nu när vintern kommer blir det halt också, vilket gör att det blir ännu farligare att ha ett stup på tomten.

Olle Bexander begärde att man skulle bygga en hög mur med staket där stupet uppstått. Dels som skydd för hans familj, dels som skydd om den underminerade marken skulle börja röra på sig. Men trots att det nu gått tre år sedan sprängningarna har skadorna på tomten ännu inte åtgärdats.

Nu har Olle Bexander stämt sprängningsföretaget på över en halv miljon kronor – en kostnad som han anser motsvarar vad det skulle kosta att bygga en skyddsmur vid stupet.

– Det är en löjlig summa, säger Kjell Schön på Mac Freeze AB, ansvarig för sprängningarna.

– Men alla tar sin chans när det handlar om pengar.

Kjell Schön säger att alla inblandade var fullt medvetna om att en sprängning inte är millimeterprecis. Att det saknades marklov var inte deras sak att säkerställa. De agerade på uppdrag av Fagerdala hem, som byggt de nya husen.

Mac Freeze har nu i sin tur stämt Fagerdala.

– Vi har utfört arbete åt dem för två miljoner kronor, men de pengarna har vi inte sett röken av ännu, säger Kjell Schön.

Problemet är att Fagerdala hem begärdes i konkurs för drygt ett år sedan. Leif Sparemo, som är finansdirektör på Fagerdala Foam, säger att det inte finns kvar någon personal från det bolaget som kan berätta hur man resonerade då.

Olle Bexander säger att det känns som en ”fifty-fiftysituation” för honom i den här stämningen. Men att han kände sig tvungen att ta reda på om det verkligen är lagligt att bete sig på det här sättet.

– Som det ser ut nu är det omöjligt för mig att sälja huset.

På Nacka mark- och miljödomstol säger handläggaren den här sortens stämningar är ganska ovanliga.

  FAKTA

Krävs marklov

Gör man markförändringar som påverkar höjdläget mer än en halvmeter måste man ansöka om ett så kallat marklov hos kommunen.

När marklov beviljas får grannar som berörs av förändringen lov att yttra sig innan arbetet påbörjas.

Källa: Boverket/Nacka kommun

48317.jpg

Här får hundar beställa tapas

Det var hundarna som förde dem samman.
I början av september öppnar programledaren Carin da Silva och Emelie Finder Jakobsson hundkafé .
– Hundar är ju annars knappt välkomna någonstans, säger de.

Förra sommaren blev labradoren Billie och ridgebacken Leia bästa vänner i Vasaparken. Ägarna Carin da Silva och Emelie Finder Jakobsson började därmed också umgås och fick idén att starta ett hundkafé på Dalagatan tillsammans.

– När höstrusket kommer är det inte lika kul att stå ute och prata. Vi hoppas att vårt kafé blir en mötesplats för alla hundägare i kvarteret, säger Emelie som har ett förflutet i restaurangbranschen.

Det är få ställen som släpper in hundar, speciellt om de är lite större. Himmelska hundar på Gärdet är hittills det enda renodlade hundkafeet i stan, men på exempelvis Hundudden på Djurgården är de fyrbenta vännerna också välkomna.

Både Carin da Silva och Emelie Finder är överens om att hunden mer är som en familjemedlem än ett husdjur och att man inte gärna lämnar den bunden utanför om man vill gå och dricka kaffe någonstans.

Deras vänner tror att de blivit galna som ska öppna hundkafé, men hundägare som har passerat dörren där en lapp med texten: ”Vi öppnar snart” är uppsatt har varit helt lyriska, säger Carin da Silva.

Tanken är att det ska vara fokus på både hundarna och deras ägare.

– Medan hundarna kopplar av i loungen kan ägarna sitta ner, umgås och ta en fika eller äta en enkel soppa med nybakat bröd, säger Carin da Silva som lovar att det inte ska finnas några hundhår i maten.

För hungriga hundar finns en tapastallrik, hembakade hundkex och lammchips som ser ut som minihamburgare. Carin berättar också att hon precis har provbakat cupcakes, med bland annat ärtor i, som ska finnas till försäljning till de fyrbenta vännerna.

Finns det ingen risk att hundarna börjar bråka med varann om de springer lösa på kaféet?

– De brukar lösa eventuella konflikter själva. Men alla ansvarar så klart för att de håller sig lugna, säger Emelie.

Hon menar också att det är bra för hundar att få träffas inomhus.

– Cityhundar är mer sociala av sig.

En som välkomnar kaféet är Alana Gordon som driver bloggen ”Hundvänliga Stockholm”. Hon tycker över lag att Stockholm är hundvänligt med många hundrastgårdar och parker, och att det skett en attitydförändring sedan hon flyttade hit från Australien för tre år sedan.

– Allt fler affärer och kaféer är vänligt inställda till hundar och innerstan är mycket bättre än ­exempelvis Solna eller Täby.

  FAKTA

Hundtät stadsdelProgramledare och inredare

I Stockholm fanns 28 344 hundar registrerade i januari i år.

De flesta hundar av är blandad ras, 6 004 stycken.

Vasastan är Stockholms mest hundtäta område.

Källa: Jordbruksverket

Namn: Emelie Finder Jakobsson.

Ålder: 37.

Bor: Sankt Eriksplan.

Familj: Man, två barn och en hund.

Yrke: Inredare och nybliven kaféägare.

Namn: Carin da Silva.

Ålder: 28.

Bor: Torsgatan.

Familj: Man och hund.

Yrke: Dansare, har varit med 
i Let’s Dance. Programledare i TV4 och nybliven kaféägare.

48527.jpg

P-avgifter chockhöjs på huvudgatorna

Bilar står i vägen för cyklister och lokaltrafik. Nu kommer en parkeringsplan som kan göra det dyrare och svårare att parkera i Vasastan.
– Vi gör det för stockholmarnas skull, säger Daniel Helldén (MP)

Tommy Rönngren parkerar i en lastzon på Odengatan. Han ska bara snabbt in i en affär och det finns ingen annanstans att ställa bilen just nu.

Och värre kan det bli.

Ännu färre parkeringsplatser på bland annat St:Eriksgatan, Karlbergsvägen, Odengatan och Sveavägen kan bli verklighet om Stockholms stads nya trafikplan, som ligger ute på remiss, går igenom.

– På sikt är det bra, men i början tror jag att det bara blir värre, säger Tommy Rönngren, som kör sin bil mellan Jarlaplan och jobbet på Stureplan varje dag.

Att höjda avgifter skulle få honom att ställa bilen är inte troligt.

– Jag tror att det här bara leder till att fler parkerar olovligt i stället, säger han.

Planen handlar främst om att det ska bli lättare för kollektivtrafiken att ta sig fram. Parkerade bilar står i vägen för bussar och gör det svårt för lastbilar som skall leverera varor till Vasastan och Norrmalms butiker.

När bilar och lastbilar dubbelparkerar måste cyklister ut i gatan och risken för olyckor ökar.

I den nya parkeringsplanen föreslås att Vasastans huvudgator blir så kallade rödzon-gator.

Förutom att det blir betydligt dyrare att parkera kommer man inte längre att kunna stå gratis på nätter och helger.

Bilägare som vill parkera i området hänvisas till mindre gator, där taxan fortfarande ser ut att bli densamma, och till parkeringsgarage.

I kvarterens befintliga garage är det dock betydligt dyrare att parkera än vad det kostar att ha boendeparkering på gatan.

Mellan 2 000 och 3 000 kronor i månaden är normalt, enligt Stockholm parkerings marknadschef Anders Edlund.

Närmare city kan det kosta mer än 4 000 kronor visar det sig då Lokaltidningen Mitt i gör en rundringning till de andra bolagen.

– De flesta av våra garage i 
Vasastan och Norrmalm är fulla, men kötiden för att få en plats är oftast inte särskilt lång, säger 
Anders Edlund.

Oppositionsborgarrådet Daniel Helldén (MP) har varit pådrivande i att ta fram den nya trafikplanen. Han tycker att bor man centralt i Stockholm skall man fråga sig om man verkligen behöver ha bil.

– Den här planen har kommit till för stockholmarna. Vill vi ha en stad där människor trivs är de här åtgärderna nödvändiga. Behöver man verkligen bil klarar man av att lösa problemet med ökade parkeringskostnader, säger han.

Daniel Helldén menar också att för många använder bilen slentrianmässigt men man kanske tänker sig för mer när det inte är lika lätt att parkera.

På Norrmalms stadsdelsnämnd säger ordföranden Hanna Broberg (M) att prishöjningen på huvudgatorna är rimlig.

– Däremot är jag tveksam till att man vill höja avgiften i de bostadsområden på Norrmalm som ligger närmast city, säger hon.

Hanna Broberg berättar också att det finns en utredning som arbetar med att ta fram fler garageplatser. Men den är inte klar.

Vice ordföranden Anita Lindskog (S) menar att syftet med planen är gott. Samtidigt undrar hon vart alla bilar skall ta vägen.

– När citybanan kommer till Odenplan kommer bli ännu mer trafik i området.

Planen ligger ute på remiss och klubbas antagligen igenom under våren.

  FAKTA

Detta är röd zon

• Avgiften på huvudgatorna kan höjas från 15 till 26 kronor i timmen på dagtid (klockan 07-19). Övrig tid kostar det 15 kronor i timmen.

• Andra gator som kan beröras är Fleminggatan, Sturegatan, Erik Dahlbergsgatan, Rosenlundsgatan, Hornsgatan, Götgatan, Folkungagatan och Renstiernas gata.

Källa: Stockholm stad

Unga dömda för värdetransportrån

Värdetransporten var på väg till växlingskontoret X-change på Sveavägen när de överfölls av tre ungdomar på Apelbergsgatan.

En 17 åring brottade ner föraren och höll fast honom samtidigt som hans två jämnåriga kompanjoner sprang in i bilen och fick med sig sedlar och mynt till ett värde av 163 000 kronor.

Ungdomarna flydde sedan i en Volvo v70, men efter att ha dumpat bilen på Torsgatan bytte de färdmedel till en taxi.

Taxin upptäcktes senare av en polispatrull i Vällingby som omringade bilen och fick de unga männen att kliva ut. En av rånarna hoppade över polisbilens motorhuv och försökte fly, men han tvingades ner på marken efter att en av poliserna dragit sin pistol.

Alla tre döms till ungdomsvård för rån.

45293.jpg

Rådjur sprang rakt in i bilen

Sommar, semester – och vilt på vägarna.
Bara i Täby sker en viltolycka var fjärde dag, enligt senaste statistiken.
– Vi kom undan med ett nödrop, säger drabbade Anita Jakobsson.

Trots viltstängsel på båda sidor om motorvägen krockade Anita Jakobsson och hennes sambo Göran Rücker med ett rådjur för ett par veckor sedan. Olyckan inträffade på E18 strax före avfarten till Arninge i södergående riktning. Paret hade tur och fick rådjuret mitt på kylaren, vilket gjorde att djuret försvann in under bilen i stället för att slungas upp mot vindrutan.

– Vi kom undan med ett nödrop, säger Anita Jakobsson som körde bilen och som var med om sin första krock på 52 år.

Det var mycket trafik på båda sidor av vägen när olyckan skedde. Rådjuret kom springande mellan bilarna och hamnade rakt framför Anita Jakobssons Volvo.

– Jag var faktiskt ovanligt lugn när det hände. Efteråt var det såklart lite skakigt, men jag morskade upp mig och körde hem bilen från olycksplatsen.

Nästan var fjärde dag anmäls en viltolycka i Täby. Rådjur är klart överrepresenterade i statistiken men även älg finns med. Men Täby är inte värst. Österåker hör till de hårdast drabbade kommunerna i hela länet med 153 rapporterade viltolyckor under förra året.

Lars Jonsson är länsansvarig på Nationella viltolycksrådet (NVR). Hans råd till bilister är att vara extra uppmärksam vissa tider på dygnet.

– Var försiktig i gryningen och i skymningen. Dessutom ökar risken för älgolyckor i april och maj, när älgkalvarna stöts bort från sina mammor och ska klara sig själva.

Risken för att krocka med ett rådjur är dock densamma hela året.

Varje rådjursolycka kostar samhället 32 000 kronor, enligt NVR. För älg är motsvarande siffra 183 000 kronor.

Grannar kämpar mot bygge på Ljusterö

En investerare vill bygga fem hus i Åsättra på Ljusterö.
Kommunen säger ja, men marken ses som historiskt värdefull. Nu har grannarna överklagat till kammarrätten.

När schweizaren Peter Bollmann köpte mark på Ljusterö 2009 klassades den som utvecklingsmark – ett område där det kan bli aktuellt att bygga nytt.

Men i ett särskilt planprogram för Ljusterö från 2010 anses samma mark ha värdefulla kulturmiljöer att ta hänsyn till och att den därför bör bevaras som den är.

Trots det har Peter Bollmann fått förhandsbesked om bygglov på marken av Österåkers byggnadsnämnd.

– Kommunen har helt struntat i den kulturmiljö som finns här, säger grannen Ingrid Hanberg som har överklagat beslutet hela vägen till kammarrätten.

Ingrid Hanberg menar att man måste bevara området kring Åsättra by som präglas av öppen åkermark. Kommunen har inte tagit hänsyn till att alla hushållen här har egna brunnar och vattentillgången kan bli ett problem på sikt, anser hon.

Men det är just det faktum att det redan finns en by på platsen som gör att 
ytterligare förtätning känns rimlig anser Peter Bollmann. Han menar att om kommunen vill att fler invånare ska flytta till Ljusterö måste man bygga.

– I stället för att det skall dyka upp hus lite varstans är det bättre att bygga där det redan finns hus, säger han.

Från den förre markägaren hade Ingrid Hanberg fått höra att ingenting skulle byggas på marken på länge. Köpet av marken skulle vara en långsiktig investering från den nye ägarens sida.

– Det är ett stort missförstånd. Men med alla överklaganden som de gör så kommer det nästan att ha gått tio år innan vi kan börja ändå, säger Peter Bollmann.

Enligt Maria Ulvsgärd, bygglovschef på kommunen ritas den här sortens planer med grov pensel.

– Det är mest ett olyckligt sammanträffande att det blivit så att planerna säger olika. Men vi vill inte heller detaljplanera hela Ljusterö, säger hon.

Peter Bollmann berättar att grannarna inte behöver vara oroliga för att de nya husen ska sticka ut.

– Jag är gammaldags av mig. Husen skall målas röda med vita knutar.

Kammarrätten ska komma med ett besked under hösten.

  FAKTA

Så går det till

• Förhandsbesked söks normalt sett när man vill bygga ett nytt hus på en obebyggd tomt utanför detaljplanerat område.

• Om man vill stycka av en bit mark till en ny fastighet krävs oftast ett positivt förhandsbesked för att få göra det.

Källa: Boverket

Strokepatienter 
får vård
 snabbare

Danderyds sjukhus har ett nytt larm för strokepatienter som gör att tiden innan de får vård har minskat med 22 minuter.
– Det har gått långt över förväntan, säger överläkare Rebecca Undén Göransson.

Det nya strokelarmet, gör både att patienterna som kommer till sjukhuset får vård snabbare, men också att ambulanspersonalen lättare kan ställa rätt diagnos och åka direkt till stroke­enheten i stället för omvägen via akuten. Väl framme har man lyckats förkorta tiden innan man får behandling från 65 till 43 minuter – viktig tid för att minska skadorna en stroke kan ge.

Strokelarmet BRAIN är ett projekt som pågått sedan slutet av 2011.

45971.jpg

Inbrotten ökar 
i semestertider

På sommaren tar polisen i Danderyd semester. Samtidigt ökar antalet stölder och villainbrott.
– Folk tycker att det är synd när vi syns mindre, säger Daniel Lövdahl, närpolisbefäl.

Under sommarmånaderna juli och augusti ökar antalet anmälda bostadsinbrott i Danderyd markant.

2011 skedde tre gånger så många inbrott i juli och augusti jämfört med exempelvis maj. Samma trend gäller för länet i stort. Dessutom var juni och augusti de två värsta månaden för stöldbrott i fjol enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå).

Trots det är det färre närpoliser som jobbar i området och som syns ute på gator och torg när det är semestertider. Polisexpeditionen i Mörby centrum har öppet sammanlagt tre timmar per vecka under sommaren.

– Det är alldeles för lite, säger Stocksundsbon Nanna Qwerin, 35. Jag tänker på inbrottsrisken det väldigt ofta, särskilt när man vet att polisen sällan tar fast inbrottstjuvar.

Hennes oro bekräftas av uppgifter från Brå. Enligt deras statistik klaras få bostadsinbrott upp och det finns sällan några misstänkta.

Närpolisbefälet Daniel Lövdahl medger att det blir en sämre service till allmänheten under sommarmånaderna men påpekar också att när folk anmäler brott ringer de snarare 112 eller 114 14 än att gå bort till polisstationen. Men Daniel Lövdahl bekräftar också att sommaren innebär en riskperiod. Många människor lämnar sina hus i längre perioder då.

Mitt på dagen, mitt i juni, är västra Danderyds villakvarter snudd på tomma. De få människor som Lokaltidningen Mitt i stöter på känner sig trygga i kvarteret även om de sällan eller aldrig ser några poliser här. I vart och vartannat gathörn sitter skyltar om grannsamverkan mot brott.

– Vi låser såklart dörrarna och har larm, det tror jag de flesta i kvarteret har, säger Eva Delmar, som är ute och rastar hunden.

– Jag blev faktiskt vittne till ett inbrott här för något år sedan och då är det klart att man tänker lite extra på säkerheten efter det.

Thomas Fahlheden är också på promenad med sin hund. Hans Jack Russel är det enda skydd man behöver mot inbrottstjuvar och skäller på allt, berättar han.

– Jag har aldrig haft några inbrott heller.

Daniel Lövdahl säger ändå att de flesta han stött på tycker att det är tråkigt när polisen inte cirkulerar lika mycket som de brukar.

– Jag har en känsla av att vi är ganska omtyckta i Danderyd.

45925.jpg

Skavsår ledde
 till amputation

Håkan Ekbom fick amputera sitt underben efter en infektion i foten.
Nu får den ansvarige läkaren kritik av Social­styrelsen för att han varken tog några prover eller gav sin patient antibiotika.

Håkan Ekbom har snart levt ett år utan vänster underben. Det var i juli förra året som amputationen inte längre gick att undvika.

Allt började två månader tidigare med ett skavsår på foten. Håkan hade jobbat i trädgården hela dagen i sina sandaler och våta strumpor. Eftersom han har diabetes är huden tunnare och känseln i fötterna nedsatt och han märkte därför inte att han hade fått ett allvarligt skavsår förrän på kvällen.

– När jag drog av strumpan visade det sig att jag skavt bort all hud på ovansidan av tårna, säger han.

Håkan Ekbom besökte sin läkare, fick såret omlagt och åkte hem. Men såret blev bara värre. En stor anledning är att diabetes gör att blodcirkulationen i benen minskar vilket i sin tur leder till att sår läker sämre och infektionsrisken ökar.

Trots det fick han ingen antibiotikabehandling av sin läkare. Sköterskorna som skötte om hans skavsår, påpekade att läkningen inte gick åt rätt håll. Men enligt Socialstyrelsen som utrett ärendet fortsatte ansvarig läkare att vägra skriva ut antibiotika eller ta några andra prover.

– Jag var inne för omläggning av såret flera gånger. Efter ett tag hade tårna blivit helt svarta, säger Håkan Ekbom.

Till sist ringde Håkans dotter till läkaren eftersom hon såg hur dåligt hennes pappa mådde. Efter att ha träffat en annan läkare skickades Håkan direkt till akuten på Danderyds sjukhus.

Håkan Ekbom förstod på ett tidigt stadium att det i värsta fall kunde sluta med amputation. Först trodde han att det skulle räcka med tårna. Men man behövde amputera mycket mer. Läkaren drog ett streck på benet, strax under Håkans knä och berättade att hela underbenet måste bort.

– Det är klart att det finns dem som deppat ihop, men jag var mer deprimerad innan amputationen. Men det var nästan en lättnad. Jag ville bara bli av med skiten som satt i mitt ben.

Hans fru, Birgitta Ekbom, berättar att det varit en tuff resa. Håkan själv säger att han direkt efter att han vaknade upp efter operationen bara bestämt sig för att kunna börja gå så snart som möjligt.

Han berättar att han gått i gå­skola. Det betyder att han tränat sig på att använda protesen som ett ben. Tack vare att operationsärren läkte fort kunde Håkan också börja med protes relativt snabbt.

– Första målet var att gå, men nu kan jag även gå i trappor. Snart ska jag försöka mig på stegen och kanske klättra upp på taket, säger han.

I dag har Håkan Ekbom en vridbar protes som gör det lättare för honom att komma i och ur bilen, och att spela golf även om han tvingas lägga om svingen lite grann. Nyss har han också fått ett ”badben” som han har på sig när han duschar och badar i havet.

Håkan berättar också att han fortfarande går till samma läkare.

– Att gnälla ger mig ändå inte benet tillbaka. Det är ”no hard feelings” mellan oss.

Men för att få en oberoende utredning kring vad som hade hänt anmälde Håkan ärendet till Socialstyrelsen. Utredningen ger den ansvarige läkaren kritik.

– Man måste vara extra uppmärksam på diabetespatienters fotsår. Vi tycker att läkaren borde ha gjort ett enkelt stick för att se efter om det var en infektion. Ibland måste man göra mer än att bara titta med ögonen, säger Agneta Hjalmarsson på Socialstyrelsen.

Agneta Hjalmarsson säger också att man inte kan garantera att benet gått att rädda även om Håkan fått antibiotika.

– Men han skulle ha haft en mycket bättre chans.

Läkaren själv vill inte uttala sig utan hänvisar till yttrande han gjort till Socialstyrelsen där han säger att han följt de anvisningar man ska.

  FAKTA

Svårare läka sår

Diabetes innebär sämre blodcirkulation. Det leder till minskad känsel i fötterna och det blir svårare att upptäcka sår.

Sämre cirkulation innebär också att såren läker sämre vilket ökar risken för infektioner.

40 till 50 procent av alla amputationer som görs av fötter och underben görs på patienter som har diabetes.

85 procent av alla dessa amputationer föregås av ett fotsår.

Källa: Internmedicin.se

45600.jpg

Äntligen kan de säga ja till varandra

Jonas Larsson och Therese Rappling från Åkersberga har varit förlovade sedan de gick i högstadiet.

För att ha råd med förlovningsringar sålde Jonas sitt tevespel. Men att gifta sig har inneburit för stora kostnader.

Efter att ha vunnit en bröllopstävling på Facebook blir den stora kärleksfesten äntligen av.

Drömbröllopet är att de får fira tillsammans med en massa vänner på någon naturskön plats, helst någonstans kring Åkersberga.

– Bröllopsresan går antingen till Prag eller till Paris, berättar en överlycklig Jonas.

Mataffär hade sprit vid kassan

När polisen inspekterade en matbutik i Österåker fann man 22 vodkaflaskor.
Nu döms butiksinnehavaren för olagligt innehav av alkohol.

– Att det låg påsar med sprit justvid kassan gör ju att vi i princip förstod att var till för försäljning, säger Magnus Bäckström, inspektör vid närpolisen i Åkersberga.

Upptäckten gjordes i slutet av september förra året, vid en rutinkontroll för att se hur butiken skötte hanteringen av tobaksvaror och folköl.

Sammanlagt hittade polisen och kommunens inspektörer 22 flaskor vodka i butiken. Flaskorna fanns gömda i butikens lager och vid kassan. Varje flaska var även inslagen i tidningspapper.

Butiksinnehavaren har nekat till brott. Han har i stället hävdat att spriten är hans egen och att den bara förvarats i butiken.

Att alkohol säljs i vanliga butiker förekommer då och då. Magnus Bäckström berättar att det finns folk som mer eller mindre livnär sig på att åka och köpa upp stora parti utomlands som sedan säljs illegalt, exempelvis frånbilen.

Det vanligaste är att spriten smugglas in från Tyskland.

– Att sälja sprit i butik är ganska korkat för ryktet sprids ju, säger Magnus Bäckström som bekräftar att det förekommit tips om spritförsäljning.

Förutom spriten hade polisen och kommunens inspektörer även synpunkter på en del tobaksvaror som ägaren hade i butiken. Bland annat fanns lösa cigaretter tillförsäljning, något som inte är tillåtet. Dessutom hade mannen oskattade cigarrer i sitt sortiment och på lagret fanns även ett parti till synes oskattad vattenpipstobak i en kartong.

– Vattenpipstobaken saknade märkning vilket visar att den antagligen inte var skattad utan insmugglad, säger Anette Persson på kommunens miljö- och hälskoskyddsenhet.

– När vi hittar vattenpipstobak så är den nästan alltid oskattad eftersom den skulle bli för dyr att sälja annars, säger Magnus Bäckström.

Butiksinnehavaren har dömts för olovligt innehav av alkohol. Han får 50 dagsböter á 60 kronor.

45293.jpg

”Vi kom undan med ett nödrop”

Österåker är bland de värst drabbade kommunerna i länet när det gäller viltolyckor.
En av dem som krockat med ett rådjur är Anita Jakobsson. Hon klarade sig med ett nödrop, men bilen blev till skrot.

Trots viltstängsel på båda sidor om motorvägen krockade Anita Jakobsson och hennes sambo 
Göran Rücker med ett rådjur. Det var på E18 strax före avfarten till Arninge i södergående riktning. De hade tur och fick rådjuret mitt på kylaren vilket gjorde att djuret försvann in under bilen i stället för att slungas upp mot vindrutan.

– Vi kom undan med ett nödrop, säger Anita Jakobsson som körde bilen och som var med om sin första olycka på 52 år.

Det var mycket trafik på båda 
sidor av vägen när olyckan skedde. Rådjuret kom springande mellan bilarna och damp ner rakt framför Anita Jakobssons Volvo.

– Jag var faktiskt ovanligt lugn när det hände. Efteråt var det såklart lite skakigt, men jag morskade upp mig och körde hem bilen.

Efter olyckan har flera av hennes vänner och bekanta berättat att de också krockat med djur på Roslagsvägarna.

Oftare än var tredje dag anmäls en viltolycka i Österåkers kommun. Olyckor som orsakats av att vilt har stört trafiken utan att nödvändigtvis ha blivit påkörda syns dock inte i statistiken.

Väg 276 är ett riskområde, särskilt norr om Åkersberga. Många olyckor sker även runt Svinninge, Österskär och på Ljusterö.

Lokaltidningen Mitt i har tidigare berättat om problemet med sönderklippta viltstängsel i kommunen. Flera menar att sabotörerna klipper hål för att vargar skall springa ut på vägarna och bli överkörda. Men hålen innebär också att rådjur, vildsvin och älgar kan ta sig ut

Lars Jonsson, länsansvarig för Nationella viltolycksrådet, berättar att kostnaden för samhället uppgår till 32 000 kronor för varje rådjursolycka. För älgolyckor är kostnaden 183 000 kronor.

– Det handlar exempelvis om att man blir sjukskriven om man får personskador och att man kan traumatiseras på olika sätt.

För att undvika viltolyckor upprepar Lars Jonsson de vanliga råden.

– Var försiktig i gryningen och skymningen. Dessutom ökar risken för älgolyckor i april och maj, när älgkalvarna stöts bort från sina mammor och ska klara sig själva för första gången.

Risken att krocka med rådjur är lika stor hela året. Men är det mycket snö söker sig djuren gärna ut på vägarna.

Att det är många olyckor i 
Österåker tror Lars Jonsson beror på att det finns flera stora vägar i kommunen.

– Det handlar också om hur odlingsmarken ser ut i närheten. Finns det mycket sådant som rådjuren tycker om att äta spelar det också in.

Flera bilverkstäder i Åkersberga uppger att de tar emot i snitt en bil i veckan med skador efter viltolyckor.

När det kommer till rådjursskador brukar bilen klara sig. Värre är det med älg. Då brukar bilen få skrotas efteråt.

Dessvärre får inte Anita Jakobssons med sig sin Volvo hem. Kostnaden för reparation skulle bli 28 000 kronor. I stället låter hon verkstaden ta hand om bilen.

– Men jag fick med mig det viktigaste. En matta och mina Elton John-kassetter, ler hon.

  FAKTA

Många viltolyckor – stora kostnader

Genomsnittlig kostnad för att reparera plåtskador på bilar som krockat med:

Rådjur: 15 000 kronor.

Älg: 30 000 kronor.

Vildsvin: 40 000 kronor.

Källa: Nationella viltolycksrådet

44896.jpg

Kattmammans ungar försvann

Vildkattfamiljen som bor under vårdcentralen i Edsberg har splittrats.
Mamman är kvar men ungarna är borta.

Det var snart tre veckor sedan som Helena Kariranta upptäckte att det bodde en kattfamilj under vårdcentralen i Edsberg.

Helena kontaktade sin väninna Britt-Marie Andersson som snart blev väldigt engagerad de utsvultna katternas hälsa.

Men när Britt-Marie Andersson kom till vårdcentralen i onsdags kväll var hålet till husgrunden tilltäppt med en massa kläder. Efter att hon röjt bort byltena kom kattmamman springandes och slank ner i hålet. Men ungarna har inte synts till sedan dess.

– Vem vet vad som hänt, säger en förtvivlad Britt-Marie. Kattungar skall inte separeras från sin mor när de fortfarande diar. Det är ingen djurvän som gjort det här. Det är bara grymt – både mot mamman och mot ungarna.

Förutom att åka upp till Edsberg varje kväll för att mata kattfamiljen har hon och Helena själva bekostat en så kallad inspektionskamera för att se hur katterna hade det där under huset.

– Klart man blir orolig när kattungarna bor i en sådan miljö, med allt byggmaterial och gammalt bråte som finns där under, säger Britt-Marie som tidigare hjälpt och tagit hand om ett stort antal förvildade katter i området.

Britt-Marie och Helena har tidigare själv försökt fånga in kattfamiljen för att föra dem till ett katthem. Brandkåren kan tydligen inte göra något för att hjälpa till, berättar hon.

Enligt Eva Edström, pressansvarig på Stockholms katthem finns mellan 10 000 och 20 000 hemlösa katter i Stockholmsområdet.

Den stora anledningen till det är att man inte kastrerar sina katter innan man släpper ut dem.

Då vandrar hannarna långt från hemmet och honorna försvinner bort för att föda sina ungar. När ungarna föds utan att få mänsklig kontakt förvildas de.

Eva Edström berättar också att det här är Sveriges största djurskyddsproblem eftersom katter inte klarar sig i det vilda.

– De dör antingen av svält eller av sjukdomar.

44603.jpg

Linus, 11 år, knäckte forskargåta

Linus Hovmöller Zou löste problem åt sin pappa och hans forskarkollegor.
Nu blir han den yngste medförfattaren till en vetenskapsartikel i ”The Royal Society” någonsin.

Helenelundskolan i Sollentuna har en ny världsstjärna. Tidningar och tv-stationer över hela världen har uppmärksammat den minst sagt ovanliga insatsen av mellanstadieleven Linus Hovmöller Zou – om hur han hittade mönster som förklarar atomuppbyggnaden i en kvasikristall.

– Tidigare har vi haft besök här i Stockholm av världens främsta experter på området. Men ingen har lyckats knäcka nöten förrän nu, säger Linus pappa, Sven Hovmöller.

I normala fall är en kristall uppbyggd av atomer. Dessa atomer packar sig symetriskt i ett mönster som återupprepas i all materia. För 30 år sedan upptäckte 2011 års nobelpristagare i kemi, Dan Shechtman, att det inte behövde förhålla sig på det sättet. Han upptäckte ”kvasikristallen” där atomerna packades asymmetriskt ­istället.

Det stora problemet har varit att se hur atomerna är placerade i dessa asymmetriska kristaller.

– I åtta år har jag hållit på och grubblat, säger Sven Hovmöller, och jag har återvänt till problemet flera gånger varje år utan resultat.

För ett år sedan, precis i början av sommarlovet, bad han Linus hjälpa honom titta på några bilder han brett ut över köksbordet.

– Jag hade sett att Linus var en hejare på sudoku. Till och med bättre än vad jag är. Eftersom lösningen på kristallernas struktur också är ett matematiskt kombinatoriskt problem, tänkte jag att han kunde bidra.

Det skulle visa sig vara ett genidrag. Efter en helgs hårt arbete hade Linus hjälpt sin pappa hitta de mönster i fyra av de tio kristallerna som gör att man kan se hur atomerna är placerade – ett stort genombrott för forskningen.

– Jag tror att det beror på att hans hjärna inte är belamrad med kunskap kring det här. Han kunde gå in med friska pigga ögon. Men självklart är han ju också väldigt smart, säger Sven Hovmöller.

Linus själv vekar ta framgången med ro.

Efter att ha blivit intervjuad av bland annat New York Times, BBC, SVT och TV4 börjar han bli van. På hemmaplan verkar både kompisar och lärare verkar att det är rätt häftigt att någon så ung blir publicerad i en vetenskaplig tidning, berättar Linus, som annars gillar att träffa sina kompisar, och kanske spela datorspel – precis som de flesta andra 11-åringar.

Men om han fått blodad tand vet han inte riktigt. Kanske, säger han.

Men han tycker att han har mycket tid på sig att bestämma sig för vad han vill bli.

Pappa berättar att han tjatat på Linus att han ska hjälpa honom även den här sommaren.

– Men hittills har det blivit nej, säger Sven Hovmöller.

  FAKTA

Kvasikristaller finns i legeringar

Kvasikristaller finns bland annat i legeringar med aluminium, kobolt och nickel.

Förutom kvasikristaller finns åtta olika approximanter. Trots många års arbete med elektronmikroskop- och röntgendiffraktionsbilder hade man bara identifierad strukturen i två av dessa tidigare.

Linus och Sven löste fyra av dessa strukturproblem.

44002.jpg

Rolfs fru fick inte bo kvar i Täby

Demenssjuka Maj Eklundh får ingen plats på gruppboende i Täby. Nu tvingas hennes man köra bil i över en timme för att kunna hälsa på.
– Vi har en katastrof­situation här i kommunen, säger Ulf Brynell (S).

Maj Eklundh är placerad på ett demensboende i Sollentuna i väntan på en plats på ett gruppboende i Täby. Detta eftersom kommunen inte har några platser för tillfälliga demensboende. För Rolf Eklundh, 84, innebär det att han inte får träffa sin fru lika ofta som han hade velat.

– Jag kör inte gärna bil utanför vårt närområde. Nu när jag är gammal är jag lite mer osäker i trafiken, säger Rolf Eklundh som bott med sin hustru i Täby i över 40 år.

Enligt Susanne Rading, biståndshandläggare på Täby kommun, tvingas Rolf Eklundh köra till Sollentuna då kommunen inte längre kan hyra platser på grupp- och korttidsboendet Brobygård, eftersom där byggs om just nu. Dessutom har man tagit bort de tillfälliga platser som tidigare fanns på Tibblehemmet för att i stället omvandla dem till permanenta platser.

– Vi försöker naturligtvis ta hänsyn till enskilda personers behov. Men platser på korttidsboenden växer inte på träd och därför måste vi leta vidare utanför Täbys gränser ibland, säger hon.

Enligt Susanne Rading kommer Brobygård att öppna korttidsboendet för demenssjuka i december igen.

I Täby finns även en tradition av att försöka få de äldre att bo kvar i sina hem så länge som möjligt – med förstärkt hemtjänst. För Rolf Eklundh är det inte ett alternativ. Hans fru har ingen balans och drabbas av medvetslöshetsattacker där pulsen går ner helt.

– Det säger sig självt, jag kan inte ta hand om henne här hemma, säger Rolf Eklundh. Även om jag vill det. Det här är ett märkligt beteende av en så pass rik kommun.

Ulf Brynell (S), andre vice ord­förande i socialnämnden i Täby, är djupt oroad över situationen. Han anser att det här är ett symptom på att Täby försummat utbyggnaden av äldrevården i stort – trots tydliga signaler om att platsbrist skulle uppstå. För att lösa problemet köper man platser i andra kommuner.

– Det är ingen hållbar lösning. Grannkommunerna kommer snart att behöva ge platser till sina egna invånare.

Socialdemokraterna i Täby vill att man ska planera för nya platser inom vård- och omsorgsboenden där kommunen är huvudman. Ska boendena skötas av andra företag måste man se till att Täbys egna behov av äldreomsorg täcks både på kort och på lång sikt.

– Just nu har alliansen hittat tomter som privata vårdföretag kan få bygga på. Problemet är bara att platserna ska säljas till högstbjudande kommun på öppna marknaden. Man garanterar alltså inte att det är Täbybor som får de här platserna, säger Rolf Brynell.

Socialnämndens ordförande Thomas Nilsone (M) säger att det stämmer till viss del.

– Vi låter våra invånare välja var de vill bo. Det betyder att folk från Täby kan söka platser i andra kommuner. Då kan vi av lojalitetsskäl inte hindra andra från att söka sig hit, säger han.

Dock menar han att man ska se till att majoriteten av platserna tillfaller Täbybor.

Två nya vårdhem med totalt 108 platser är planerade och kommunledningen hoppas att de ska stå klara inom ett och ett halvt år.

  FAKTA

Täby hyr 66 platser utanför kommunen

Totalt står 30 personer i kö för gruppboende (demensboende) eller vårdboende i Täby.

22 personer står i kö för gruppboende. Fyra av dessa sökanden kommer från andra kommuner.

I dagsläget har ingen väntat längre än tre månader på att bli erbjuden en plats.

Totalt hyr Täby 66 platser utanför kommunen. 31 av dessa är platser på gruppboenden.

Källa: Äldreenheten 
Täby kommun 2012-05-31

Hemtjänstens
 personal får gå

Tre månadslöner erbjuds för 20 års lojalitet mot Täby kommun.
– Kränkande för vissa, säger kommunals ordförande i Täby.

Täby kommuns hemtjänst läggs ut på andra vårdbolag. Anledningen är att verksamheten gått med förlust en längre tid.

Efter förhandlingar mellan facket och kommunen hamnar avgångsvederlaget på tre månadslöner för de anställda.

– Minst sagt fjuttigt, säger Susanne Lindoff–Dahlqvist som är ordförande på kommunal i Täby. En person som kanske jobbat 20 år i kommunens hemtjänst får mellan 60 000 och 70 000 kronor för att ha varit lojal mot sin arbetsgivare så lång tid.

Hon säger också att de personer som närmare sig pensionsåldern fick en mer rimlig uppgörelse: en årslön i avgångsvederlag.

Fem personer av totalt ett åttiotal har av olika anledningar tackat nej till uppgörelsen.

De sägs i stället upp med fem till 12 månaders uppsägningstid.

Irene Bergstrand, personalchef i Täby kommun, är nöjd med överenskommelsen.

– Det är aldrig kul att säga upp folk, men många har redan fått nya jobb. De flesta lösningarna har gått i mål.

Susanne Lindoff–Dahlqvist påpekar att de hemtjänstanställda visserligen inte skickas ut i arbetslöshet, men till andra företag som kan ha sämre villkor. De flesta som nu sägs upp arbetar heltid, men hos de flesta privata aktörer jobbar man 75 procent.

– Det är den här sortens siffror som gör att det kan bli billigare att driva hemtjänsten. Man kanske har samma heltidslön hos den nya arbetsgivaren, fast med färre timmar. I slutändan är det de anställda som drabbas, säger Susanne Lindoff–Dahlqvist.

  FAKTA

Privat vård

• Från och med den 1 juli ska hemtjänsten drivas av privata företag.

• Brukarna får välja hemtjänst från vårdföretag som är etablerade 
i kommunen.

• Medellönen för hemtjänstpersonalen i Täby är 23 200 kronor i månaden.

Källa: Kommunal, Stockholms län

41962.jpg

Bijan stänger och börjar om – på teatern

Nu går handlaren Bijan Mir Nikjoo i pension och stänger Östgöta livs för gott.
År av långa arbets­dagar är över för Järfällabon. Äntligen börjar livet – som regissör.

Det är nu allt börjar.

Hyllorna gapar tomma i den lilla närlivsbutiken i korsningen mellan Östgötagatan och Ölandsgatan på Södermalm. Butiksägaren Bijan Mir Nikjoo som alltid varit på plats och mött alla som stigit innanför dörren med ett leende, ska gå 
i pension och stänger butiken för gott.

– Jag har varit som en akvariefisk här. Nu lämnar jag skålen för att simma i floden igen, säger han.

Känslorna är ändå blandade. Sedan slutet av 1990-talet har han 
i princip tillbringat all sin vakna tid i butiken. Han kommer att sakna alla människorna och omgivningen.

Det är dock inget stillsamt pensionärsliv som väntar. Järfällaon Bijan när en dröm om att regissera teater på heltid.

Han upptäckte teatern tidigt. I hemlandet Iran spelade de shiamuslimska barnen ett religiöst skådespel på Muhammeds dödsdag varje år. Bijan kände att han var duktig på scen.

– Kvinnorna grät när jag sa mina repliker, säger han.

Som ung skrev han manus och regisserade en amatörgrupp. 
Senare blev han kulturchef i området Ilam – men allting tog slut 
i samband med den iranska revolutionen 1979.

– Jag var en planta som hade växt och var på väg att öppna mig mot solen, mot världen. Men jag hann aldrig blomma.

Han flydde med fru och barn till Sverige 1986. De hamnade i Vetlanda där representanter från kommunen välkomnade familjen med tårta. Han minns en väldig generositet och värme.

– Men jag hade inte lärt mig svenska då och kunde inte jobba med teater vilket var en stor 
sorg. Fast på sågverket där jag 
blev anställd kallades jag Mister 300 procent för att jag jobbade så hårt.

Efter bara ett år hjälpte dottern honom att översätta hans barn­föreställning Sifferstaden till svenska. Snart hade han med hjälp av kommunen satt upp flera andra pjäser.

Men Bijan ville mer. När dottern skulle börja på Stockholms universitet flyttade familjen med.

I den nya staden satte han upp flera olika föreställningar i sam-arbete med ABF.

– Men jag behövde tänka på min familj också. Det gick helt enkelt inte att leva på det jag tjänade som regissör.

Han fick möjligheten att hyra 
en källarlokal under en butik 
för att repetera med sin amatörgrupp.

När hyresvärden senare erbjöd honom att även ta över butikverksamheten tackade han ja.

I början fungerade allting bra. På kvällarna tog hans fru över bakom disken och Bijan kunde repetera. Men de senaste åren har de både blivit rånade och haft ett par inbrott, och hans fru vill inte stå i butiken själv längre.

Och Bijan har blivit äldre, krafterna har sinat. Han har somnat under repetitionerna och orkade till slut inte hålla igång sin teatergrupp längre.

Men nu ska det bli ändring på det.

Han visar ett gulnat tidningsklipp från Vetlandas lokaltidning från slutet av 1980-talet. Rubriken lyder: ”Bijan drömmer om att få regissera på heltid”. 25 år senare är drömmen fortfarande vid liv.

– Nu ska jag hitta en ny replokal. Sedan ska jag samla ihop min grupp och börja repetera. Jag funderar på att sätta upp en Strindbergspjäs, säger han.

Det är nu allt börjar. Igen.

  FAKTA

Har regisserat Fröken Julie

Namn: Bijan Mir Nikjoo.

Ålder: 67 år.

Familj: Hustru och två barn.

Bor: Järfälla.

Regi i urval: Sifferstaden 1987 (Mir Nikjoo), På villande hav 1992 (Mrozek), Målaren 1994 (Dario Fo), Fröken Julie 1998 (Strindberg).