Kategoriarkiv: Bostad

170826.jpg

Striden hårdnar om bostadsplaner

Konflikten om byggplanerna på Näsängen fortsätter. Nu vill kommunen bygga än mer.

Naturskyddsföreningen rasar men kommunstyrelsens ordförande förstår inte ilskan.

– De vill strida på barrikaderna, säger Michaela Fletcher (M).

Missnöjet med planerna på att bebygga Täljöviken och Näsängen i Åkersberga har bubblat i olika omgångar. Nu är detaljplanen för Näsängen ute på samråd. Från början var 350 bostäder inritade här. Nu har området utökats och bostäderna blivit 1 500.

Här planeras även 15 000 kvadratmeter lokaler, en båthamn med plats för 280 båtar, en lång pir med en restaurang, parker, en affärsgata och bilparkeringar.

– Ett av våra värdefullaste och finaste naturområden kommer att bli väldigt slitet, arter försvinna och stora naturvärden bli påverkade, säger Ann Sjölander, vice ordförande i Naturskyddsföreningen Österåker.

Både Naturskyddsföreningen och Österåkers hembygds- och fornminnesförening är kritiska till planerna. Ann Sjölander räknar dock med att planerna för Täljöviken kommer att drivas igenom.

– Vi är positiva till att man bygger tätt, men det här är helt fel plats.

Men kommunstyrelsens ordförande Michaela Fletcher (M), förstår inte oron.

– Nej, faktiskt inte, då har de inte tagit del av miljökonsekvensbeskrivning som gjorts och som är den mest genomgripande jag har sett. De vill strida på barrikaderna utan att föra dialog. Man vill kanske hellre ha rubriker, säger hon.

Totalt inom Projekt Täljöhalvön, där Näsängen ingår, planeras nästan 5 000 bostäder.

– Det innebär närmare 10 000 bilförflyttningar per dygn i området samt att runt 650 hundägare kommer att rasta sina hundar i området och i Näsuddens naturreservat. Det innebär även cirka 400 utekatter vilket kommer att göra att många markhäckande fåglar inte har en chans, säger Ann Sjölander.

För Österåkers kommun betyder det fler invånare som för med sig mer skattekraft.

– Alla kommuner behöver fler invånare för att hålla välfärd med samma höga kvalitet som i dag. Ju fler kommuninvånare desto bättre. Vi behöver också att ta det av att Stockholmregionen växer, säger Michaela Fletcher.


FAKTA

Ny stadsdel ska byggas vid havet

Exploateringen av Näsängen ingår i Projekt Täljöhalvön, där målet är att skapa en ny stadsdel i Åkersberga, med en stadskärna kallad Kanalstaden.

Bebyggelsen är indelad i tre delområden; norra Täljöviken, Täljöviken samt Näsängen.

Synpunkter på planförslaget om Näsängen som är ute nu ska lämnas in senast 26 november.

Källa: Österåkers kommun

170100.jpg

HSB:s kooperativ en förebild

Biståndsorganisationen We effect kom i förra veckan tillsammans med representanter från tre olika världsdelar till ­Lidingö för att lära sig om hur man kan bygga hållbara bostäder.

De utsända från biståndsorganisationen letar efter inspiration för hur de kan bygga bostäder så att fattiga och utsatta människor ska få ett bättre liv. Så de åkte till HSB-medlemmarna i bostadsrättsföreningen Kantarellen 11 i Högsätra.

HSB är en del av We effect som skänker pengar till lokala bostadskooperativ runt om i världen där medlemmarna tillsammans bygger sina bostäder.

En kall novembereftermiddag gick de besökande, som kommer från länder i Latinamerika, Afrika och Asien runt i miljonprogramområdets lokaler och lärde sig hur just Kantarellen 11 fungerar.

– Jag gillar att det är medlemmarna som bestämmer och tillsammans äger husen och hur man satsar på hållbar energi med hjälp av bergvärme, säger Jessica Umamanos Soto från Filippinerna.

I ett bostadskooperativ som Jessica Umanos Soto hjälpt till att samordna har man tänkt till för att inte någon av medlemmarna ska särbehandlas och kanske kunna lägga ner extra tid på sin egen bostad; ingen får i förhand veta var de ska bo. När husen sedan är klara lottar man i stället ut nycklarna.

Men satsningen på huskooperativ är ostadig i många länder. Det gäller att få ihop tillräckligt med pengar så att kooperativet kan ta lån, någonting som är svårt när politikerna inte vill ge den sortens byggen en chans.

– Men när husen väl var färdiga, då låtsades politikerna att de stått bakom idén hela tiden. Det tar tid att ändra på hur makten tänker, men jag hoppas det kommer snart, säger Jessica Umanos Soto.

170745.jpg

Kontorskvarteren ska fyllas av liv

Två nya hus med 440 lägenheter och butiker och restauranger. Det vill ett fastighetsbolag bygga där Kistavägen möter Torshamnsgatan. Stockholms stad ser gärna fler bostäder i det kontors­täta östra Kista.

De nya kvarteren ska omfatta två tomter. Den ena äger fastighets­bolaget Klövern Disa redan. Den andra ska fastighetsbolaget få köpa av Stockholms stad, enligt ett förslag från exploateringskontoret som utreder vem som får bygga var.

Tomterna ligger mellan Kistavägen, Torshamnsgatan och Grönlandsgången, där det i dag ligger en parkeringsplats.

Enligt exploateringskontoret, kan de nya husen bli 7–10 våningar höga, och de 440 lägenheterna ska uteslutande bli bostadsrätter.

Förskolor planeras på innergårdarna, och parkeringsplatser ska inrättas i underjordiska garage.

Exploateringskontoret skriver i ett tjänsteutlåtande att Klöverns förslag är i linje med stadens intentioner, och den lösa framtids­visionen Kista Science City, som antogs av kommunfullmäktige 2001.

– En del av visionen är att bryta ner de stora kvarteren till mindre kvarter för att levandegöra stadskärnan, säger Jonas Norberg, handläggare på exploateringskontoret.

Avstyckningen av det långsträckta kvarteret mellan Kista­vägen och Kistagången skrevs in i en detaljplan redan för tio år sedan, men har dragit ut på tiden.

Nu ska en ny gata, Dalviksgatan, dras väster om Klövern Disas nya bostadshus, för att förbinda Grönlandsgången med Torsviksgatan.

– Samtidigt byggs Kistavägen och Torshamnsgatan ut, och det kommer att bli nya allmänna kopplingar, säger Jonas Norberg.

Tanken är att östra Kista ska bli mer befolkat, och den totala separationen mellan arbetsplatser, bostäder, handel och trafik på sikt ska brytas.

– Staden har arbetat mot att integrera bostadsområden och verksamhetsområden, projektet ligger i linje med det, säger Jonas Norberg.

I och med markanvisningen får stadsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram en detaljplan för de nya husen. Om den planen sedan tar sig genom samråd och stadsbyggnadsnämnd hoppas Jonas Norberg på byggstart tidigast 2018 och inflyttning året därpå.

Lokaltidningen Mitt i har varit i kontakt med Klövern Disa, som inte vill kommentera planerna, utan hänvisar till Stockholms stad.


FAKTA

Kista spås växa med 31 procent på tio år

• Det byggs bostäder överallt i Kista. Om tio år beräknas stadsdelens befolkning ha ökat med 31 procent, jämfört med 12,6 procent för hela Stockholm.

• I dag har Kista runt 12 000 invånare, vilket är nästan precis lika många som Husby. Går vi tio år tillbaka i tiden var Husby borna 1 000 personer fler än ­Kistaborna.

• Men om tio år räknar teknikkonsultföretaget Sweco med över 5 000 nya Kistabor, eller en ökning med 31 procent. Husby spås ligga kvar på samma invånarantal som i dag, och även Akalla, Tensta och Rinkeby tillskrivs en blygsam befolkningsutveckling.

• Stockholm växer snabbt, men Kista beräknas växa mer än dubbelt så fort som hela staden under de kommande tio åren.

170517.jpg

Nya lägenheter
säljs slut direkt

Trycket på bostadsmarknaden i Danderyd är stort. Framförallt gäller det nybyggnationer, som går åt i rasande takt.

– Det är en bra marknad just nu, säger Peo Gren, arbetschef vid Åke Sundvall AB.

Vinkällare, gym, spa, pool, privat terrass och appstyrd elektricitet.

Numera letar bostadssökande inte bara rätt antal rum. Kravbilden har förändrats och för att uppfylla den krävs ofta nybyggda bostäder. Samtidigt har mäklarna bråda dagar, trycket är stort.

– Många har insett att det är en bra affär att köpa. Efterfrågan är så stor att vi inte hinner få hem projekt, säger Lisbeth Yttergren, säljare på HSB Bostad, som sålde bostäderna som just nu byggs på Klockargårdsvägen i centrala Danderyd.

Just nu pågår tre byggen av flerbostadshus i Danderyd. Trots att två av dessa står inflyttningsklara först 2017 finns bara nio av 112 lägenheter kvar till försäljning, samtliga i kvarteret Telefonen 1 vid Stockholmsvägen i Stocksund.

– Vi har nischat in oss i det exklusiva segmentet och därmed har vi haft en mer normal säljprocess jämfört med många andra som ligger lägre i pris, men intresset har varit och är väldigt stort. Försäljningen har gått enligt plan, säger Andreas Holmberg, vd hos byggherren Patriam.

Det finns såklart många fördelar med att köpa en nyproducerad bostad, men enligt Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, finns en hel del annat att tänka på.

– När det kommer till nyproduktioner ser det ofta fantastiskt ut och då är det kanske lätt att glömma allt som kan hända runt omkring. Ofta får man vänta länge 
mellan köp och inflytt och mycket kan hända på bostadsmarknaden under den tiden. Mycket 
kan även hända på det privata planet och det ska man också ha 
i åtanke, säger hon.

Ingela Gabrielsson betonar också vikten att ha koll på föreningen och att de har realistiska kalkyler, om alla tillstånd finns och hur man gör om man ångrar sig och vill hoppa av.

– Man måste ha koll på vad man förlorar ifall man ångrar sig.


FAKTA

Kommandenyproduktioner

Mörby C: kvarteret Svärdet 27. 9 lägenheter. (radhus).

Enebyberg: kvarteret Palmen 26. 8 lägenheter (radhus).

170735.jpg

Nya lägenheter riskerar stoppas

Det ska ha byggts 16 700 nya bostäder på Östermalm inom 15 år.

Men många byggen stöter på patrull, skjuts upp eller ställs in.

Nu är 700 lägenheter vid Västra Valhallavägen i fara då länsstyrelsen kan stoppa projektet.

Till år 2030 planeras 140 000 nya bostäder i Stockholm.

16 700 av dessa kan byggas i Östermalms stadsdelsområde enligt Stockholms stads prognos för ”bostadspotentialen”.

Just nu finns det drygt 10 000 bostäder i planerings- eller programfas hos stadsbyggnadskontoret.

Men Lokaltidningen Mitt i:s genomgång av de byggen som planeras visar att många projekt redan har blivit försenade med flera år, jämfört med den första prognosen.

Enligt Niklas Svensson, biträdande stadsbyggnadsdirektör, finns det mängder av orsaker till att projekten tagit längre tid än beräknat.

Lokal opinion, synpunkter från länsstyrelsen och byggherrars skiftande intresse är exempel.

– Vi har jobbat under flera år på att bli mer effektiva och försöker påverka det vi kan påverka. Men ibland kanske det också är tidsplaner som är för optimistiska, säger han.

Dessutom hänger flera projekt, löst då länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen upphävt flera detaljplaner.

Nu är även projektet Västra Valhallavägen i farozonen. Där har staden tagit fram ett programförslag för bland annat 700 bostäder. Länsstyrelsen har redan varnat för att det är för dåliga luftvärden i området, som kan bli värre om man bygger mer.

Stadsbyggnadskontoret har därför tagit fram nya luftundersökningar utifrån siffror från trafikkontoret. Enligt dessa kommer luften att vara tillräckligt bra till 2025. Då hoppas staden att området är klart och att folk kan börja flytta in.

Anser länsstyrelsen att stadens prognoser ser bra ut kan ett detaljplanearbete börja våren 2016 (något som skulle ha påbörjats i slutet av 2014). Säger länsstyrelsen nej, kan hela projektet tillfälligt läggas ner.

– Det kan bli så om de säger absolut nej. Då kan vi tvingas vänta på att det blir bättre luft innan vi går vidare med planerna, säger Nikara Movafaghi, stadsplanerare på stadsbyggnadskontoret.

Staden har nyligen höjt bostadsbyggnadsmålen från tidigare redan höga nivåer. Nu ska 7 000 detaljplaner antas varje år.

Enligt Niklas Svensson har stadsbyggnadskontoret bara i år anställt 25–30 nya handläggare för att mäkta med det ökade antalet projekt. De nya handläggarna har ett svårt jobb framför sig där ett allt trängre Stockholm gör det svårare att få igenom byggplaner.

– Det finns inga enkla projekt i Stockholm och det blir inte lättare. Att jobba på ett tidigt skede med dialog med närboende, byggherrar och länsstyrelsen tror jag är en förutsättning för att klara av det här, säger Niklas Svensson.


FAKTA

Här planeras byggen

Lappkärrsberget: 742 bostäder

Albano: 1 000 bostäder

Roslagstull: 860 bostäder

KTH: 668 bostäder

Centrala Östermalm: 85 bostäder

Norra Djurgårdsstaden/Hjorthagen: 12 000 bostäder (1 500 inflyttade)

Gärdet: 938 bostäder

Källa: Stadsbyggnadskontoret

Huge kan sänka kraven på inkomst

Inkomstkraven för att få hyra en lägenhet i Huddinge är betydligt hårdare än i Stockholm.

Nu ska Huge se över sina krav på nya hyresgäster, efter beslut i kommunfullmäktige i förra veckan.

I dag kräver det kommunala fastighetsbolaget att en hyresgäst ska ha 3,5 gånger årshyran i inkomst för att få skriva kontrakt. För studenter, pensionärer och personer med sjukbidrag ligger siffran på 2,8.

– Det har visat sig att de inkomstkrav Huge har är väldigt höga, och det har inneburit att folk som har betalningsförmåga har haft det svårt att efterfråga en bostad, säger Emil Högberg (S), kommunalråd.

Med dagens inkomstkrav krävs exempelvis en inkomst på 29 000 kronor i månaden för att få möjlighet till att hyra en tvårummare i Huges nya hus på Storvretsvägen i Skogås. Det kravet innebär att endast var femte kvinna i området skulle ha råd att flytta dit om chansen uppstod.

– Det är inte rimligt, säger Emil Högberg.

Men nu ser det ut som att det kan bli ändring på det. Socialdemokraterna har presenterat ett förslag om en genomgång av Huges inkomstkrav, som nu fått bifall i kommunfullmäktige.

Hur stor en eventuell sänkning blir är inte klart. I Stockholm ändrades kraven ordentligt vid årsskiftet. Tidigare krävdes tre gånger årshyran i inkomst, men nu behöver hyresgästerna bara ha 4 675 kronor kvar av inkomsten när hyran är betald, vilket är existensminimum. Ungdomar kan få lägenhet utan att uppfylla inkomstkraven med en kompletterande borgen.

– Bolagen i Stockholm har sänkt sina inkomstkrav rejält sedan maktskiftet. Huge har haft betydligt högre krav än de. Vi har ingen bestämd uppfattning om hur vi tycker att det ska se ut, men jag tycker att det som Stockholm har gjort är intressant, säger Emil Högberg.

När en sänkning av kraven kommer att ske är inte klart. I första hand ska en översyn av inkomstkraven ske.

– Det finns ingen tidsplan för när nya inkomstkrav kan börja gälla. Men vi hoppas att det går så fort som möjligt, säger Emil Högberg.

169216.jpg

Boxar som staplas blir bostäder för unga

Till sommaren ska 280 unga vuxna liva upp det trista industriområdet i Västberga. Här plockas nu lägenheter ihop på löpande band i projektet kallat Snabba hus.

När tomten behövs till annat, ska man kunna montera ner lägenheterna och flytta dem.

I hörnet Elektravägen/Västberga allé byggs nu minst två färdiga lägenheter i veckan. Till sommaren 2016 ska 280 hyresrätter stå klara, redo att ta emot unga vuxna mellan 18 och 30 år.

Rekordfarten går att hålla genom att varje lägenhet är utformad som en box om 32 kvadratmeter, komplett med kök, badrum och balkong, byggs på fabrik och plockas ihop likt lego, staplade på varandra på tomten.

Projektet kallat Snabba hus, är ett samarbete mellan Stockholm stads fastighetsbolag Svenska bostäder och jagvillhabostad.nu, en organisation för unga bostadssökande.

– Vi har jobbat med det här projektet i närmare sex år så det är jättekul att det äntligen är igång, säger Aidin Zandian, ordförande i jagvillhabostads.nu:s Stockholmsavdelning.

Tomten i Västberga är tänkt för något slags affärsverksamhet, men är ännu inte detaljplanerad. Därför har Svenska bostäder fått ett tillfälligt bygglov på fem år, vilket sedan kan förlängas i max tio år till.

– Husen kan sedan plockas ned och flyttas till en ny tomt, säger Kicki Kullberg Durén, kommunikatör på Svenska bostäder.

Svenska bostäder har även fått tillgång till två andra tomter.
I Norra Ängby i Bromma, planeras 129 lägenheter och i Råcksta i Vällingby vill man bygga 230 lägenheter.

Målet är att få upp 1 000 liknande tillfälliga bostäder inom ett par år. Problemet är bara att hitta mark som inte används.

– Vi skulle vilja bygga massor! ge oss bara marken, säger Kicki Kullberg Durén.

Förra året anvisade Stockholms stad mark för att bygga totalt 6 860 bostäder, både hyresrätter och bostadsrätter. 2 359 av dem gick till stadens tre egna fastighetsbolag. Fram till september i år har man anvisat mark till 5 818 bostäder, men bara 860 av dem har gått till de egna bolagen.

Niklas Svensson, biträdande stadsbyggnadsdirektör, menar att det finns mer mark som skulle kunna användas till tillfälliga bostäder, men att man samtidigt även måste portionera ut den till dem som vill bygga mer permanenta bostäder.

– Vi har ett enormt bostadsuppdrag, att bygga 40 000 bostäder fram till 2020. De här projekten med snabba hus är enormt viktiga i det korta perspektivet. Men långsiktigt behöver vi fler permanenta bostäder till rimliga priser, säger han.

Lägenheterna i Västberga förmedlas av bostadsförmedlingen, efter kötid.

Kontrakten ligger på som mest fyra år då hyresgäster inte kan få besittningsrätt på ett tillfälligt bygglov.

Under tiden behåller de boende sin plats i bostadskön.

– Jättemånga unga bor i dag med svartkontrakt och på olika soffor. Inte sällan betalar man sjukt mycket för de otrygga kontrakten. Det här blir en plats där man har en trygghet och betalar som mest 5 000 kronor i månaden i hyra, säger Aidin Zandian.

Förhoppningen är att de snabba husen så småningom ska få en permanent plats.

tel


FAKTA

Många mambos mot sin vilja

Det tar i snitt 8,5 år för en bostadssökande att få en lägenhet via bostadsförmedlingen.

Närmare 300 000 unga vuxna i åldern 20- –27 år söker efter en egen lägenhet.

Mer än var fjärde bor ofrivilligt hemma hos sina föräldrar.

Källa: Svenska bostäder

169539.jpg

Nya hus ska skapa mer stadslik miljö

Nu är detaljplanen klar för ombyggnad av Risingeplan och Hyppingeplan.

Fastighetsägaren lovar 190 nya hyresrätter, trevligare gatumiljö – och inga hyreshöjningar.

Det nya förslaget går i korthet ut på att förvandla Risingeplan och Hyppingeplan till stadsgator, med levande bottenvåningar och direktkontakt mellan gatorna och husen.

Det ska ske genom att nybyggda sjuvåningshus ”hängs på” de gamla husens gavlar, ungefär som i Tensta allé. Mellan höghusen ska det byggas trevåningshus.

– Jag skulle säga at det blir en ganska betydande förnyelse. Det blir koncentrerade gator med cykelbanor och entréer från gatan, säger stadsplaneraren Peter Lundevall på stadsbyggnadskontoret.

Än så länge utgör Risingeplan och Hyppingeplan skolexempel på stadsplanering från miljonprogrammets dagar. Gatorna är 30 meter breda vändslingor kring parkeringsplatser, och husen nås genom gårdar en trappa upp.

Den totala trafiksepareringen gör gatorna till en egen och delvis otrygg värld. Lokaltidningen Mitt i har upprepade gånger rapporterat om knarkhandel, bränder i miljöstugor och stenkastning mot polis på Risingeplan.

– Det är ett lite småtufft område. Men det här projektet känns som ett lyft för den här platsen, säger Peter Lundevall.

Ändå är det en känslig fråga att bygga nytt i området. 2013 fick den dåvarande fastighetsägaren Tornet backa från ett planerat nybygge efter protester som urartade i hot och våldsamheter.

Många boende var rädda för lyxrenoveringar och hyreshöjningar. Men så kommer det inte att bli den här gången, lovar fastighetsägaren Victoria Park.

– Nej, de befintliga lägenheterna kommer inte att påverkas på något sätt, säger Azra Durakovic, chef för Victoria Park region norr.

Den nya detaljplanen ligger ute på samråd fram till första december. Den 9 november kan allmänheten säga sitt vid ett öppet möte i Tensta träff.

Stadsbyggnadskontoret hoppas på beslut i stadsbyggnadsnämnden om ungefär ett år, och byggstart under 2017.

169409.jpg

De fryser aldrig på sin gård

Alla i Haninge går inte runt och huttrar.

När höstkylan drar in spelar man boule eller­­ tar ett glas vin inne 
i ­Bovieranhuset.

– Det känns som att jag vaknar utomlands varje morgon, säger Inger ­Östman, 70.

– Åååhhh, den är nära, den är nära.

Willy Brorsson, 77, inledde förvisso starkt, men Alf Hartmann, 78, kommer ännu närmare ”lillen” på slutet.

– Jag vet hur man gör. Men jag är absolut ingen stjärna, säger Alf.

Boulematchen är avgjord inne i det nyinflyttade Bovieranhuset i Västerhaninge.

De omtalade, identiska husen finns bara på ett fåtal platser i landet. Haninge, Järfälla och Norrtälje är hittills de enda i länet. En stor, prunkande grön vinterträdgård omger boulebanan.

– Det där olivträdet är riktigt gammalt. Kanske får vi skörd någon gång, säger Willy Brorsson.

Här finns apelsinträd, en damm med ett 20-tal fiskar, minibibliotek, festlokal och övernattningslya.

Folk sitter och förmiddagsfikar vid ett av borden intill. En solstol står bredvid. De enorma glaspartierna på ena kortsidan vittnar visserligen om åtta grader och senhöst därute. Men härinne? 18 grader, enligt Willy Brorsson.

– Och 13–15 grader på nätterna, säger han.

Före sommaren var det inflyttning i huset. Konkurrensen var hård om de 48 borätterna, som såldes för 1,2–2,2 miljoner kronor, men enligt folk i huset har de redan stigit kraftigt i värde.

Alf Hartmann och hans fru trodde aldrig de skulle flytta från Jordbro, men så åkte de i väg till Tyresta nationalpark en dag.

– Då började det regna på vägen, så vi tog en vända till mäklarkontoret i stället. Vi ångrar det inte en sekund, säger Alf.

Bovieran har kallats för ett hus med ”sommar året om”, känns det så?

– Ja, man får faktiskt lite den känslan, främst genom alla vilda växter tror jag.

Bovieran AB vill etablera ett andra hus i kommunen, i Vega om man hittar mark. Miljövinsterna med Bovieranhusen tros dessutom bara bli fler, enligt Björn Oliviusson, vattenstrateg i Haninge.

– Taken skulle i framtiden kunna användas till solceller eller solpaneler för att generera el eller varmvatten. Och allt regnvatten som huset samlar upp skulle kunna utgöra bevattningen. Man kan ju både återvinna lokalt och odla egen mat året runt inne i trädgården.


FAKTA

Bovieran är ett lågenergihus

Biovieran är ett lågenergihus för folk över 55 år.

Den inglasade trädgården fungerar som en solfångare, som i sin tur värmer lägenheterna.

Husen ska öka livskvaliteten för äldre och avlasta åldringsvården, enligt byggherrarna.

Automatiska fläktar i taken skjuter ner värmen i resten av huset.

Solen står för 80 procent av uppvärmningen av lägenheterna, resterande del kommer från fjärrvärme.

Det ska aldrig vara varmare än 26 grader i trädgården.

Nattetid på vintern kan temperaturen sjunka till runt 10 grader.

Källa: Bovieran

Botkyrkabyggen vill ombilda hyresrätter

Botkyrkabyggen vill omvandla fler hyresrätter till andelsägarlägenheter.

Men den här gången kommer det att bli betydligt dyrare för hyresgästerna.

I juli förra året blev 43 hyresgäster hos Botkyrkabyggen ägare till sina lägenheter genom den nya boendeformen andelsägarlägenhet. De köpte då sin lägenhet för mellan 100 000 och 150 000 kronor.

Efter bara några månader kunde hyresgäster sälja sina lägenheter vidare, med en vinst på 700 000 kronor. Nu har Botkyrkabyggen inlett en utredning för att se var de kan omvandla fler hyresrätter till andelsägarlägenheter.

– Det vi har pratat om är att utvidga med ett antal kvarter i en eller två stadsdelar i Botkyrka. Det kan röra sig om mellan 500–1 000 lägenheter som berörs, säger Botkyrkabyggens vd Ulf Nyqvist.

Eftersom flera av lägenheterna som omvandlades i första omgången har kunnat säljas vidare till ett pris som ligger på runt 60–70 procent av marknadspriset på bostadsrätter i området, ser Botkyrkabyggen att det finns en andrahandsmarknad för boendeformen och vill därför satsa vidare.

– Men vi släpper inte på för fullt, för vi vill fortfarande pröva hur efterfrågan ser ut, säger Nyqvist.

Ett område som man vara intressant att titta på är Odlingsvägen i Storvreten, berättar han.

– Det är intressant eftersom det kan bli lediga lägenheter där efter renoveringen. Är det tomma lägenheter kan vi sälja till mer av ett marknadspris också.

Klart är att priset på de kommande andelslägenheterna kommer att vara högre än sist de omvandlade.

– Jag kan inte säga vilken nivå de kommer att ligga på nu, för det kommer att bero på förvaltningskostnaderna. Sedan måste vi ta hänsyn till räntan på lån också, som är högre när det gäller andelsägarlägenheter. Men det kommer att vara betydligt högre pris än förra gången, säger Ulf Nyqvist.

Botkyrkabyggen har nu inlett en utredning av hur intresset ser ut i olika delar av kommunen.

Ett förslag om var ombildningar kan bli aktuella ska presenteras för bostadsbolagets styrelse i december, eller i början av nästa år.


FAKTA

Så fungerar andelsägandet

En andelslägenhet ligger sida vid sida med vanliga hyresrätter hos Botkyrkabyggen.

Den som äger en andelsägarlägenhet bestämmer själv över den och kan till exempel renovera utan tillstånd från Botkyrkabyggen.

Ägaren ansvarar själv för underhåll. Botkyrkabyggen är förvaltare för trapphus, tvättstuga och andra allmänna utrymmen.

En hyresrätt som omvandlas till andelsbostad finn inte längre tillgänglig genom bostadskön.

169563.jpg

Nytt kontorshus väcker känslor

Så här ser det ut, huset som ska byggas när ­Astoriahusets flygel rivs.

– Vi sätter igång så fort som möjligt, säger Maria Lidström på fastighets­ägaren Humlegården.

Men bygget kan ännu stoppas av flera instanser.

För tre veckor sedan sa stadsbyggnadsnämnden till sist ja till att riva den flygelbyggnad­ som står inne i gränden till vänster om Astoriahuset. Ärendet hade varit uppe för beslut flera gånger men det var inte förrän när Vänsterpartiet, som dittills motsatt sig en rivning, vek ned sig som förslaget gick igenom.

Det befintliga huset, som byggds 1873, har fyra plan medan det får plats hela åtta våningar i det nya bygget som blir fyra meter högre än det gamla. Den lilla gränden ska sänkas med tre meter så att även källarplanet kan förses med fönster. Hela byggnaden kläs in i oxiderad mässing och får ett tak som även täcker Astoriahuset mot Nybrogatan.

Astoriahuset ska i stort sett bevaras som det är. Det består i dag till stor del av kontor men ska bli bostadshus igen, med runt 15 lägenheter.

– Det finns ett trapphus så det kan bli max tre lägenheter per plan och därmed blir lägenheterna­ ganska stora, säger Maria Lidström, chef för investering och utveckling på Humlegården.

När Mitt i lade ut nyheten om rivningsbeslutet på webben och på Facebook var reaktionerna många, starka och bestörta. Men opinionen har hittills inte lyckats påverka politikerna. Formellt sett tas beslutet i kommunfullmäktige och när det gäller kontroversiella ärenden kan det hända att fullmäktige går emot nämnden. Men även om förslaget klubbas igenom där finns det fler stolpar att runda.

Den första är länsstyrelsen, som måste godkänna den nya detaljplanen för att den ska vinna laga kraft. I det här fallet var länsstyrelsen kritisk redan under samrådet. Det är därför inte osannolikt att de upphäver fullmäktiges beslut, något som skett flera gånger under de senaste åren.

Staden kan överklaga länsstyrelsens beslut, vilket den oftast gör. Ärendet kan, så som skett med Slussen, gå vidare till mark- och miljödomstolen och därifrån till Miljööverdomstolen. Och medan överklagandena görs går tiden.

Så vad Humlegårdens avsikt att sätta igång ”så fort som möjligt” innebär i praktiken är oklart.

– Det är omöjligt att veta när det blir. Vi står i startgroparna och sätter i gång så snart det går, säger Maria Lidström.


FAKTA

Flera byggen i innerstan har stoppats

• Länsstyrelsen upphävde ett förslag om att bygga på ett funkishus på Levertinsgatan i Fredhäll med två våningar. Skälet var att arkitektoniska värden skulle gå förlorade.

• Vid Krillans krog i Kristineberg stoppades planerna på bostäder eftersom omgivningen är för bullrig.

• På Gärdet sa länsstyrelsen nej till nya studentbostäder.

168588.jpg

Experiment i Årsta lär EU spara energi

Slakthusområdet och Årsta blir en experimentverkstad de närmaste åren. I ett EU-projekt ska man testa om olika lösningar för att spara el, värme och transporter kan få ner energiförbrukningen och utsläppen med upp mot 60 procent.

Projektet heter GrowSmarter och drar igång i tre pilotstäder, Stockholm, Köln och Barcelona. I Stockholm ingår 302 lägenheter i sex av Stockholmshems hus vid Valla torg i Årsta och två av Stockholm stads fastigheter i Slakthusområdet vid Globen.

Husen i Årsta, byggda på 50- och 60-talen, ska stambytas med start i december i år. Stockholm stad sätter då även in olika miljötekniska lösningar som ska spara uppemot 60 procent energi.

Bland annat ska hela husen tilläggsisoleras, nya fönster ska släppa ut mindre värme och frånluftsvärmepumpar ska återanvända varmluften. Solceller installeras på ett tak och matavfallet sorteras ut för att för att bli biogas.

Smartare belysning ska också spara energi.

–  Hissarna använder lika mycket el till belysning som behövs för att få dem att röra sig upp och ner. En rörelsedetektor ska göra att belysningen inte behöver stå på hela tiden, säger Gustaf Landahl, projektkoordinator på Stockholms stads miljöförvaltning.

Alla byggtransporter får slot-­tider, ungefär som flygplan, för att de inte ska behöva stå och vänta och släppa ut avgaser.

Det ska även göras plats för bil- och lånecykelpooler och leveranserna i området ska ske med cykel.

Nästa höst ska den första visningslägenheten vara klar i Årsta. Inom tre år ska alla husen stå klara.

Förhoppningen är sedan att projektet ska kunna utvidgas till fler platser i Stockholm och EU.

–  En tredjedel av alla i Europa bor i hus från efterkrigstiden, liknande våra miljonprogram, där man behöver renovera mycket och de här lösningarna är uttänkta för att sättas in i redan befintliga hus, som dem. Vi vill sprida den här kunskapen ut i hela EU, vi står ju alla inför samma miljöutmaning, säger Gustaf Landahl.

I och med stambytena vid Valla torg vill Stockholmshem höja hyrorna med 50 procent vilket mött hård kritik från hyresgäster. Förhandlingar pågår med Hyresgästföreningen. Miljölösningarna ska dock inte påverka hyrorna utan finansieras med 25 miljoner euro från EU, enligt Stockholm stad.

Ingrid Vall har bott i sin trea i ett av punkthusen på Sandfjärdsgatan i 40 år. Hon tycker att stam­bytet är nödvändigt, men gillar inte diskussionen om höjda hyror.

–  Och miljögrejerna bryr jag mig inte mycket om, säger hon.


FAKTA

Miljöprojekt även på KTH

KTH kommer att vara med och utvärdera GrowSmarter.

Men på campus pågår även ett annat miljöprojekt. Här ska 300 nya studentlägenheter byggas för att bli labb som studenterna bor i för att testa tekniklösningar.

Bland annat kan skjutbara väggar testas där isoleringen görs tjockare på vintern och tunnare på sommaren. Tanken är att testa hur mycket värme och el som kan sparas.

Källa: KTH

Handen kan få 100 nya studentlyor

(KD) vill ha ytterligare 100 tillfälliga studentlägenheter 
i Handen, precis intill kommunhuset.

– Det går ganska fort att få upp den här typen av bostäder, säger gruppledare Marie Litholm.

Just nu pågår arbetet med att få de 180 ungdomslägenheterna söder om Örnens väg färdiga till i januari.

Barackerna har de senaste åren använts i Kista, men rustats upp inför flytten till Handen och ska vara på plats här i tio år. Det är så långt det tillfälliga bygg­lovet gäller.

Nu vill (KD) utöka med 100 ytterligare lägenheter av samma karaktär, på kommunhusets reservtomt mellan Marinens väg och Arkens väg.

Kommunen hyr i dag in sig i gamla Teliahuset och skulle hyran braka i väg så har Haninge reservmarken till att bygga ett eget kommunhus, något det i dag inte finns några planer på.

De nuvarande hyreskontrakten i Teliahuset går ut om 14 år. Helt perfekt enligt (KD), eftersom tillfälliga bygglov kan vara giltiga ungefär lika länge.

– Jag tror att motionen kan tas upp för beslut nästa år, men den kommer kanske upp snabbare om det finns intresse. Jag tycker förslaget är klockrent, säger ­Marie Litholm (KD).

Minst 100 lägenheter skulle få plats på tomten, menar hon.

– Det går ganska fort att få upp den här typen av bostäder, så länge bygglov, el, vatten och avlopp finns på plats. Just nu är det ett vansinnigt tryck på bostäder i Haninge så jag håller tummarna för att det här går vägen.

Intresset hos de andra partierna varierar, när Mitt i ringer runt och frågar om förslaget.

(M) och (S) är exempelvis positiva om det inte hindrar större utvecklingsprojekt. (SD) är positiva, om lägenheterna inte skulle gå till flyktingar. (FP) tycker det är vanskligt att upplåta en så central plats i Haninge för tillfälliga studentlägenheter, och (V) vill rent allmänt hellre se fler permanenta än tillfälliga ungdomsbostäder.

168901.jpg

Nyproduktion hetare än hett

Trycket på nybyggda bostadsrätter i Sollentuna har exploderat de senaste tre åren.

Av all nyproduktion som har släppts är bara ett ­fåtal lediga just nu, visar Mitt i:s kartläggning.

– 90 procent säljs samma dag som de släpps, ­säger mäklaren Victor Mastaeli.

För ett par år sedan var intresset för nybyggda bostäder svalt i Sollentuna. Mäklaren Victor Mastaeli på Notar minns hur han stod ensam på söndagsvisningar, och behövde ett halvår för att teckna upp ett fåtal lägenheter.

Sedan dess har marknaden exploderat.

I dag säljer projekten slut fortare än någon hinner säga bokningsavtal.

–  Nu kommer 200–300 sällskap på försäljningsstarten. Vi går ut med information några månader innan säljstart och samlar ihop intressenter, så när lägenheterna väl släpps säljs 90 procent ut samma dag, säger Victor Mastaeli.

Lokaltidningen Mitt i har kartlagt all nyproduktion i Sollentuna där det är möjligt att reservera, boka eller köpa en lägenhet – men ännu inte flytta in. Resultatet talar ett tydligt språk. Av 389 bostäder som har släppts på marknaden är endast sju fortfarande lediga: fyra exklusiva radhus och tre pent­house-lägenheter med en prislapp på mellan 8 och 9 miljoner.

–  Även om det byggs mycket krävs det mer för att mätta den här marknaden, säger Victor Mastaeli.

Han ser flera faktorer bakom den ökade efterfrågan på nybyggt. Dels finns det ovanligt få objekt på marknaden, dels är det de fasta priserna som lockar.

–  Det har varit hysteriska budgivningar på sistone, då tycker många att det är skönt att köpa något till ett pris som man vet vad det blir.

Lars Keski-Seppälä, stadsbyggnadsstrateg på Sollentuna kommun, delar bilden av att marknaden tagit fart rejält på sistone.

–  När det gäller nyproduktion har det svängt ganska mycket fram och tillbaka, men det senaste året har det gått väldigt raskt.

Han ser två sidor av den snabba försäljningstakten: Å ena sidan är det glädjande att de detaljplaner som kommunen tar fram resulterar i färdiga bostäder. Å andra sidan visar det på det stora behovet av bostäder som finns.

–  Det vi kan göra från kommunens sida är att ha en hög plan­beredskap, och vi har fortfarande en stor del outnyttjade byggrätter i gällande detaljplaner.

Ingela Gabrielsson, privatekonom Nordea, poängterar att det även finns flera risker med att köpa nyproducerat.

–  Ofta får man vänta länge 
mellan köp och inflytt och mycket kan hända på bostadsmarknaden under den tiden. Marknaden kan hamna i någon slags kris 
eller svacka, som gör att marknaden inte är lika het. Mycket 
kan även hända på det privata planet och det ska man också ha 
i åtanke, säger hon.

Och precis som när man köper en äldre bostadsrätt är det viktigt att tänka på föreningen.

–  Man måste ha koll på föreningen – har de realistiska kalkyler, finns alla tillstånd och hur gör jag om jag till exempel vill hoppa av. Man måste ha koll på vad man förlorar ifall man ångrar sig, säger Ingela Gabrielsson.

169059.jpg

1 000 bostäder planeras

Över tusen nya bostäder och upp till 16 000 invånare. Så kan Vaxholm se ut år 2030.

Kritikerna varnar för att skärgårdsidyllen försvinner, men det förnekar Lars Lindgren (M).

– Det här blir aldrig ett Hammarby sjöstad, säger han.

Resarö, Vaxön, Kullö och Rindö.

Hela Vaxholm står inför en befolkningsutveckling. Om 15 år, 2030, väntas kommunen ha uppemot 16 000 invånare, mot dagens drygt 11 000. Fram tills dess kan över tusen nya bostäder byggas och flera hundra fritidshus blir permanentboenden.

Kommunen framhåller att utvecklingen är nödvändig. Fler invånare ger ökade skatteintäkter, vilket krävs för att bygga nya skolor och äldreboenden, enligt kommunalrådet Lars Lindgren (M). Även servicen och kollektivtrafiken kan bli bättre om vi bli fler, resonerar han.

– I dag handlas varannan matkasse utanför Vaxholm. Servicen måste bli bättre och skatteunderlaget behövs för att göra stora investeringar, säger han.

Många invånare är intresserade över hur kommunen ska utvecklas. Det märktes inte minst i torsdags kväll, när drygt 250 personer kom till Norrbergsskolans aula för att lyssna till flera föreningarnas syn på byggplanerna, då kommunen inte deltog på mötet.

Mötet gick under parollen ”Vaxholm – från skärgårdsstad till sjöstad?” och en av de som talade var Stephan Fickler från Byggnadsvårdsföreningen.

– Vaxholm står inför en stor exploatering. Kommunen är nog tvungna att bygga bostäder, men det måste ske så att man bevarar Vaxholms karaktär, ansåg han.

En av åhörarna var Resaröbon Monika Kotva.

– Jag är djupt oroad. Jag ser inte hur vi kan bli 16 000 invånare utan att förstöra skärgårdskaraktären och naturen. Fler invånare betyder också mer problem med parkeringsplatser och trafik på väg 274, säger hon.

Även flera politiker opponerar sig mot byggtakten. En av dem är Lars Sjöblom (S).

– Vi kan inte bygga så här mycket innan vi har infrastrukturen klar. Det behövs skolor och det kommer att bli kaos i trafiken, befarar han.

Men Lars Lindgren (M) är inte oroad. Enligt honom kommer kommunen att ta hänsyn till trafiksituationen och till exempel bygga ut färjetrafiken i den takt som behövs.

– Det här blir aldrig ett Hammarby sjöstad. Det är bara skrämselpropaganda. Vi ska bygga nära kollektivtrafiken och fortsätta vara en småstad, säger han.

Under torsdagens möte röstade invånarna för att arrangörerna ska skriva ett förslag till kommunen, om att Vaxholm bör lägga 200 000 kronor på att göra en kulturinvetering som ska ligga till grund för byggplanerna.


FAKTA

Här kan det byggas i framtiden

Här finns planer på att eventuellt bygga bostäder i framtiden:

Norrberget, Johannesberg, Petersberg, Timmermansvägen, inom fastigheten ”Landstinget” och ”Kulan”.

Rindö hamn kan få drygt 500 bostäder och det kan även bli bostäder på västra Rindö.

På Resarö planeras för bostäder vid Resarö mitt och på Storäng.

Bostadsbyggen har redan påbörjats vid Pålsundstrand, Östra Kullön och Skutvikshagen.

Källa: Vaxholms stad

Kammarrätt säger nej till amorteringskrav

Regeringen ville införa ett amorteringskrav på bolån från och med maj nästa år.

Nu har kammarätten i Jönköping, som är en av remissinstanserna, sagt nej, för andra gången. Vad som sker nu är oklart.

Regeringen har tidigare bestämt att ändra lagen så att Finansinspektionen har möjlighet att fatta beslut om ett amorteringskrav på bolån.

Kammarrätten i Jönköping säger dock nej till förslaget. De vill se en grundligare utredning av förslaget och ifrågasätter även om regeringen, enligt grundlagen, har rätt att delegera till en myndighet, som Finansinspektionen är, att fatta beslutet.

– När regeringen nu överväger en lagändring får det inte råda några tveksamheter om att förslaget stämmer överens med grundlagen. Detta är en komplicerad fråga som kräver en grundligare utredning än vad som nu har presenterats, säger kammarrättspresidenten Stefan Holgersson i ett pressmeddelande.

Kammarrätten protesterade även mot förslaget tidigare i år, av samma anledning.

– Amorteringskrav som riktar sig till enskilda hushåll bör regleras i lag. Frågan har en direkt och påtaglig inverkan på enskildas ekonomi och bör inte kunna vara föremål för regelförändringar på myndighetsnivå, säger Stefan Holgersson i ett pressmeddelande.

Kammarrätten ifrågasätter också förslaget om att Finansinspektionen ska inhämta regeringens godkännande innan myndigheten meddelar föreskrifterna.

Vad som sker nu, om regeringen drar tillbaka förslaget om amorteringskrav eller ej, är oklart.

168490.jpg

Omstridda bungalows byggs

62 bostadsrätter ska byggas på Elfvik, de första av totalt 144 planerade hotell-
lägenheter.

Projektet har länge stött på motstånd från Lidingö stad som befarar att lägenheterna ska kunna användas som permanent boende.

– Det ska bli små bungalows i två våningar med träpanelfasad. De kommer att ha sjöutsikt med uteplats på underplanet och takterrass på det övre planet, säger Ulrika Bladh, projektledare.

De 62 bostadsrätterna är 39 kvadratmeter stora och ska ligga två och två i 31 hus som ska byggas i skogen mellan Skogshem och Wijk.

Ulrika Bladh berättar att konceptet med att köpa en hotellsvit fortfarande är ovanligt, även om det finns på flera semesterorter.

– Det är ett nytt koncept i Sverige, samma som på hotellet Tott Visby. Lägenheterna kommer att säljas som bostadsrätter och hyras ut genom en konferens- och hotelloperatör, säger Ulrika Bladh,

De första hotellägen-
heterna kan börja byggas i början av nästa år.

När Alm Equity för tre år sedan köpte fastigheten där Skogshem ligger och sökte bygglov sa kommunen nej med hänvisning till att detaljplanen förbjuder att bostäder byggs på tomten.

– Vi tyckte det kändes som att de ville bygga bostadslägenheter i två, tre rum med köksdel och det kunde uppfattas som ett varaktigt boende genom att det var bostadsrätter, säger Rune Sirvell (M), ordförande i miljö- och stadsbyggnadsnämnden.

Han säger att det inte är meningen att Elfvik ska få bebyggas med bostäder. Det ska vara ett lantligt rekreationsområde med kursgårdar och hotell.

– Elfvik är speciellt. Det mesta är naturreservat och vi vill inte att det bebyggs med bostäder. Där finns inte den infrastruktur som vi behöver i ett bostadsområde med butiker och förskolor, säger han.

Men fastighetsbolaget överklagade ärendet och till slut gav Mark- och miljööverdomstolen klartecken. Bostadsrätterna får byggas, så länge köparna enbart använder dem som tillfälligt boende.

Enligt bostadsrättsföreningens stadgar får medlemmarna använda sina lägenheter utan tidsbegränsning, men de har inte rätt att bosätta sig där.

De måste boka sitt boende via en hotelloperatör och tillåta att andra gäster hyr lägenheterna. Lägenheterna kommer att säljas i möblerat skick, där köparna får välja mellan tre olika möbelpaket.

De 62 lägenheterna på västra sidan av Skogshem kommer sedan att följas av ett till, större projekt på den östra sidan. Det vill Alm Equity söka bygglov för senare.

– Det här är vad vi kallar etapp ett och sedan har vi etapp två som vi inte kommit igång med ännu. Det ska bli 41 hus med 82 rum, säger Ulrika Bladh.

Hon tror inte det blir svårt att hitta köpare till hotellägenheterna.

– Vi har märkt att det finns ett stort intresse. Många har gjort anmälningar via vår webb, säger hon.


FAKTA

Hotellrum säljs som bostadsrätter

Den 1 juli 2014 ändrades lagen så att det blev lättare för ägarna till bostadsrätter att hyra ut sina bostäder. Det blev också möjligt för bostadsrättsföreningarna att ta ut en avgift för uthyrningen.

På flera semesterorter i landet hyr bostadsrättsföreningar ut bostäder.

Tott Visby på Gotland har 54 lägenheter för uthyrning. Tott har också en anläggning i Åre.

I Borgafjäll finns också stugor som hyrs ut via en bostadsrättsförening.

Hotell Kungshamn är ett lägenhetshotell i Smögen med 22 bostadsrätter.

Även i Byxelkrok på Öland finns bostadsrätter att hyra.

168241.jpg

Poppis att hyra trots högt pris

De som ägt sin lägenhet de senaste 10 åren har tjänat storkovan på prisökningen.

Samtidigt har de som hyrt av Väsbyhem fått en hyreshöjning på 20 procent. Ändå är trycket på dyra ­hyresrätter stort.

Man skulle ha köpt en lägenhet innan priserna gick upp – den tanken har nog slagit många någon gång. En som faktiskt gjorde det var Håkan Karlsson som 1989 flyttade in i en nyproduktion på Jaktvägen 102 i Bollstanäs. Prislappen var 83 500 kronor.

– Jag tyckte det var svindyrt. Jag var 23 år och hade ingen aning om vad jag gjorde för affär.

I somras sålde han lägenheten –för 1,5 miljoner kronor.

– Min mormor hjälpte mig att köpa lägenheten så det är henne jag får tacka, säger Håkan Karlsson.

Bara under de senaste tio åren har snittpriset på bostadsrätter i Väsby tredubblats. Det har gjort att den som nu säljer sitt boende har kunnat bo helt gratis under tiden, visar Lokaltidningen Mitt i:s genomgång av bostadsmarknaden.

Den som i stället valt hyresrätten har inte alls haft samma gynnsamma utveckling. De årliga hyresförhandlingarna har fått hyrorna inom Väsbyhem att gå upp med 20 procent samma period.

Om man desssutom räknar in de höga hyrorna i nyproduktionen och hyrorna i de nyrenoverade miljonprogrammen har snitthyran hos det kommunala bostadsbolaget drivits upp med hela 40 procent till 1 141 kronor per kvadratmeter.

Trots att historien talar för att bostadsrätt lönar sig är trycket hårt på Väsbyhems nyproducerade och relativt dyra lägenheter.

För Philip Bajer och sambon Cecilia blev den nyproducerade hyresrätten på Hammarbyvägen en chans att snabbt flytta ihop.

– Det hade tagit ett år att spara ihop insatsen till en bostadsrätt och vi ville verkligen flytta ihop nu, säger Philip Bajer.

Han säger att hyran på 7 900 kronor för 47 kvadrat är nackdelen medan flexibiliteten är fördelen.

– Det är ett bra sätt att prova på att bo tillsammans.

Johan Thidell, socialdemokratisk ordförande i Väsbyhems styrelse, menar att en viktig poäng med nyproduktioner är att det frigör billigare hyresrätter.

– Men det är också viktigt att vi bygger mindre lägenheter för ungdomar och studenter, som de vi planerar för i Järnvägsparken.

Lokaltidningen Mitt i:s tillbakablick på bostadsmarknaden får Johan Thidell att lyfta en annan skillnad mellan bostadsrätt och hyresrätt – att bara den som äger bostadsrätt kan göra ränteavdrag.

– De som bor på Dragonvägen sponsrar i princip de som bor i bostadsrätter och villor. Det är inte särskilt rättvist, säger han.


FAKTA

”Petra” köpte bostadsrätt

Köpte bostad i Väsby hösten 2005. En 55 kvadratmeter stor 2:a för snittpriset 510 510 kronor.

Betalade handpenning på 15 procent och har hela tiden haft 1-årig bunden ränta hos SEB. Hennes totala räntekostnad har varit 106 099 kronor efter att ha fått 45 470 kronor i ränteavdrag.

Hennes månadskostnad har varit som 2015 års snitt: 3 089 kronor.

Total boendekostnad har varit: 476 779 kronor.

2015 säljer hon lägenheten för nuvarande snittpris 1 575 970 kronor.

Reell boendekostnad 2005-2015: + 588 681 kronor!

167999.jpg

Alla nybyggen är slut

Det byggs för fullt i Järfälla. Och intresset för nyproduktioner är stort – så gott som alla byggprojekt som haft säljstart har sålt slut.

– Vi har aldrig haft en sådan marknad som vi har nu, säger Gabriella Gvidi, fastighetsmäklare på Svenska mäklarhuset.

Järfälla växer och nya bostäder byggs på flera håll i kommunen.

Och nyproduktionerna är populära – av alla kommande bostadsprojekt som gått ut till försäljning är nästan samtliga sålda eller bokade. I skrivande stund finns bara en nyproducerad bostad till försäljning i kommunen.

– Det är helt galet. Jag har 15 års erfarenhet i branschen och har jobbat med nyproduktion i minst tio år. Under den tiden har vi aldrig haft en sådan marknad som vi har nu, jag har aldrig tidigare känt känslan av att det inte finns något stopp, säger Gabriella Gvidi som bland annat sålt JM:s nyproduktioner i Söderhöjden.

– Vid säljstart erbjuder man ofta vip-kunder förtur. Förr sålde man ungefär 20 procent till vip-kunder, nu är den siffran ungefär 70 procent. Så när bostäderna går ut till allmän försäljning finns det inte så mycket kvar. Att kunder har kommit tidigt och köat när resterande bostäder släpps är inte ovanligt.

Fördelarna med att köpa en nyproducerad bostad är, enligt Gabriella Gvidi, många. Man köper till ett fast pris, bostäderna är moderna och man har möjlighet själv att sätta egen prägel och utforma bostaden utefter de egna behoven.

– Dessutom slipper man budgivning som kan vara påfrestande.

Att köpa en nyproducerad bostad har även varit visat sig vara en lönsam affär när bostäderna sålts vidare.

Från säljstart till inflytt har priserna ofta stigit rejält och utan att knappt flytta in har man kunnat göra en stor vinst.

– Det har alltid funnits kunder som spekulerat, men inte i så hög grad som nu, säger Gabriella Gvidi.

Hon ser ingen antydan på att intresset mattas av.

– Men jag tror att prisstigningen kommer plana ut. Stockholm är alltid hett, vi är i ett stabilt läge, men jag tror inte att priserna kommer att fortsätta stiga i samma takt.

Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, menar dock att det även finns flera risker med att köpa nyproducerat.

– Ofta får man vänta länge mellan köp och inflytt och mycket kan hända på bostadsmarknaden under den tiden. Marknaden kan hamna i någon slags kris eller svacka, som gör att marknaden inte är lika het. Mycket kan även hända på det privata planet och det ska man också ha i åtanke.

Att flytta in i en nystartad förening kan också ha sina risker.

– Man måste ha koll på föreningen – har de realistiska kalkyler, finns alla tillstånd och hur gör jag om jag till exempel vill hoppa av. Man måste ha koll på vad man förlorar ifall man ångrar sig, säger Ingela Gabrielsson.

– När det kommer till nyproduktioner ser det ofta fantastiskt ut och då är det kanske lätt att glömma allt som kan hända runt omkring.


FAKTA

Kommande nyproduktioner

Kallhäll:

Kallhälls centrum/Folkets hus: 68 bostadsrätter.

Kallhällsparken: 150 bostadsrätter.

Jakobsberg:

Kvarnstugan: 85 bostadsrätter.

Barkarbystaden:

Kvarter 8: 150 bostadsrätter.

Kvarter 10: Cirka 130 lägenheter.

Kvarteret Peab: 150 bostadsrätter.

Barkarby Metropol: 186 bostadsrätter.

Kvarteret Ikano. 75 bostads­rätter.

167783.jpg

”Jag känner mig inte trygg längre”

Spårlöst och ljudlöst tog sig tjuvar in i lägenheten i centrala Sundbyberg och stal vigselringar och dopgåvor.

– Jag har svårt att sova och litar inte på någon längre, säger Sara efter inbrottet.

När Sara skulle låsa upp dörren till sitt hem vid 16-tiden förra fredagen märkte hon att den redan var upplåst. Hon förstod att något var fel och började i panik skrika sin mans namn.

I samma stund hörde hon snabba steg nedför trappan och en duns när porten gick igen.

På ytterdörren såg ingenting konstigt ut. Inga märken från brytverktyg.

Men i sovrummet möttes Sara av utdragna lådor och familjens tillhörigheter huller om buller på golvet. Parets vigselringar saknades, liksom ett guldarmband och barnens doppresenter.

Sara har mått dåligt efter inbrottet.

– Jag har svårt att sova och är misstänksam mot alla. Precis så man inte vill vara. Jag vaknar på nätterna och tänker på vad som hänt om jag haft med barnen hem den där dagen, eller om tjuvarna attackerat mig. De var ju kvar i huset när jag kom hem. Jag känner mig inte trygg längre, säger Sara, som egentligen heter något annat.

Polisens teori är att tjuvarna använt sig av en så kallad låsslunga – ett verktyg utformat som en mekanisk arm, som förs in genom brevinkastet. Saknas kåpa över ­låset kan vredet lätt vridas om med verktyget.

På Saras dörr fanns ingen kåpa.

– Det känns så sjukt onödigt. Ett sådant litet lock kostar 300 kronor och hade vi haft det hade vi sluppit den här mardrömmen, säger hon.

Enligt polisen blir inbrott där tjuven använt låsslunga vanligare.

– Det är ett ganska effektivt sätt att ta sig in på. Det låter inte och gör ingen åverkan. Är man flink kan det gå fort. Många kommer hem och upptäcker att det varit inbrott utan att det syns, eller att någon granne märkt det, säger Mats Eriksson på Väster­ortspolisen.

En koll som polisen gjort i statistiken vecka 40 visar att en tredjedel av de anmälda lägenhetsinbrotten begåtts med hjälp av låsslunga.

– Vi misstänker att det är organiserat, men det är svårt att bevisa, säger Mats Eriksson.

Inbrott med låsslunga är särkilt svårutredda då det ofta saknas vittnen och spår.

I Saras fall finns ingen misstänkt. Hon har skaffat låskåpa och extralås, det rekommenderar hon alla att göra. Men grannar måste också hjälpas åt att hålla koll, tycker hon.

– Det troliga är att tjuvarna gick in efter någon i porten, eller blev insläppta. Man får inte vara så naiv tycker jag. Grannar måste börja samarbeta och hålla ögon och öron öppna.


FAKTA

Låskåpa ger bra skydd

I Sundbyberg har 13 inbrott anmälts från 1 september till 13 oktober.

Inbrotten med låsslunga ökar. Men det är relativt lätt att skydda sig, enligt polisen:


Skaffa låskåpa om dörren saknar det. Den måste slå till över vredet för att inte kunna öppnas.

Har du dubbla lås, använd det så gör du det svårare för tjuven.

Källa: Polisen

168056.jpg

Södra Ängby – ett funkismecka

Södra Ängby är mest känt för sin funktionalistiska arkitektur. Men husen byggdes inte i första hand för att skapa intressant formade hus.

– De byggdes för att folk skulle leva så hälsosamt som möjligt, säger Thorbjörn Andersson, en av redaktörerna bakom den nya boken om området.

Thorbjörn Andersson är landskapsarkitekt och professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet och bor själv i ett av de vita husen på Börjesonsvägen i Södra Ängby. Han har bland annat skrivit avsnittet om tankarna bakom Södra Ängby som trädgårdsstad. Södra Ängbys 500 vita villor byggdes under 1930- och 40-talet bland tallar och stenhällar.

– Vid förra sekelskiftet bodde folk väldigt trångt inne i stan. Lägenheterna som låg långt ner med utsikt mot innergårdarna var mörka och på gårdarna där barnen lekte fanns latrintunnor och sopor. Folk blev sjuka i den miljön. Det var så idéerna till funktionalismen föddes, att folk skulle få bo i hus där de kunde må bra, säger Thorbjörn Andersson.

Tallar skulle vaja i de friska vindarna från Mälaren, som i sin tur skulle vädra bort alla bakterier. Och de stora fönstren i funkishusen skulle släppa in ordentligt med dagsljus.

– Det var en folkhälsofråga. ­Inomhus skulle det vara lättstädat med rena, släta ytor och inte så mycket vinklar och vrår.

Med boken Södra Ängby, modernism, arkitektur, landskap vill redaktörerna beskriva de idéer som ligger bakom byggandet av området. Den är rikt illustrerad med både nya och gamla fotografier.

– Området är en bild av det svenska folkhemmets framväxt. Funktionalismen var politik, säger Thorbjörn Andersson.

167587.jpg

Försvaret släpper hyresrätter

De resterande 232 lägenheterna i hyresrättsprojektet i östra Västerhaninge har börjat byggas.

Fler lägenheter än väntat går till allmänheten, sedan försvaret backat från en option.

Våren 2013 inleddes det stora ­hyresrättsprojektet på Ribby Allé.

Av de första 150 lägenheterna gick knappt hälften till Försvarsmaktens anställda, efter den option försvaret hade i avtalen. Försvarsmakten har också haft optioner på resterande 232 lägenheter, men när spadtaget togs i förra veckan för de två sista etapperna stod det klart att man backar från fördelen i etapp 2.

Fler lägenheter än väntat går nu till allmänheten.

– Försvaret hoppade av etapp 2 ”fem i tolv”. Däremot är de intresserade av att hälften av bostäderna i etapp 3, säger Per-Olof Andersson, styrelseordförande i Bygg-fast, som tillsammans med Riksbyggen bygger lägenheterna.

Per-Olof Andersson beskriver hyresrättsbehovet som ”oändligt” i såväl regionen som Västerhaninge.

– Det är ju inga som helst problem för oss att lyckas hyra ut vanliga lägenheter på adressen, säger han.

Lägenheterna kommer att likna de 150 lägenheter som redan är bebodda.

– Det blir ettor till treor. Vi ser störst behov av dem, säger Per-Olof Andersson.

De två sista etapperna innehåller 116 lägenheter var. Etapp 1 blir färdigbyggd i slutet av nästa år, etapp 3 i slutet av 2017.

Hyran väntas hamna på samma nivå som etapp 1, enligt Per-Olof Andersson.

Tomas Lundström, ordförande i Hyresgästföreningen i Haninge, är väldigt positiv till projektet, men oroas över hyresnivån. Hyran i nivå 1 hamnade på omkring 1 700 kronor per kvadratmeter och helår, alltså en månadshyra på omkring 10 600 kronor för 75 kvadratmeter.

– Vi är inte lika glada över prisbilden som vi är över att det byggs. Många tycker att det varit väldigt dyrt i första etappen. Men vi kan tyvärr inte rå på prisbilden, den är som den är, säger han.


FAKTA

378 lägenheter ingår i projektet

Området runt Ribby Allé, längs Österhaningevägen, i östra Västerhaninge har byggts ut kraftigt de senaste åren.

Totalt ingår 378 lägenheter i Bygg-fasts projekt, allt inflyttat 2017. Parallellt är nu det omtalade seniorbostadsprojektet Bovieran på andra sidan gatan inflyttat. Inom detaljplanen för Bovieran finns plats för ytterligare 50–100 bostäder.

På andra sidan Österhaningevägen har det byggts omkring 50 hus de senaste åren.

Källa: Lokaltidningen Mitt i

168144.jpg

Hon fick drömlägenhet – efter 16 år

Kötiden för en hyresrätt i Nacka har ökat med nära fyra år på tio år.

I dag kan drygt 700 sökande visa intresse för en ledig hyresrätt.

Nackapolitikerna uppmanar regeringen att röja i ”regeldjungeln” för fler bostäder snabbare.

6,2 år. Så lång är den genomsnittliga kötiden för en hyreslägenhet i Nacka.

Det framgår av statistik som Stockholms bostadsförmedling tagit fram åt Lokaltidningen Mitt i.

Allra längst, 7,2 år, får den vänta som vill ha en trerumslägenhet.

Kötiderna varierar dock stort. Den som stått längst i bostadskö i Nacka i år är Yvonne Friedman. Hon hade stått i kö i 15,6 år när hon fick en trerummare i Älta.

– Jag var först i kö till den här lägenheten. Vi ville till Älta och jag kände att den här lägenheten ville jag ha.

Hon har stått i bostadskö sedan 18-årsåldern men har inte varit aktivt sökande förrän efter en separation.

På frågan om hon har någon lösning för att minska kötiderna skrattar hon och svarar nej.

Enligt statistiken har kötiden för en hyreslägenhet i Nacka stigit stadigt de senaste åren.

För tio år sedan var kötiden i snitt 2,6 år för en hyresrätt. I dag ligger den på 6,2 år.

Antal sökande på en enda hyreslägenhet i Nacka kan enligt bostadsförmedlingen ligga på närmare 800. 791 personer visade exempelvis intresse för en ledig hyresbostad på Tre Kronors väg på Kvarnholmen tidigare i år.

Tvåa på listan var en tvårummare på Kvarnholmen som 561 sökande visade intresse för.

Roger Sjöberg, som stått i bostadskö i tolv år, var den som vann dragkampen.

Han har gått på ett 80-tal lägenhetsvisningar i hela Storstockholm under åren, men inte varit i närheten av att få en lägenhet.

– Jag var förvånad över att jag ens fick gå på visning.

Khashayar Farmanbar (S), är oppositionsråd i Nacka:

– Alltför många tvingas vänta orimligt länge för att få en bostad som är en grundförutsättning för frihet och framgång för människor. Den bästa lösningen är att bygga mer. Samarbetsregeringen har i budgetpropositionen presenterat investeringsstöd och byggbonus för att få fart på byggandet, inte minst studentbostäder och små hyreslägenheter.

Mats Gerdau (M), kommunstyrelsens ordförande, påpekar atthyresrätter i Nacka inte enbart förmedlas av bostadsförmedlingen, även bostadsbolagen har köer.

Han menar att kötiderna illustrerar att vi verkligen behöver fler nya lägenheter och snabbare. Det finns alldeles för många statliga regler som fördröjer och fördyrar bostadsbyggandet. Jag vill uppmana regeringen och bostadsministern att röja i regeldjungeln så att det går snabbare, säger Mats Gerdau.


FAKTA

Här är Nackas hetaste hyresrätter

Flest intresseanmälningar

791 stycken: Tre Kronors väg 23

561 stycken: Tre Kronors väg 21

538 stycken: Harrgatan 12

534 stycken: Harrgatan 9

496 stycken: Braxengatan 11


Kötider i Nacka

5,8 år: 1 rum och kök

5,9 år: 2 rum och kök

7,2 år: 3 rum och kök

6,5 år: 4 rum och kök

Källa: Bostadsförmedlingen

167777.jpg

Villan brann ner – familjen vräks

Elden slukade Jeanette och Christer Lidéns hem på några minuter. Allt de ägde försvann. Nu, efter 23 år som hyresgäster, vräks familjen. Enligt en 100 år gammal lag har de ingen rätt att bo kvar.

Det var i början av september som Christer Lidén vaknade av ett starkt ljussken utanför fönstret.

Hela farstun stod i lågor.

– Jag minns att pappa skrek ”det brinner, det brinner”. Han stod i hallen och försökte släcka elden med en brandsläckare men lågorna­ var för höga, säger dottern Sara Sarnes.

Sara, som var på besök, sprang för att hämta vatten. Men rören var så upphettade att vattnet rann som sirap genom kranen.

– Då såg jag hur lågorna slog upp emot fönstret och tänkte, det här går aldrig. Vi måste ut.

De flydde genom en dörr i tvättstugan. Några minuter senare var villan övertänd.

– Vi stod på gården och såg på när lågorna tog hela huset. Hade inte Christer vaknat hade vi förmodligen dött, säger Jeanette ­Lidén.

Vad som startade branden i farstun är oklart. ”Ingen brottsmisstanke”, konstaterar polisen.

Paret Lidén har hyrt huset i Håtuna i 23 år. Här tänkte de bo tills de blev gamla. Men enligt en klausul i hyreslagen, från 1907, har hyresgäster ingen rätt att flytta tillbaka till en bostad som brunnit upp.

En av husägarna berättar för Mitt i att de tänker sälja huset, eftersom en av ägarna ska köpas ut.

För Jeanette och Christer, som inte har råd att köpa huset, innebär det att de står bostadslösa. Nu bor de – mamma, pappa och dotter – i ett rum på 17 kvadrat vid Skällsta Säteri. Om två veckor går hyreskontraktet ut.

– Vi får hyra en bostad av kyrkan i några månader, men efter det har vi ingenstans ta vägen. Vi har inga ködagar och inga pengar­ till en insats. Vi har aldrig haft planer­ på att flytta, säger Jeanette Lidén.

När försäkringsbolaget fick höra om branden agerade de direkt.­ Enligt familjen blev de lovade ett ersättningshus under tiden som villan byggdes upp. Nu, när familjen förlorat rätten att flytta tillbaka, blir det inte så. När hyresavtalet brinner upp har försäkringsbolaget nämligen ingen skyldighet att ordna ersättningsbostad.

– Jag förstår att allt inte kan bli som förut, men jag förstår inte hur myndigheter och försäkrings­bolag kan slippa undan sitt ansvar. Man är totalt maktlös, säger Sara Sarnes.

Inte heller kommunen har något extra ansvar för hyresgäster som förlorar sitt hem i en brand. Allt enligt den över 100 år gamla hyreslagen.

– Bor man i en kommun som inte bygger så många hyresrätter är man ganska körd, säger Susanne­ Wikström, chefsjurist på Hyresgästföreningen.

Hon är starkt kritisk till lagstiftningen.

– Klausulen skrevs i en tid med ett helt annat försäkringssystem, då det var oerhört dyrt att bygga.­ I dag råder helt andra förhållanden, men trots det ligger lagen kvar. Det är förlegat och en katastrof för de som drabbas.


FAKTA

Inget skydd för hyresgäster

Enligt en klausul i hyreslagen, från 1907, upphör besittnings­rätten när en fastighet brunnit ner. Det innebär att hyresvärden har rätt att vräka hyresgästerna, oavsett vad som orsakade branden.

En lagändring var på gång under 2006, men vid regeringsskiftet blev förslaget liggande.

Lagen är densamma för både kommunala och privata hyresvärdar.

166210.jpg

Här finns Sollentunas mest eftertraktade hyresrätter

Sollentunahems hetaste hyresrätter finns i Häggvik.

Årets mest sökta lägenhet var en tvåa på Västervägen – som 1 753 personer slogs om.

– Jag är inte förvånad, säger Karin Nilsson som bott på gatan i 55 år.

När Lokaltidningen Mitt i sammanställde Sollentunahems mest sökta lägenheter 2015 tog Häggvik och Skälbyområdet hem en riktig storslam.

Av de tio mest eftertraktade lägenheterna­ i år ligger inte mindre än sju på någon av adresserna Västervägen, Skälbyvägen, Minervavägen och Sänkhagsvägen.

– Det kan jag tänka mig, jag är inte förvånad. Vi har bott här i 55 år nu och har inga planer på att flytta härifrån i första taget, berättar Karin Nilsson.

Först flyttade hon och maken Olle och deras två barn in i en tvårummare på Västervägen, och efterhand bytte de upp sig till en rymligare trea som de fortfarande bor kvar i.

– I övrigt har det inte förändrats mycket här. Västervägen har stått sig bra mot tidens tand. Det bästa­ är den fina utemiljön, det är lite radhuskänsla här, säger hon.

En gemensam nämnare är att samtliga adresser hör till Sollentunahems populära 1950-tals­bestånd. Efter Rotsunda var Skälby och kvarteret Spaden i Häggvik de första områdena som Sollentunas nya kommunala bostadsbolag byggde i slutet av 1940-talet. Och trots att det till största delen byggdes för barnrika men mindre bemedlade familjer var ambitionerna höga.

– Det här folkhemsbyggandet har kvaliteter som man inte ser i dagens byggande, säger Olof Svanberg, kommunantikvarie i Sollentuna kommun.

Några adresser har dessutom ett antal lägenheter med extra påkostad utformning. På gavlarna på Sänkhags­vägen och Minerva­vägen finns ateljelägenheter i etage, och på Västervägen finns ett par större­ lägenheter med öppna spisar.

– De brukar kallas för tjänstemannabostäderna. Min tolkning är att det på den tiden fanns ett sådant­ tänk, att man gjorde skillnad på folk och folk, berättar Ulf Wedlund på Sollentunahem.

Han har arbetat med renoveringarna av 50-talskåkarna i Häggvik och berättar om en ovanligt hög omsorg om detaljer.

Bland annat nytillverkade de portar och belysning efter originalritningar för att leva upp till moderna krav på funktion utan att tumma på de arkitektoniska kvaliteterna.

I ett fall hittade man gamla rostiga armaturer som blästrades och lackerades om till nyskick.

– Det har gjort att områdena har fått behålla sin ursprungliga karaktär, men ändå blivit moderna.­ Vill man ha ett trivsamt boende kan man inte bo mycket bättre, säger­ Ulf Wedlund.

167626.jpg

Föredrog lyxhus framför äldreboende

Först planerade Boghammar Marin i Skärsätra att bygga äldrebostäder i strandnära läge.

Men kommunen tyckte läget var för fint och dyrt.

Nu planeras i stället några av öns mest exklusiva nybyggen med egen pool, bio och gym i prisklassen 22–35 miljoner per 
bostad.

Anders Boghammar berättar att ägarna till varvet 
redan för många år sedan ville utveckla området och först hade tänkt sig att bygga någon form av äldre-
boende. I det strandnära 
läget kunde de äldre ha ögonkontakt med havet utan att behöva gå ut.

– Det finns ju många äldre på ön. Vi tänkte göra souterränglägenheter på 100 kvadratmeter med altan framför, med samlingslokal i en mittsektion. Det fick vi nej till, säger han.

Kommunen tyckte att det unika läget lämpade sig bättre för riktigt exklusiva lägenheter.

– Man ville ha de här villorna i ett skeppsliknande utförande. Husen skulle 
göras lite spetsiga som fören på en båt. Staden ville ha en utformning som skulle göra området till en väldigt speciell utpost på Lidingö. Man menade att tomten inbjöd till något utöver det vanliga, säger Anders Boghammar.

Nu är detaljplanen och byggloven klara för sju bostäder, varav fem inom kort ska ut på marknaden.

Johan Holmgren, mäklare på Eklund Stockholm New York säger att projektet är unikt.

– Det är väldigt ovanligt. Framför allt den här unika tomten med söderläget, 
båtarna, de goda kommunikationerna och närheten till Kappsta naturreservat, 
säger Johan Holmgren.

Jordens arkitekter har utformat husen som kommer att byggas med cortenplåt och med tiden få en rostbrun färg. Det ska påminna om fartygsplåt och harmoniera med verksamheten på det närliggande varvet.

Ritningarna visar att husen får stora fönster med 
utsikt rakt ut mot vattnet. Inuti har flera av bostäderna gym, bio och vinkällare.

De får även terrasser med sjöutsikt och det större 
huset får även en utomhuspool.

I bostadsköpet ingår även en båtplats vid Boghammar Marin.

Varvet ska också renoveras och även där finns planer för vidareutveckling, som kan leda till nya företagslokaler.

– Det kommer att bli en ny del av Lidingö, säger 
Johan Holmgren.

Det större av de planerade husen får över 300 kvadratmeter boyta. Riktpriset för det blir omkring 35 miljoner kronor.

De fyra övriga husen kommer att kosta omkring 22 miljoner kronor och har över 200 kvadratmeter 
boyta plus 160 kvadrat-
meter biyta.

Trots de höga priserna tror inte Johan Holmgren att det blir svårt att hitta köpare till husen.

– Det är ett enormt intresse redan. Jag tror att de kommer att säljas ganska snabbt. Ryktet har spridit sig så jag har mänger av personer som skickat sms, ringt och anmält intresse. De kommer bli kontaktade i första hand, säger Johan Holmgren.

167104.jpg

Slumpen som avgör om du får lägenhet

Bostadslös med bara en vecka i Förvaltarens kö?

Med lite tur kan du få ett hyreskontrakt ändå.

Just nu ligger en tvåa på Lötgatan i centrala Sundbyberg i Förvaltarens bolotto, liksom en trea i Ursvik och ett antal lägenheter i Hallonbergen. I Förvaltarens nya bolotteri slumpas lägenheter ut bland dem som anmält intresse.

– Det är lägenheter som ofta har kort inflyttningstid. Det kan också vara lägenheter som genomgår stora renoveringar där man inte kan säga exakt när de kan börja hyras ut, då ska man vara beredd, säger Förvaltarens kommunikationschef Anders Sundqvist.

Flera av lägenheterna är också korttidskontrakt.

Hur går det då till? Ett system slumpar in alla sökande på en lägenhet i en turordningslista. De tio som lottas in som först i kön kallas på visning. Turordningen gäller också när någon ska får erbjudande om kontrakt.

I sociala medier har bostadslotteriet ifrågasatts. ”Ironi över bostadsmarknaden i Sumpan”, twittrar en Sundbybergsbo.

Är det inte orättvist att en person som köat i två dagar kan få bostad före någon som stått flera år i kö?

– Vi kan förstå om det uppfattas så, men de flesta lediga lägenheter vi har läggs ut till ordinarie kö, och lägenheter i de mest populära områdena läggs i stort sett aldrig ut på bolotto, säger Anders Sundqvist.

– Vi ser också hellre att någon bor i lägenheterna än att de står tomma.

Tidigare hade Förvaltaren, vid sidan av den vanliga bostadskön, en först till kvarn- förmedling, Bostadssnabben. 2012 uppdagades att avancerade digitala system använts så att sökande kunde få ett meddelande så fort en lägenhet lagts ut, och därmed kunde anmäla sig före alla andra.

När slumpen avgör har de sökande i stället samma chans. Men med uppåt 400 sökande per objekt i bolotteriet gäller det att ha tur.

166989.jpg

Arbetarhem säljs till rekordpriser

Husen i Tallkrogen byggdes som enkla bostäder till arbetare. I dag kan de gå loss på åtta miljoner – 100 000 kronor kvadratmetern.

De som flyttar hit nu har mer pengar – och större lån.

Ivan Burman har bott i huset på Tallkrogsvägen sedan 1975.

– Vi trivs här. Det är nära tunnelbanan och nära stan. Många av våra vänner bor fortfarande kvar, säger han.

Flera av grannarna på gatan har bott här lika länge. Andra har bytts ut de senaste åren. En generationsväxling har påbörjats, och med den en rejäl prisstegring. Den senaste tiden har flera hus sålts för 90  000 och till och med över 100  000 kronor kvadratmetern – prisnivåer som närmar sig dem i Gamla Enskede och Mälarhöjden.

Nyligen såldes ett hus för över åtta miljoner kronor.

– Det är enorma summor. Det beror ju på de låga räntorna och att det är lätt att få lån. Folk har ju mer pengar än vad vi hade, men 90 procent hade inte haft råd om räntan varit högre, det är jag säker på, säger Ivan Burman.

Han köpte huset på Tallkrogs­vägen för 230  000 kronor 1975. Men det var mycket pengar då och hälften fick han betala kontant. Men dagens höga priser har inte fått honom på säljtankar.

– Nej, vi trivs bra här. Jag skulle gärna bo kvar på seniorboende i området om det fanns.

Mäklaren Christoffer Robsahm Erik Olsson sålde nyligen ett hus på Maratonvägen för över åtta miljoner kronor.

– Det är ett attraktivt läge. ­Sedan är det klart att det påverkar kvadratmeterpriset att husen är små. Här hade de inrett källaren med badrum och tvättstuga, så har många gjort och det räknas inte in i boytan, säger han.

Mäklaren Christer Grundström på Era bekräftar bilden att Tallkrogen blir allt populärare.

– Det är lite mer överkomligt än Gamla Enskede. Men Gamla Enskede, Enskede gård, Enskedefältet, Stureby och Tallkrogen hänger ihop som ett stort attraktivt område, säger han.

Husen i Tallkrogen byggdes ursprungligen om 50 eller 70 kvadratmeter. Men under årens lopp har det blivit lättare att få bygglov för att bygga till dem, vilket gjort dem attraktivare för barnfamiljer.

Lars E Jansson har bott här i 32 år. Han märker också att det är en annan kategori som flyttar in.

– Om inte annat så märker man det på bilarna utanför husen. Och på trädgårdarna. Många lägger plattor i dag. Det är inte precis de som vill ha en köksträdgård eller äppelträd, säger han.

Frågan är dock hur länge priserna kan fortsätta öka – eller ligga på den nivå de nu ligger. I förra veckan gick Konjunkturinstitutet ut och varnade för en krasch.


FAKTA

Gatorna lades ut som löparbanor

• Stadsdelen Tallkrogen bildades 1934.

• I den första, mycket ovanliga, stadsplanen lades gatorna som löparbanor runt en idrotts­arena: Olympiaområdet med gatunamn från idrottsgrenar.

• Ungefär 950 småhus byggdes i Tallkrogen fram till 1945.

• Tomterna uppläts med tomträtt på 60 år.

• Under 1990-talet köpte många loss sina tomter.

Källa: Wikipedia

166700.jpg

1800-talshus får
två nya våningar

14 nya lägenheter ska byggas i korsningen Renstiernas gata/Åsögatan. Ett av de nya våningsplanen får en glänsande mässingsfasad.

Stadsbyggnadskontorets förslag är att huset byggs på med två våningar och att vinden inreds. Det innebär att huset får fem våningsplan och därmed blir lika högt som husen intill.

Fasaden på det nedersta nya våningsplanet är tänkt att bli putsad, det översta våningsplanet föreslås bli täckt av en mässingslegering. I och med ombyggnaden kommer det bli 14 nya bostadsrätter. Lägenheterna på det nedersta påbyggda våningsplanet föreslås få en terrass mot gatan, en så kallad kungsvåning.

– Det är lösning man kan se på hus runt om i Stockholm, säger Maria Sahlstrand, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret.

Huset byggdes år 1883 och är gulklassat av Stadsmuseet, vilket innebär att det har ett visst kulturhistoriskt värde.

Nu har du chans att tycka till om byggplanerna, då de är ute på samråd fram till den 11 november. Det kommer även att hållas ett samrådsmöte onsdagen den 14 oktober klockan 17.30 i Tekniska nämndhuset. Byggstart blir tidigast 2017.

166924.jpg

Villa mitt i stan 
– för 18,9 miljoner

Villadrömmen mitt i stan är svåruppnådd. Om du inte har råd med ett residens på Djurgården återstår Stora Essingen.

Och även där blir det svårare och svårare att hitta ett hus.

Har du alltid drömt en villa, men vill bo kvar i innanför tullarna?

Förutom Djurgårdsbostäderna finns det inte många andra ­alternativ än Stora Essingen. Men det kan både vara svårt och dyrt att bli en av de få att sätta ner bopålarna i stans mest centrala villaområde, visar Mitt i:s genomgång.

De senaste fem åren har det sålts 33 villor på Stora Essingen. Men varje år blir försäljningarna färre. Hittills i år har bara tre villor sålts och förra året var siffran fem totalt.

Enligt Catherine Andersson, fastighetsmäklare på Stora Essingen, hör många av sig för att få tips när en ny villa blir till salu på ön.

– Det är ju unikt att bo i villa men ändå i innerstan. Det finns ju ganska få alternativ, säger hon.

Husen på ön skiljer sig rejält i pris. Under de senaste åren har de gått för mellan 5 och 19 miljoner kronor – alltså en inte helt omöjlig dröm för den som gjort några års bostadskarriär.

– Det är nog ganska mycket baserat på läge. Det finns hus med fantastisk sjöutsikt och de som ligger väldigt nära E4:an, säger ­Catherine Andersson.

Just nu ligger ett hus ute för 18,9 miljoner, nära rekordet för ön. Britt-Marie Pielbusch, mäklare på Residence, säljer huset.

– Det har varit ganska stort intresse och vi håller på med förhandlingar nu, säger hon.

Enligt Britt-Marie Pielbusch är det en speciell målgrupp som intresserar sig för villor på ­Stora Essingen i stället för i ett mer traditionellt villaområde som exempelvis Bromma.

Antingen är de redan Essingebor som gått och väntat länge på att något ska dyka upp, eller också är de innerstadsbor som just nu bor i lägenhet och vill flytta till villa utan att förlora stadspulsen.

– Man får inte villaförortskänslan med den jättestora tomten men man får väldigt bra kommunikationer in till centrala stan, säger hon.