Kategoriarkiv: Mitti-Start

204171.jpg

Några guldkorn i veckan

Helgen må vara över men hela veckan är full av nöjen. Uteserveringsöppningar, konserter och loppisar – här är fem av veckans guldkorn.

1. Spelning: På onsdag har det återigen blivit dags för kulturprojektet The Green Door Project som lanserades i Stockholm för första gången förra året. Den här gången hålls evenemanget på Trädgården. Spelar gör Chicago-rapparen Adamn Killa, RMH-profilen Leslie Tay, dj/producenterna Yung Gud och Harald Björk samt artisterna Iman och Nadia Tehran. Utöver det bjuds besökarna på en musikalisk och visuell helhetsupplevelse gemensamt skapad av skivbolaget Bossmusik och konstnären Eva Beierheimer. När: Onsdag, 18 maj, kl 17-01. Adress: Hammarby Slussväg 2

(Psst… På grund av stor efterfrågan så släpps ett fåtal extrabiljetter till evenemanget imorgon, tisdag 17 maj kl 12.00. Knip en här. )

2. Inflyttningsfest: För den som mot förmodan missat det går startskottet för 120 dagars fest på F12-terrassen med en inflyttningsfest på torsdag. Kvällen kommer att bjuda på ett showcase av sommarens alla återkommande klubbar samt ett par specialinbjudna liveakter. Därefter fortsätter firandet hela helgen. När: Torsdag, 19 maj, kl 21-05. Adress: Fredsgatan 12

3. Uteserveringsöppning: Förra sommaren öppnade restaurang Clou, med en ambition om att bjuda på högkvalitiativ mat och unika aw-koncept med såväl livemusik och dj:s, mitt i city. På torsdag öppnar de upp en uteservering med säsongsanpassad meny inför sommaren. När: Torsdag, 19 maj. Adress: Västra Järnvägsgatan 11

4. 1kmloppis i Birkastan: För femte året hålls 1kmloppis på Karlbergsvägen mellan Norra Stationsgatan till Torsgatan. Här är alla som bor i Birkastan (gällande postnummer hittar du här) välkomna att sälja. Ta bara med dig ett poststämplat kuvert med din adress samt legitimation och plocka med dig prylarna ner på Karlbergsvägen. Du som inte bor i Birkastan kan ju alltid fynda istället. När: Söndag, 22 maj, kl 11-15. Adress: Karlbergsvägen

5. Modeloppis: På söndag har det blivit dags för vårens upplaga av Make it lasts modeloppis på Musikaliskas gård. Fynda designerplagg, accessoarer och inredning från 30 modepersoners egna garderober för ett gott syfte. Delar av intäkterna går nämligen till integrationsappen Welcome app som gör det lättare för nyanlända och locals att mötas. Utöver allt Make it last-märkt kommer även flera svenska modemärken att sälja plagg för vrakpriser. När: Söndag, 22 maj, kl 12-16. Adress: Nybrokajen 11/Blasieholmstorg 10

202910.jpg

En surprise för kön när Trädgården öppnar

På fredag öppnar nattklubben Trädgården för en ny säsong av festligheter under Skanstullsbron. Utöver att klubben satsar extra på bemötandet blir det också en del andra nyheter i år, avslöjar bokningsansvariga Leo Forssell.

Det ligger i Trädgårdens historia att jobba för att inkludera alla. När nattklubben, som i dag är ett vattenhål för såväl stammisar som förstagångsbesökare, etablerades i början av 2000-talet var det som en motpol till den exkludering de tyckte att Stureplansklubbarna hade.

Från och med i år testar de nya sätt att arbeta med bemötandet av sina gäster. Som en del i det halveras vaktstyrkan och servicevärdar införs istället. Dessutom hålls interna workshops för att diskutera beteenden, bemötanden och för att syna klubbens egna brister, med målet om att förhoppningsvis bli bättre och ännu mer inkluderande.

Och på fredag blir det upp till bevis när Trädgården öppnar för sommaren. Bokningsansvariga Leo Forssell hoppas att förändringarna ska minska avståndet mellan besökarna och vakterna.

- Vi vill att gästerna här ska känna att det är lättare att ställa frågor och få hjälp, att det känns som personer som man kan fråga om allt möjligt.

Vad mer är nytt för Trädgården nu i sommar?

- Vi har funnits så länge nu så nu handlar det om att finputsa koncepten som vi tycker funkar och att aktivera områden som vi tycker behöver bli roligare. Men en ny grej är att vi kommer att visa film på baksidan nästan varje kväll när solen går ner, allt från dokumentärfilm till spelfilm, så det blir en ny tidpunkt varje dag. Självklart är det kul om folk kommer enbart för filmen, men kan också vara som en fin feature till besöket om man bara vill gå ifrån en timme, säger Leo Forssell.

Den som är hungrig kommer också att kunna testa på restaurang Växthusets nya mer avancerade meny och för den inbitne hiphop- och RnB-fantasten avslöjar han att det välbesökta lilla svettiga Röda rummet, där den sortens musik regerar, har blivit större under vintern.

- Det ska bli spännande att ses hur det tas emot, om folk blir besvikna eller tycker att det blir skönt.

Efter öppningen på fredagen fortsätter premiärhelgen på Trädgården med klubbens populära Daytime Sessions som därmed drar igång något tidigare än vad de har gjort förr om åren.

– Det har varit så roligt att kunna göra lite större bokningar och att köra dagtid att vi vill fortsätta med det, säger Leo Forsell.

Själv ser han bland annat framemot den amerikansk-svenska sångerskans Mapeis spelning på säsongens första Live sessions den 19 maj och Moodymann som spelar på Daytime sessions den 18 juni.

– Om man gillar dansmusik så är Moodymann någon slags legend från Detroit som man har lyssnat på sedan man var ung. Sedan ska det bli kul att se filmerna på baksidan och kunna gå hit på ett annat sätt på kvällen. Man har ju alltid haft en romantisk bild av amerikanska utomhusbiografer, kan man uppnå en liten bit av den känslan som de brukar ge kommer jag att vara nöjd.

Trädgården har plats för omkring 1700 besökare och är känd för sin många gånger långa kö. Men något recept för när en gör bäst i att dyka upp för att slippa köa har Leo Forssell inte. Det beror helt på väder och evenemang.

- Men det kommer att finnas en liten surprise för kön i år hela sommaren, säger han utan att vilja avslöja något mer än just det.

Trädgården öppnar den 13 maj vid Hammarby Slussväg 9 och håller öppet mellan 17-03.

172096.jpg

Nya Mitt i med 31 lokala webbsajter

I dag är det premiär för nya mitti.se.

Vi kommer nu att presentera Lokaltidningen Mitt i:s nyheter på 31 lokala webbplatser.

På nya mitti.se kan du välja vilket område du vill läsa om och snabbt få de senaste lokala nyheterna.

I samband med att webben görs om så kommer den nuvarande appen – som du nu läser i – att försvinna.

Klicka här för att komma till mitti.se.

170607.jpg

Döda träd ska bli skalbaggeslott

När Eds allé i Väsby blir bostadsområde kommer 25–30 av parklindarna tas bort.

I stället ska de bilda ett monument åt skalbaggar för barnen att upptäcka.

Samtidigt som runt 600 nya bostäder ska byggas i området runt Eds allé tas ett antal av träden i allén bort.

– Alla alléer i Sverige är försedda med generellt biotopskydd. Under planarbetet konstaterades att några träd skulle behöva tas bort för att möjliggöra genomförande av detaljplanen, säger Fredrik Drotte, ansvarig för detaljplanen på Upplands Väsby kommun.

Under ledning av kommunekologen utreddes trädens skick och värde för den biologiska mångfalden, varpå man sökte och beviljades dispens hos länsstyrelsen.

Runt 25–30 träd fälls. De avverkade parklindarna sparas i form av ved och placeras i en cirkel ute på den intilliggande åkern. Där ska de dö under 20–30 års tid bli föda för rödlistade skalbaggar och andra vedlevande insekter. Monumentet går under namnet ”Skalbaggarnas slott”, enligt kommunens förslag.

– Det är ett arbetsnamn. Vi kallar det även skalbaggarnas tempel eller helt enkelt ett trädhospis, säger Nils Odén, stadsträdgårdsmästare på kommunen.

Planen är att det hela ska bli en upplevelseplats för barn med grillplats och en konstgjord källa samt skyltar som berättar om insekterna som lever inuti träden.

– Det är ett sätt att göra naturen fantasieggande, säger Nils Odén.

Det dröjer dock flera år innan monumentet invigs.

– Det är ju en byggarbetsplats där i flera år och det kommer inte invigas förrän­ det är tryggt och säkert, säger­ Nils Odén.

App-grupp mot 
inbrott i Kransen

Nu har 70 grannar i Midsommarkransen gått samman i en app-grupp för att före­bygga inbrott.

De senaste veckorna har tjuvar slagit till mot både lägenheter och lokaler i Kransen. Vattenledningsvägen, Tegelbruksvägen och Svandammsvägen är några som drabbats. I sociala medier har inbrotten varit ett hett ämne bland Kransenborna.

Charlotte Wimmerman bor i ett av de hus som haft inbrott och inbrottsförsök och i förra veckan fick hon nog. Då startade hon en app-grupp för att grannarna snabbt skulle kunna gå ut med varningar och information vid inbrott och andra brott.

– Jag kände att vi behövde lite snabb kommunikation, där man kunde hojta till när man ser något misstänkt. Det handlar om att få fler ögon och öron i området. Man ska naturligtvis inte ingripa fysiskt, men där­emot kan man ju titta ut genom fönstret och ta ett bilnummer eller signalement. På så vis kan vi hjälpa polisen.

På några dagar hade app-gruppen 70 medlemmar.

– Det har varit en enorm respons, vilket känns jättebra, ­säger Charlotte Wimmerman.

Redan under den gångna veckan var det några incidenter som gruppmedlemmarna flaggade för i appen. Bland annat hade en Kransenbo sett två okända personer gå runt i två timmar utan att ha något särskilt ärende.

– Enligt polisen är det ofta så tjuvar gör. De rekar ena dagen och gör inbrott den andra, säger Charlotte Wimmerman.

Polisen bekräftar att Kransen är drabbat av inbrott, men har inte hunnit sammanställa någon statistik över antalet.

170492.jpg

Terapihundarna har hittat till skolan

Mälarhöjdens skola har en egen läshund.

Efter ett år i tjänst har Rufsa hjälpt ett 20-tal barn på skolan att hitta lugnet och läslusten.

Det är rast utanför och om än något nedtonat så hörs lite av ljuden och intensiteten från skolgården. Men mjuka soffor, mattor och inte minst hunden Rufsas lugna uppsyn dämpar avsevärt.

– Hämta, säger Eva Svensson och hennes fyrbenta kollega och bästa vän går runt och tar brickor med olika bokstäver på.

En i taget släpper Rufsa ned brickorna framför Angelina Sjöstrand Neres som går i klass 2A. Ganska direkt kan Angelina sätta ihop ordet ”pudel”.

Efter ytterligare några övningar där bland annat Angelina uppmanat Rufsa att lägga sig på marken och att backa runt henne, sitter Angelina och läser för hunden. Det flyter på bra och de få gånger det hakar sig ber Eva Angelina att försöka igen och förtydliga för Rufsa.

– Jag älskar att läsa för Rufsa men jag tycker om att läsa själv också, säger Angelina.

Så har det inte alltid varit. Läsning uppskattades inte alls och gick väldigt trögt tidigare.

– Rufsa har ett enormt lugn som smittar av sig på barnen. Det betyder mycket att barnen får läsa för någon annan. De känner Rufsa som ligger intill, de kan klappa och pilla lite i pälsen och lässtunden blir mysig. Spänningen kring läsmomentet släpper, säger Eva Svensson som tidigare arbetat som pedagog och hundförare men nu funnit en gyllene kombination efter en läshundsutbildning.

Så kallade terapihundar har redan tidigare använts i äldrevården men har nu även börjat dyka upp i skolvärlden.

– Vid beröring av hundar frigörs substansen oxytocin i hjärnan vilket gör att vi blir lugnare och får minskat blodtryck, säger Eva Svensson.

Att få använda olika kommandon ingjuter även ansvarskänsla och främjar självkänslan hos barnen. Och medkänsla.

– Det har hänt att barn som är ganska explosiva ute på skolgården och får komma in till Rufsa blir alldeles lugna och plötsligt visar mycket empati och omtanke.

Skolans rektor Ann-Marie Julin berättar att de hade funderat på ett komplement till undervisningen.

– Vi ger det här till barn där extra lästräning behövs. Det fungerar även som samspelsträning så att man inte hamnar i konflikt med andra. Det roliga är att man inte känner sig exkluderad, det blir inget negativt utan ganska ­populärt att komma till Rufsa.

Ann-Marie Julin är mycket nöjd med resultaten.

– De mjuka värdena har stärkts. Barn har blivit gladare villigare att lästräna. Det går inte att se på skolans totala resultat men på individnivå ser vi i de diagnostiska proverna att det går bättre för dem, säger hon.


FAKTA

Läshundar – ett fenomen från USA

Andvändandet av hundar i samband med lästräning började i USA på ett bibliotek Salt Lake City 1999. Man arrangerade ”Dog day afternoons” under fyra veckor. Där fick utvalda barn med lässvårigheter och sociala problem läsa för hundar. Forskare utvärderade projektet som visade på bland annat ökad läsförståelse bland barnen.

Det började som ett projekt men övergick till att bli en permanent verksamhet som har spritt sig internationellt.

I dag används läshundar på flera skolor, vilka många utbildas vid Svenska Terapihundskolan.

170487.jpg

Många förslag om
SEB-husets framtid

Om ett par år flyttar SEB stora delar av sin verksamhet från det jättelika kontorshuset i Rissne.

På sociala medier finns mängder av förslag på vad huset borde användas till.

Som Lokaltidningen Mitt i skrivit tidigare kommer SEB att flytta fyra femtedelar av sin verksamhet från det 93 000 kvadratmeter stora huset till större lokaler i Arenastaden i Solna 2018.

En diskussion på Facebook har startats där många förslag på vad det skulle kunna bli av huset har dykt upp.

”Perfekt som flyktingboende”, skriver en som får många med sig. Annat som föreslås är studentlägenheter, kontorshotell eller plats för myndigheter som i dag upptar attraktiva platser i innerstaden.

– Det som är så fantastiskt med Sundbyberg är att folk bryr sig, det är jättebra. Jag uppmanar alla som vill engagera sig att mejla mig, säger kommunstyrelsens ordförande Jonas Nygren (S).

Men för bostäder ställs krav på bland annat ljusinsläpp.

– Mot E18 är det knappt några fönster och det kan därför vara svårt att få tillräckligt med dagsljus för att ha bostäder där, säger Per Lundberg chef för bygglovsenheten i Sundbyberg.

Eftersom huset är byggt och reglerat som kontor kan det i nuläget inte ges tillstånd för annat än det.

Anna Fall, kommunikationsansvarig på RBS Nordisk Renting som äger fastigheten, bekräftar att det lutar åt det hållet.

– Huset är en fantastisk kontorsfastighet och troligast är att det förblir det, men det är för tidigt att säga, säger Anna Fall.

Det stora kontorshuset Bankhus 90 uppfördes specifikt för SEB i skiftet mellan 80- och 90-talet.

Ända till 2031 kommer SEB inrymma sin it-avdelning i huset. Och först 2019 planerar fastighetsägaren börja jobba med nya hyresgäster.

– Vi har en samsyn om att det är bra för Rissne med arbetsplatser, säger Jonas Nygren som träffade ägarna till huset förra veckan.

– Det behövs kontorshotell och fler studentbostäder men det är inte det bästa huset att göra det på, säger Jonas Nygren.

170925.jpg

Yngo har haft koll i 40 år

Han blir 65 år på fredag, men VBK gratulerade i söndags till hans 40 – som materialförvaltare.

Bland minnena hämtar ”Yngo” omklädningsrummet under Östervålas Folkets park och bortamatchen som var hemmamatch.

Har man de senaste 40 åren sett VBK Hockeys seniorlag spela matcher eller träna har man också sett Yngvar Söderström. Har man grottat i klubbens statistiksida, har man även förstått att ”Yngo” är mer än mannen som viker handdukar och fyller på vattenflaskor.

Under 40 säsonger har Yngo missat ett fåtal tävlingsmatcher på grund av tjänste- eller utlandsresor, men bara två i onödan.

– Värmdös ishall är en av de 
värsta, kallaste, säger han syrligt.

I den drog han på sig lung­inflammation och var sängliggande i två spelomgångar. När han höftar antalet tävlingsmatcher är siffran ändå svindlande.

– Runt 1 400 kan det nog vara.

1969 flyttade killen från Ekenäs i Finland till Vallentuna. Tidigt började han följa hemmamatcher på uterinken. Bakgrund som spelare hade han ingen, i Ekenäs frös i bästa fall en tjärn.

– 1974 sprang jag och fram­lidne ordföranden Ingvar Öhrn på varandra på B&W – eller hette det något annat då – i Arninge.

Ingvar undrade om Yngvar ville hjälpa till.

– Jag sa att jag kunde testa.

Sedan dess har han langat tejp, stoppat damasker… Hockeyintresset fick honom att ta med sig anteckningsblock. Statistik sedan 1974/75 är Yngvar pappa till. Slås ett klubbrekord ser han till att det är ute på hemsidan – inskrivet under fliken ”Yngo’s lilla röda”.

– Jag är statistiknörd, säger han och nämner att VBK hade plus-statistik på Väsby säsongen grannklubben i väst gick upp i elit-serien.

– Ett plusmål, säger han roat.

Ett seglivat rekord han vill se slaget är målrekordet: 17 mål mot Östervåla 1981. Det har varit nära mot Norrtälje och Järfälla, men stannade vid 16 mål.

Östervåla är en ort som återkommer. På månskensrinkarnas tid bytte gästerna om i ett kyffe (orkesterrum) under dansbanan i Östervåla Folkets park och duschvattnet var iskallt. Det var även där, i match mot Morgongåva, som strömmen gick ”varje gång vi hade pucken och skulle anfalla”.

– Det kändes så då, haha. Det var en rejäl storm.

Yngo är engagerad i båset, främst uppmuntrande. Han har aldrig 
irriterat domare så att han visats ut från båset. Däremot har han vinkat till sig dem för att lära ut regelboken.

– I dag är det sämre, för 20 år sedan kunde jag regelboken bättre än en del domare.

Bland minnena bör DM-matchen mot Järfälla (runt 1977) nämnas. Matchen skulle spelas på uterinken vid Hovet, men lagen visste inte att ena zonen var två, tre meter kortare än den andra.

– Det var en byggarbetsplats, rinken hade kortats med en sarglängd.

Lika lite visste VBK att man var hemmalag. När Järfällalaget ropade efter puckar till uppvärmningen, förstod VBK:arna att det även föll på deras lott att ersätta domarna och ordna läsk till motståndarna.

– Lyckligtvis hade någon en större plånbok än jag, säger Yngvar Söderström.

170454.jpg

Stora planer tar form
för Almare-Stäkets borg

”Ta vara på kommunens fornhistoriska skatt”.

Det menar läsare som hört av sig efter att Lokaltidningen Mitt i skrev om Almare-Stäkets borg.

På Stäketsholmen finns ärke­biskopsborgen S:t Eriks slott som en gång var Sveriges största medel­tida borg. Platsen är enligt lokalhistoriska forskaren Börje Sandén otroligt viktig, inte bara för kommunens historia utan även för Sveriges historia.

Sedan Mitt i skrev om borgen har flera läsare hört av sig och påtalat att fornminnet borde tas om hand bättre.

En av dem som reagerat, och skrivit en insändare i ämnet, är Ingrid Berleen som bor i Stäket.

– Det känns som att det enda som hänt sedan borgen revs är att de satt upp en skylt. Det finns inte någonstans att sitta, det är ingen som klipper gräset, inget görs.

Ingrid Berleen beskriver platsen som oinspirerande och otillgänglig.

– Det största problemet för mig är att ta mig upp. Jag är över 70 år och då är det svårt att gå upp för den branta backen. En trappa vore bra så man slipper den leriga stigen som finns där nu.

Hon tycker att kommunen borde ta vara på den medeltida historien som finns i kommunen.

– Det borde även vara i kommunens intresse att göra platsen till ett utflyktsmål.

Att det finns ett stort intresse för fornborgen är glädjande, menar Anna Sjunnesson på Upplands Bros kultur- och fritidskontor.

– Det är en historisk skatt vi har i kommunen och vi har stora möjligheter att jobba för att visa upp den skatten för fler.

Eftersom kommunen inte äger marken måste alla åtgärder göras i samråd med markägaren.

– En möjlighet vi undersökt är att anlägga en p-plats. Då skulle det även bli möjligt för utflyktsturer att komma dit med buss – i nuläget är det svårt. Dock har man hittat fornlämningar i marken också, så man skulle i så fall behöva göra en utgrävning först och det kräver resurser som vi inte har.

En annan möjlighet man har diskuterat med markägaren är att låta får beta på platsen.

–  Det ska vara tillgängligt så att man kan ta sig fram. Och fårbete vore det allra bästa, de äter rent på platsen utan att trampa sönder.

Under oktober har kultur- och fritidskontoret haft hjälp av en fornvårdsrådgivare för att inventera behovet på kommunens alla fornlämningar. Han ska även hjälpa till att utforma eventuella avtal mellan kommunen och markägaren.

Att möta önskemålet om en trappa på platsen är dock inget alternativ, menar Anna Sjunnesson.

–  Man bygger helst inte något på en fornlämning. Tyvärr är de ofta otillgängliga och det är inte självklart att man kan göra den tillgänglig för alla. Vår uppgift är att göra dem så tillgängliga att man kan ta sig fram. Och det gör vi, senast den 20 oktober röjdes platsen från sly och högt gräs.

171069.jpg

Osäker bro stoppade tåget

På grund av ett akut och oväntat fel på Gamla Lidingöbron kunde tågtrafiken inte köra över bron under fem timmar förra fredagen.

Bron ska nu vara säker, men för att säkerställa att inte fler överraskningar väntar ska bron undersökas ytterligare.

Före klockan 17 förra fredagen utförde inspektörer från konsultföretaget Grontmij kontroller på Gamla Lidingöbron och fann ett allvarligt fel. Lidingö stad beslutade på inrådan från inspektörerna att trafiken måste stoppas lagas direkt.

– Vi gör inspektioner med jämna mellanrum. Under vecka 40 och 44 hade vi fått indikationer på att några bultar hade gått ur sina fästen och de var vi tvungna att laga, säger Jan Werner, projektledare för Lidingö stads arbete med gamla Lidingöbron.

Felet upptäcktes i konstruktionen som håller fast stålbalkarna under brons stora båge.

– Bågen har ett bärverk under sig, som spåren ligger på. Där ligger balkarna som bär upp rälsen och där behövde infästningen kompletteras. Vid en kraftig inbromsning hade i värsta fall balkarna kunnat åka av sina upplag och tåget hade kunnat spåra ur, säger Jan Werner.

Som en säkerhetsåtgärd fick Lidingö stad kalla ut sin personal på fredagkvällen för att utföra arbetena direkt.

– Det blev snabbt ordnat av våra broentreprenörer och inspektörer som åkte ut med båt och skylift, säger Jan Werner.

Under trafikstoppet kunde tåget bara köra fram till Baggeby och vända. Ersättningsbussarna tog resenärerna fram och tillbaka på sträckan mellan Baggeby och Ropsten.

Att Gamla Lidingöbron är i behov av reparationer är ingen nyhet, men inspektörerna hade inte väntat sig att finna fel i en så pass nyligen lagad del.

– Det var både oväntat och överraskande eftersom det var ett fel i en konstruktion från 1985, säger Jan Werner.

Grontmij antog för ett år sedan ett inspektionsprogram som anger exakt hur kommunen ska hålla uppsikt efter fel, vilka delar av bron som ska kontrolleras och vid vilken tidpunkt.

Programmet gäller fram till dess att Lilla Lidingöbron står på plats och gamla bron rivs.

I en artikel i Mitt i Lidingö Tidning ifrågasatte Lidingöbon och KTH-proffessorn Bo Göran Hellers säkerheten på Gamla Lidingöbron, med anledning av att pålarna som bron vilar på är i för dåligt skick.

Men Lidingö stad fortsätter försäkra att bron är säker.

– Vi lägger omkring 1,5 miljoner kronor om året 
på inspektioner av Gamla Lidingöbron, både med dykare, med båt från undersidan och från ovansidan, säger Jan Werner.

Förra helgens fel gör dock att fler och nya typer av inspektioner kan behöva 
göras i framtiden.

– Vi får göra en analys 
av situationen och bedöma om vi behöver göra något ytterligare, säger Jan Werner.


FAKTA

Gamla Lidingöbron

1926 invigdes bron och de första åren samsades bilar och spårvagnar i två körfält, ett för trafik i vardera riktningen.

1952 byggdes två separata gång- och cykelbanor på brons sidor.

1971 flyttade biltrafiken till Nya Lidingöbron. Norra Lidingöbanan lades ner.

1983–86 renoverades bron, ett av järnvägsspåren togs bort och bron fick en enda bred cykel- och gångbana.

2003 varnade konsultföretaget Grontmij för att bron på grund av dåligt skick inte kunde bära tågtrafik.

2012 beslutade Lidingö stad att bygga en ny bro 2020 och tills dess fortsätta underhålla den Gamla Lidingöbron. Källa: Lidingö stad

170285.jpg

Tuffa krav för att få åka till OS i Rio

Med nio månader till OS fick Sveriges friidrottselit en mental snyting – SOK:s rejält tuffare kvalgränser.

För Andreas Almgren innebar inte tidskravet att han fick skrämselhicka. Han är mer inställd på svenskt rekord 2016.

Innan Turebergs medeldistanstalang fått av sig jackan och satt sig har han hunnit ta udden ur frågan: Är du golvad av den extremt tuffa kvalgränsen som SOK, Sveriges olympiska kommitté, presenterade härom veckan?

Andreas Almgren är mitt emellan dagens två träningspass, pass 21 och 22 i tät följd.

– Dubbelpass elva dagar i rad, förtydligar han.

Så att sätta sig och tröstäta chips i tv-soffan för att SOK satt tiden 1.45.20 som gräns för att springa 800 meter i Rio de Janeiro – det är ingen åkomma som drabbat honom.

Han anser att kraven generellt är ”väldigt höga”.

– Men, det är något man får finna sig i. För egen del borde jag ha klarat kvalgränsen redan i år. Jag blev sjuk två gånger i somras. Annars hade jag sprungit under 1.45.

Ingående i topp- och talangprogrammet kan 20-åringen ta en genväg till OS. Skulle han under försommaren ”bara” springa på tider runt personliga rekordet, 1.45.59, kan det vara tillräckligt.

– Vi som har Tokyo 2020 som huvudmål har lite dispens – för att se och lära i Rio. Möjligen kan jag springa någon tiondel över 1.45.20 och ändå bli uttagen.

Vi ska inte tro att Almgren låter sig nöja med en ”dispensbiljett”. Sverige har tre talanger på 800 meter, utöver Andreas är det Johan Rogestedt och Kalle Berglund. När SOK:s kvalgränser blev officiella hade Rogestedt och Almgren ett intressant snack.

– Han sa: ”Fan vad kul, då blir vi två löpare som slår svenskt rekord nästa år”.

Det syns i hans ögon och hörs i skrattet hur mycket det sporrade.

– I många grenar kanske vi inte får svenska deltagare. På 800 tror jag att alla vi tre kan springa neråt 1.45,5.

Han ligger i dag på en hög dos mängdträning där löppass kombineras med träning i en crosstrainermaskin. Han kör även löppass i simbassäng. Orsaken är att hanfått en bensena behandlad och tvingats hålla igen på löpningen.

– Skadan har nästan helt läkt ut. När man tränar med crosstrainer får man det centrala, bra träning för hjärta och lungor, men inte specifika träningen ut till musklerna via de små fina kapillära blodkärlen. Jag hoppas snart vara i full löpträning, stegra det mer och mer.

Avkall på inomhussäsongen, för att träna mer och löpa färre lopp fram mot huvudsäsongen från maj/juni, är inget han planerar.

Inomhus-VM i mars är ett delmål. Mästerskapet avgörs i USA där han kommer att befinna sig en tid före mästerskapet och även efter för att sätta fart mot utomhussäsongen.

– Kan jag vara hel och frisk ska jag klara både inne- och utesäsongen.

OS-dröm?

– Final, självklart. Mer realistiskt är att nå semifinal.


FAKTA

Inga herrar klarar kvalgränserna

Sex svenska friidrottare (bara kvinnor) klarar SOK:s kvalgränser: Löparen Abeba Aregawi, stavhopparna Angelica Bengtsson och Michaela Meijer, längdhopparna Khaddi Sagnia och Erica Jarder, höjdhopparen Erika Kinsey.

Andreas tre snabbaste lopp: 1) 1.45.59 på Sollentunavallen, 2015 – 2) 1.45.65 som trea på junior-VM i Eugene, 2014 – 3) 1.45.88 i Liege 2015 (fulladdad med alvedon, halstabletter och nässpray).

170368.jpg

Viadukten har gjorts tryggare

Mörkt, ruffigt och otryggt. Så har Industriviadukten under Frösundaleden tidigare upplevts. Genom att satsa på mer belysning och dygnet runt-öppen verksamhet hoppas staden göra platsen mer trygg.

Industriviadukten under Frösundaleden är något så unikt som ett litet industriområde under en bilväg mitt i en stad. Men det undanskymda läget har gjort att platsen också känts otrygg kvälls- och nattetid.

– Det här är verkligen en länk mellan Hagalund och Råsunda. Men man gick inte här förut. Den har upplevts som otrygg och mörk. Nu ser man folk här sent på kvällarna vara ute och gå med sina hundar, säger Veronica Nordström (M), ordförande i det kommunala fastighetsbolaget Råsunda Förstads AB, som äger fastigheten.

Många kvinnor har undvikit gångvägen, menar hon.

– Som kvinna ska man känna sig trygg var man än går, och inte vara rädd, säger Veronica Nordström.

Under året har man därför rustat upp den yttre miljön i anslutning till fastigheten.

– Vi har utökat antalet parkeringsplatser från 40 till 60 platser och på köpet fått mer belysning och planteringar. Det har verkligen ökat tryggheten. Även gångvägen upp mot Hagalund har fått ett lyft, säger hon.

Man har även fått in ett gym i industrilokalerna, som är öppet dygnet runt.

– Det gör att det rör sig folk här hela tiden, vilket också ökar tryggheten, säger Veronica Nordström.

Flera mindre industrier finns kvar i lokalerna, men en del är fortfarande outhyrt. Nu hoppas man få in fler hyresgäster för att fylla platsen med mer liv.

Vad kan man tänka sig för verksamheter?

– Kontor, småindustri, lager… eller nja, läget är kanske lite för fint för ett lager, säger Sune Ericsson, vd för Råsunda Förstads AB.

Många yngre Solnabor efterfrågar en nattklubb, den skulle ju vara öppen till sent?

– Det tror jag inte är så lämpligt eftersom det bor många människor så nära inpå, säger Sune Ericsson.

Näst på tur, någon gång nästa år, står en fasadrenovering. Vilken färg som ersätter den idag smutsgrå kulören är inte bestämt.

– Det blir en annan färgsättning, men inte något väldigt iögonenfallande. Men något ljusare i alla fall, säger Sune Ericsson.

Sammanlagt har upprustningen av miljön kring viadukten kostat 5 miljoner kronor.


FAKTA

Fler stöd i mörkret

Stödtelefonen Nattknappen 020-44 66 66 fungerar som ett sällskap i luren. Öppen 23.00-03.30 fredagar och lördagar.

Förvaltarens hyresgäster har tillgång till tjänsten Tryggve 08-706 91 17 som eskorterar dig hem dygnet runt av väktare.

Fältarbetarna i Sundbyberg nattvandrar vissa torsdagskvällar och varannan fredag.

170330.jpg

Här möts folkhem och framtid

ABF-huset på Sveavägen byggdes när folkhem och folkbildning stod på topp. Efter 54 år behövdes en uppfräschning och nu är det ljusare och öppnare än tidigare.

Men idealen som präglar verksamheten är ­desamma.

– Många tyckte att det kändes som att komma till en övergiven tunnel­baneperrong att stiga in. Det var mörkt och man gick raka vägen till hissen, säger kommunikationschefen Katarina Gold.

Till det mörkblå huset med sin karaktäristiska kakelfasad kommer 7 000 personer varje vecka för att gå på studiecirklar och föredrag, komvuxutbildningar eller SFI. Men att det är fullt av aktiviteter och människor märktes förut inte när man kom in. Entrén hade dragits långt in i huset mot foajén vars fönster skymdes av vaktmästeriet.

Så det där om tunnelbaneperrongen var något som kom fram när besökarna för ett och ett halvt år sedan fick svara på vad de tyckte om huset.

Det blev startskottet för en ombyggnad. Entrén är återställd och fönstren mot Saltmätargatan släpper in dagsljus i foajén som fyllts med nydesignade och smarta möbler. Soffor kan bli bord och bänkar kan också användas för förvaring. Här kan alla som strömmar genom huset slå sig ner för att prata eller bläddra i de tidningar och tidskrifter som kommer att finnas på plats om några veckor

– Som det ser ut nu var det från början och det har präglat hela ombyggnationen. Vi ville ta tillbaka grundtanken med huset säger Katarina Gold, som varit projektledare.

Och det är att vara en plats där folk kan mötas utan att behöva konsumera. Något som är ganska sällsynt i området trots att en rad av arbetarrörelsens viktigaste adresser finns här. På andra sidan Sveavägen ligger Socialdemokraternas partihögkvarter och LO-borgen står bara ett stenkast bort. Tunga fackförbund som Metall har sina kontor i närheten och Palme ligger begravd vid Adolf Fredriks kyrka. Men på gränsen mellan Vasastan och nedre Norrmalm är det snarare butiks- och kafélivet som präglar gatorna.

Inne på restaurang Gyllene cirkeln hänger nu en lampa som designföretaget Folkform gjort utifrån miljonprogrammets estetik.

– Vi tyckte att det var fint att föra ihop då och nu. Här inne ska man kunna jobba eller sitta och prata.

Gammalt möter nytt. Om anslaget är antikvariskt och andas folkhemsnostalgi ger eluttagen och usb-portarna i restaurangen möjlighet för dagens arbetsnomader att komma hit och jobba.

Katarina Gold talar varmt om foajéns specialbeställda matta.

– Mönstret är gjort utifrån arabisk mönstertradition som parats med den svenska trasmatteestetiken. Så vill vi göra i alla verksamheter, visa att när vi möts så händer något i oss och runt oss.

Trots att samhället och staden förändrats vill ABF slå vakt om sina gamla ideal.

– Vi vill återta vår plats som folkbildningsfyr, säger Katarina Gold. I stor utsträckning handlar det om att nå utsatta och inte så privilegierade människor. ABF har ju sin värdegrund i arbetarrörelsen, alla människors lika värde och deras rätt till kultur och bildning.


FAKTA

Jazzklubb på 60-talet

ABF-huset ritades av Helge Zimdal och öppnade 1961. Det är klätt med blått kakel, som fortsätter genom entrén och in i foajén.

Här bedrivs studiecirklar, föreläsningar och kurser. På tredje våningen ligger Birkagårdens folkhögskola och på fjärde ABF Komvux. Hit kommer 7 000 besökare i veckan.

Mellan 1962 och 1967 fanns en jazzklubb på restaurang Gyllene cirkeln. Här spelade internationella och svenska storheter som Monica Zetterlund, Bengt Hallberg och Bill Evans.

168440.jpg

P-kaoset retar boende

P-platser som belägras av jobbpendlare eller byggs bort. Parkeringskaoset fortsätter att reta upp bilägare i Lilla Alby.

– Det är bra att staden växer. Men med 5 000 nya arbetsplatser och flera hundra nya bostäder i Lilla Alby är det ganska givet att det kommer fler bilar.

Det säger Jan Andersson, boende i Lilla Alby och en av många som lessnat på parkeringssituationen.

Han betalar 300 kronor i månaden för boendeparkering men får sällan plats.

– Det är fullt krig om p-platserna. Man snurrar runt ett bra tag, men till slut blir man desperat och ställer bilen någonstans bara, och då får man ju böter.

Jan Andersson och flera andra som kontaktat Mitt i eller klagat hos kommunen, menar att anställda på företag använder stadsdelen som pendlarparkering.

– Jag har själv frågat de som parkerar här på morgnarna. De säger att de jobbar på Swedbank, eller tar tvärbanan till Alviks strand och Stockholm, det är så billigt att parkera här, säger Jan.

Vi träffas på Högklintavägen, här finns inte en ledig p-plats. Flera bilar står på trottoaren och på husens nedfarter. Avgiften är 5 kronor i timmen.

– Höj till 15 kronor i timmen. Man kan begränsa parkeringstiden till två timmar, införa avgift dygnet runt eller göra boendeparkering av hela Lilla Alby. Man måste göra det besvärligt för pendlarna, säger Jan Andersson.

När Mitt i Sundbyberg kontrollerade registreringsskyltar här i fjol var två av tre parkerade bilar från andra kommuner.

Sedan dess har läget förvärrats, anser Jan Andersson.

– Allt fler jobbar i Arenastaden och parkerar här. Det byggs nya bostäder samtidigt som p-platser vid Bananhuset och Sundbybergs torg har byggts bort, det ökar trycket, säger Jan.

Men man kan inte bygga bort behovet av parkeringsplatser, menar Sundbybergs stads trafikchef Titti de Verdier.

– Det är trångt som det är och det finns behov av bostäder, grönytor och andra trafikslag också, säger hon.

Bilism är heller inte prio ett när staden trafikplanerar.

– Vi vill inte gynna biltrafik framför kollektivtrafik, gång, cykel och trafiksäkerhet. Lilla Alby har också superbra läge för kollektivtrafik.

Swedbank har valt att hålla ned antalet p-platser till 200 stycken. Det ska sända ett budskap till anställda att inte ta bilen. Titti de Verdier anser att både företaget och Sundbybergs stad bör uppmuntra anställda att åka kollektivt och cykla i högre grad.

Stadsmiljönämndens ordförande Stefan Bergström (C) säger att stadens gator inte ska upplevas som attraktiva för pendlarparkering. Han är positiv till att höja avgifterna.

– Både boendeparkering och andra p-taxor ligger kvar på väldigt låga nivåer och har, förutom i Storskogen, inte höjts sedan 2007, säger han.

Planen är att de nya avgifterna börjar gälla den 1 juli 2016, enligt Bergström.

Det politiskt svajiga läget i Sundbyberg kan leda till en rockad av ansvariga politiker. Men även nämndens vice ordförande vill se nya regler och taxor.

– Om de stora företagen tar platserna används de inte på rätt sätt. Vi måste se till att de parkeringar som finns i första hand används av de som bor där, säger Sofie Åhgren (S).

Jan Andersson är inte imponerad.

– Det här är inte acceptabelt. Politikerna har varit medvetna om problemet länge. Läget är akut, säger han.


FAKTA

En p-plats på fyra lägenheter

Sundbyberg har länets lägsta p-norm. Här går en p-plats på fyra lägenheter.

Vid nyproduktion kan byggherrar välja att tillhandahålla till exempel bilpool eller cykelparkering, då krävs färre p-platser.

Källa: Sundbybergs stad

170826.jpg

Striden hårdnar om bostadsplaner

Konflikten om byggplanerna på Näsängen fortsätter. Nu vill kommunen bygga än mer.

Naturskyddsföreningen rasar men kommunstyrelsens ordförande förstår inte ilskan.

– De vill strida på barrikaderna, säger Michaela Fletcher (M).

Missnöjet med planerna på att bebygga Täljöviken och Näsängen i Åkersberga har bubblat i olika omgångar. Nu är detaljplanen för Näsängen ute på samråd. Från början var 350 bostäder inritade här. Nu har området utökats och bostäderna blivit 1 500.

Här planeras även 15 000 kvadratmeter lokaler, en båthamn med plats för 280 båtar, en lång pir med en restaurang, parker, en affärsgata och bilparkeringar.

– Ett av våra värdefullaste och finaste naturområden kommer att bli väldigt slitet, arter försvinna och stora naturvärden bli påverkade, säger Ann Sjölander, vice ordförande i Naturskyddsföreningen Österåker.

Både Naturskyddsföreningen och Österåkers hembygds- och fornminnesförening är kritiska till planerna. Ann Sjölander räknar dock med att planerna för Täljöviken kommer att drivas igenom.

– Vi är positiva till att man bygger tätt, men det här är helt fel plats.

Men kommunstyrelsens ordförande Michaela Fletcher (M), förstår inte oron.

– Nej, faktiskt inte, då har de inte tagit del av miljökonsekvensbeskrivning som gjorts och som är den mest genomgripande jag har sett. De vill strida på barrikaderna utan att föra dialog. Man vill kanske hellre ha rubriker, säger hon.

Totalt inom Projekt Täljöhalvön, där Näsängen ingår, planeras nästan 5 000 bostäder.

– Det innebär närmare 10 000 bilförflyttningar per dygn i området samt att runt 650 hundägare kommer att rasta sina hundar i området och i Näsuddens naturreservat. Det innebär även cirka 400 utekatter vilket kommer att göra att många markhäckande fåglar inte har en chans, säger Ann Sjölander.

För Österåkers kommun betyder det fler invånare som för med sig mer skattekraft.

– Alla kommuner behöver fler invånare för att hålla välfärd med samma höga kvalitet som i dag. Ju fler kommuninvånare desto bättre. Vi behöver också att ta det av att Stockholmregionen växer, säger Michaela Fletcher.


FAKTA

Ny stadsdel ska byggas vid havet

Exploateringen av Näsängen ingår i Projekt Täljöhalvön, där målet är att skapa en ny stadsdel i Åkersberga, med en stadskärna kallad Kanalstaden.

Bebyggelsen är indelad i tre delområden; norra Täljöviken, Täljöviken samt Näsängen.

Synpunkter på planförslaget om Näsängen som är ute nu ska lämnas in senast 26 november.

Källa: Österåkers kommun

170566.jpg

Sollentunabo är ny chef för Språkrådet

Sollentunabon Harriet Kowalski är ny chef på Språkrådet.

Hon ska få svenska myndigheter att börja tala klarspråk men även reda ut vardagliga funderingar om stavning och grammatik.

Ska det vara de eller dem, en eller ett och hur skriver man egentligen ut datum med siffror?

Den som avslutat en diskussion i oenighet eller kört fast i ordböckerna kan alltid vända sig till Språkrådet. Det är en del av myndigheten Institutet för språk och folkminnen – och Sveriges officiella organ för språkvård och språkpolitik.

På hemsidan finns en frågelåda där vanliga språkliga funderingar besvaras.

– Det är många som är intresserade av att få veta vad som anses vara korrekt. Vi är inga språkpoliser, men vi har ett uppdrag att vårda språket, säger Harriet Kowalski.

En viktig del av Språkrådets arbete är det så kallade klarspråksuppdraget. Det handlar om att få svenska myndigheter att börja uttrycka sig mer begripligt till exempel genom att överge den ålderdomliga kanslisvenskan.

– Det handlar om tillgänglighet, alla måste kunna förstå vad det står. Och i vissa fall kanske det inte räcker med att lämna över ett papper, vissa domstolar har på försök börjat ge en muntlig förklaring av domslutet för den tilltalade, berättar Harriet Kowalski.

Språkrådet arbetar även med att bevaka det svenska språkets ställning i samhället. Inom vissa områden vinner engelskan mark på bekostnad av svenskan, till exempel biokemi och andra naturvetenskapliga discipliner. Men när Harriet Kowalski får frågan om svenskan på utdöende svarar hon bestämt nej.

– Svenskan har en rätt stark ställning. Tittar man på hela världen är svenskan inte något litet språk.


FAKTA

Klarar du de kluriga frågorna?

Här är några av de vanligaste funderingarna i Språkrådets frågelåda den senaste månaden.

Heter det…

1. En eller ett paraply?

2. Ditt företag var ett av de/dem vi besökte.

3. Eva och Pers bok eller Evas och Pers bok?

4. Åka från stan, eller åka ifrån stan?

172067.jpg

Årets julskyltning på NK en tidsresa

Strax före 11.00 avtäcktes årets julskyltning i NK: s fönster på Hamngatan. Temat är en tidsresa med tidstypiska leksaker som huvudpersoner.

Jultomten i egen hög person låste upp varuhuset med en stor nyckel och tog plats i sin tron för att ta emot barnens önskelistor. Samtidigt avtäcktes årets upplaga av den traditionella julskyltningen.

– Vi bjuder på en tidsresa med stopp vid olika historiska händelser, som när Gröna lund öppnade 1970, när varuhuset flyttade in på hamngatan 1915 och när tjock-TV:n kom till svenskarnas vardagsrum, säger Jenny Sandberg projektledare på NK:s marknadsavdelning.

NK har haft okommersiella julskyltningar med rörliga delar sedan 1950. Årets skyltning har gjorts av dekorationsfirman JoAnn Tan studios.

– Barnen ska känna att det här är för dem, säger Jenny Sandberg.

Vad gör ni med deras önskelistor?

– De sparar vi. Vi skickar dem till Stockholms företagsminnen som arkiverar dem. Vissa år har tomten skickat tackbrev till barnen. Något år har han skickat med en liten gåva också, säger hon.

170578.jpg

Ungas ätstörningar oroar

För tio år sedan gav Lidingö stad sig själv uppgiften att komma till rätta med ätstörningar bland unga på ön. En ­Lidingömodell skulle tas fram, men väldigt lite fokus i hälsoarbetet ligger på just ätstörningar.

Ätstörningen anorexia är den psykiska sjukdom som skördar flest liv. Men liksom många andra kommuner har Lidingö ingen specifik plan för att motverka ätstörningar. För tio år sedan bestämde staden att man skulle jobba med att minimera ätstörningarna bland unga. I målbeskrivningen stod att för att minimera ätstörningar ska Lidingö stad skapa en Lidingömodell för att upptäcka och åtgärda ätstörningar i tid.

Men någon sådan specifik modell togs aldrig fram. Det bekymrar Hanna Kihlander på Frisk och fri-Riksföreningen mot ätstörningar.

– Det behövs verkligen att fler tar tag i problemet, inte färre. Landsting och privata instanser har långa köer och för att få komma dit görs ett urval över hur sjuk man är, säger hon.

Ätstörningssjukdomarna ökar. På Stockholms centrum för ätstörningar har antalet personer som söker behandling ökat med 15 procent jämfört med motsvarande period förra året.

Per-Åke Henriksson, utbildningschef, var med när målet att upptäcka och åtgärda ätstörningar i tid sattes.

– Vi gjorde inte en specifik plan men vi jobbar med det mer samlat i elevhälsan och har exempelvis hälsosamtal där vi hoppas kunna ta reda på hur människor mår, ­säger han.

Skolläkaren Josef Milared kommer i kontakt med några av de elever som lider av ätstörningar. Han skriver runt tio remisser för ätstörningsvård per år.

– Det är viktigt att man har förebyggande program i skolan som får en att se på sin kropp på ett positivt sätt. Lidingö jobbar enligt de rekommendationer som finns och använder Disametoden, ett stöd för att utveckla tjejers självkänsla, men det har ju inte alltid med ätstörningar att göra. Men det viktiga är att åtgärder bygger på forskning som har effekt, säger Josef Milared.

Nu uppmuntrar Hanna Kihlander kommunen att ta initiativ i frågan.

– Man skulle önska att fler skolor tog upp frågan. Kan en kommun visa att de tar sjukdomen på allvar kan det spridas vidare även till andra kommuner.

Lidingös kommunalråd Hans Barje (M), ordförande i utbildningsnämnden är öppen för att hitta fler sätt att upptäcka och åtgärda ätstörningar.

– Det är inte en fråga som är upplyft på agendan i dag, men det borde kanske göras. Jag kommer att ta upp hur vi kan jobba vidare mot ätstörningar med förvaltningen, säger Hans Barje.


FAKTA

Bottnar ofta i psykiska problem

Att ha en ätstörning är inte det samma som att vara mager.

Det finns flera olika varianter av ätstörningar. Vid en lindrigare form eller atypisk ätstörning har man många men inte alla kännetecken för bulimi eller anorexi.

Bulimi innebär att man under perioder hetsäter och därefter kräks upp maten.

Anorexi innebär att man bantar kraftigt eller fastar på grund av att man har en vanföreställning om att man är överviktig.

Orsaken bottnar ofta i psykiska problem som behöver lösas.

Källa: Frisk & Fri-Riksföreningen mot ätstörningar

170559.jpg

Lindhagen kan få ett 15-våningshus

Ett 15-våningshus med 52 lägenheter. Det kan bli verklighet vid Shellmacken på Lindhagens­gatan.

Det är en rad remissvar till stadsbyggnadskontoret som avslöjar de högtflygande planerna. Staden har frågat flera myndigheter om hur säkert det skulle vara att bygga ett 15-våningshus med 52 lägenheter på tomten intill Shellmacken vid Lindhagensgatan.

På platsen ligger Securitas nyrenoverade kontor men längst sydost har det länge varit tal om bostäder.

I dokumenten från Stockholms stad framgår att byggnaden föreslås få en ”högre sockelvåning med lokaler och en mindre bostadsgård ovanpå”. Till det hör det högre punkthuset, – 15-våningshuset – med en ”större terrass för de boende”.

De myndigheter som hittills fått tycka till är Stockholms brandförsvar, miljöförvaltningen och Stadsmuseet. För att bygga ett hus på platsen behövs det, som första steg, en markanvisning från exploateringskontoret. Inget sådant arbete är inlett, enligt staden.

Ingen av myndigheterna har svarat med några konkreta skäl, varken kulturella eller när det gäller säkerhet som skulle göra det omöjligt att bygga. Men man betonar att det behöver utredas vidare.

Anders Lif är bostadsutvecklare på företaget Areim som förvaltar fastigheten.

– Man kan bara kort säga att det är ett arbete som pågår. Det finns varken en konkret plan eller något som ska hända i nuläget, ­säger han och betonar att det är mycket tidigt i processen.

– Det är många pussel­bitar som ska på plats, men det finns idéer.

170590.jpg

Fotboll på schemat 
i Brandbergsskolan

Nästa höst startas en fotbollsakademi i Brandbergsskolan. Elever i årskurserna 4–7 får fotboll på schemat.

– Träningarna blir proffsiga med välutbildade instruktörer, säger Omar Moggi som är sportchef i IFK Haninge Brandbergen som är samarbetspartner med skolan.

På kvällarna är det så gott som alltid full fart på Brandbergens IP:s konstgräsplan. Den här kyliga onsdagen tränar IFK Haninge Brandbergens fotbollskillar födda 2004 i skenet av strålkastarna.

Kanske några av dem är fotbollselever om ett år. Då får de träna här även på förmiddagarna, för det blir fotboll på schemat två gånger i veckan.

Låter det lockande kan de söka till den nya fotbollsakademin som startar höstterminen 2016.

Det är Brandbergsskolan tillsammans med fotbollsklubben IFK Haninge Brandbergen som står bakom denna utbildning som vänder sig till tjejer och killar som ska börja i årskurserna 4-7.

– Jag tror att intresset för att söka till fotbollsakademin är stort. Det är åtminstone vad jag hört, säger Martin Andersson som är idrottslärare på Brandbergsskolan.

Omar Moggi är sportchef i IFK Haninge Brandbergen.

– Utbildningen är certifierad av Stockholms fotbollförbund, säger Moggi. Det ska vara proffsigt, och vi från klubben bidrar med utbildade instruktörer som avlönas av skolan. Eleverna ska ha två pass i veckan på schemat. Jag vet att fotbollsintresset är stort, men studierna ska fortfarande vara prio ett.

Brandbergens IP blir hemma-plan. När vädret är dåligt sker träningarna i Brandbergshallen.

– Idrottsplatsen har betytt mycket för hela området, säger Martin Andersson. Den har blivit en samlingsplats i positiv bemärkelse. Skolan har idrottslektioner här, inte bara fotboll utan också orientering, frisbeegolf och andra sporter.

IFK Haninge Brandbergen 
använder planen som träningsarena för stora delar av ungdomsverksamheten. Omar Moggi berättar att han själv gick i Brandbergsskolan, och att det var därför han initialt tvekade om att samarbeta och skapa en akademi.

– När jag pluggade här var det stökigt och skolan hade inte det bästa ryktet. Men nu är det mycket mindre stök och ryktet är förbättrat. Då ökade vårt intresse för att samarbeta. För klubben är det bra med en akademi eftersom vi vet att våra egna spelare får bra utbildning.

På torsdag klockan 19 är det 
öppet hus i Brandbergsskolan. Då kommer representanter från skolan och klubben att vara på plats för att informera om den nya utbildningen och när och varför man ska göra en ansökan till akademin. Omar Moggi hoppas att många tar chansen och söker.

– Eleverna får bra utbildning både i de vanliga skolämnena och i fotboll. Genom att vara med i ett lag lär de sig inte bara att sparka boll utan även samarbete och 
ansvarstagande.


FAKTA

Ny akademi för årskurserna 4-7

IFK Haninge Brandbergen och Brandbergsskolan ska tillsammans starta en fotbollsakademi med start höstterminen 2016.

Man vänder sig till fotbollsintresserade tjejer och killar som ska börja årskurserna 4-7.

Eleverna har två fotbollspass i veckan på schemat. Passen är på förmiddagar. Utbildade instruktörer från IFK Haninge Brandbergen leder träningarna.

Eleverna får även extra utbildning i kursämnet idrott och hälsa.

Höjd säkerhet i Stockholm efter Parisdåd

Efter fredagens terrordåd i Paris har säkerheten förstärkts på flera platser i Stockholm. Men hotnivån ligger kvar på ”förhöjd nivå” som den gjort sedan hösten 2010.

Polisen har höjt vaksamheten i hela landet efter Parisdåden, som krävde 129 människoliv. I Stockholm har polisen förstärkt säkerheten kring strategiska objekt som ambassader.

- Den här typen av attentat är oerhört svåra att skydda sig emot i ett öppet samhälle, men det är något vi ständigt jobbar med tillsammans med Polisen i vårt arbete mot terrorism, säger Anders Kassman operativ chef vid SÄPO.

Hotnivån mot Sverige ligger kvar oförändrad sedan oktober 2010 då Nationellt Centrum för Terrorhotbedömning (NCT) gjorde bedömningen att den skulle höjas från låg till förhöjd nivå, vilket är nivå tre på en femgradig skala.

JUST NU: Man knivskuren vid rån

En man rånades av fem andra vid Farsta centrum på söndagsmorgonen.

Polisen fick larmet vid sjutiden.

– Det är fyra till fem gärningsmän i 20-årsåldern som har slagit ner målsäganden och tagit hans mobil, säger Per Wetterlind befäl vid polisradion.

Mannen ska också ha knivskurits, men är bara lindrigt skadad. Polisen ringde efter en ambulans som hämtade mannen.

Flera patruller söker just nu efter rånarna som ska ha sprungit ner mot Farstabadet efter rånet.

170185.jpg

Möt babblarnas mamma

Babblarna är på väg från Mörby ut i världen på ­export och deras mamma Anneli Tisell kunde inte vara nöjdare.

– Jag är superstolt, ­säger hon.

Babba ba ba babba! Småbarns­föräldrar har knappast undgått de sjungande och dansande figurerna Babba, Bibbi, Bobbo, Dadda, Diddi och Doddo som ska få små barn att börja prata. Intresset för de färgstarka filurerna har exploderat det senaste året. Låtarna på Youtube har över 38 miljoner visningar och nu går böckerna och musiken på export till Norge, Danmark, Tyskland, Storbritannien och USA.

– Det är fantastiskt kul. Jag vet att Babblarna har en inkluderande effekt, de får med alla barn, och det är jag superstolt över, ­säger en uppspelt Anneli Tisell.

Hon är mitt uppe i en inspelning av språkgympa med Babblarna som ska bli instruktionsfilmer för pedagoger. Anneli är grundaren av Hatten förlag som inriktar sig på språkutveckling och även de tyngre bitarna inom språkträning och specialpedagogik. Men just nu är det mycket Babblarna, berättar hon. De fyra böckerna släpps utomlands i slutet av november och musikalbumet har spelats in på engelska och tyska. Babblarna har dessutom fått You­tubekanaler på de språken.

Alla kan prata som Babba, menar Anneli.

– Figurernas ljud är bland de första ljuden små barn kan göra själva och ett bra sätt att komma igång.

Anneli Tisell är i grunden grafisk formgivare och marknadsf­örare och kom i kontakt med Irené Johansson och Karlstad­modellen, med strukturerad språkträning, när hon fick en son med Downs syndrom för 18 år sedan.

– På den tiden sydde man tygdockor som hette Babba, Bibbi, Bobbo, Dadda, Diddi, Dadda och Doddo. Men min son tyckte det var roligare med bilar, dinosaurier och Pokemon. Tanken slog mig då att modernisera figurerna och göra dem roligare och mer lätt-
tillgängliga.

Anneli frågade Iréne Johansson om hon också tyckte att det var en bra idé och så kom arbetet med Babblarna igång. Böckerna kom 2008 och två år senare släpptes första låten på Youtube. I dag har hon åtta anställda på Hatten förlag i Mörby där de har öppet nästan varje måndag för föräldrar och pedagoger som vill titta förbi och få råd av deras huslogoped ­Elvira Ashby.

Elvira Ashby förklarar att barn utvecklas i olika takt.

– Lite generellt kan man säga att barn brukar säga sina första ord när de är drygt ett år gamla, och om de inte kommit igång med fler ord vid två års ålder kan det vara bra att söka hjälp, säger hon.

Samma gäller om barnet inte kommer igång att bygga meningar eller är mycket svår att förstå vid 3 års ålder. Vid 4 år brukar språket bli mer likt vuxnas, men det är fortfarande vanligt med svårigheter med enstaka språkljud.

– Känn efter i din oro. Är du orolig över ditt barns språkutveckling är det lika bra att söka hjälp, råder Elvira Ashby.


FAKTA

Goda råd omspråkutveckling

1 Läs mycket: Välj böcker som barnet gillar och anpassa språket. Är det mycket text kan du berätta boken i stället och sätta ord på bilderna.

2 Prata mycket: Kommentera det ni ser när ni är ute –”Titta där är bussen”. Prata om allt som barnet är intresserad av.

3Gestikulera: Använd gester och tecken tidigt. Om man ”ser” orden blir det en tydligare koppling till betydelsen, och barnen lär sig att de kan visa vad de vill innan de kan säga ordet.

4Bekräfta, bygg ut: Du behöver inte rätta om ett barn säger fel, men svara och bygg vidare. Om barnet säger ”dunga”, kan du svara ”ja, vi gungar” lite extra tydligt.

170490.jpg

Gå tryggt hem med sällskap

Istället för att hålla krampaktigt i nycklarna i fickan när du känner dig otrygg på vägen hem finns sällskap att få.

I takt med att mörkret lägger sig tidigt över staden poppar initiativ upp för att göra hemgången tryggare. Facebookgruppen Trygg hemgång från krogen finns på olika platser i Sverige och bland annat en för Storstockholm. Tanken är att den som känner sig otrygg ska kunna be om sällskap hem av en trygghetsvärd från exempelvis ett sent jobbpass eller på väg hem från en fest.

Nu har 23-åriga Rob Åkerlind startat en grupp specifikt för Västerort.

– Varför inte göra en lite mindre grupp där de som går känner till området, säger han.

Gruppen startades för bara en dryg vecka sedan och hittills har drygt 260 personer anslutit sig. För att anmäla sitt intresse att följa folk hem måste man skicka in sina personuppgifter och vara över 18 år. Alla som promenerar ska göra det i nyktert tillstånd.

Vanligtvis leder Rob Åkerlind kurser i bland annat bugg och streetdance i Sundbyberg och har ett hunddagis.

– Jag känner mig inte otrygg, jag pratar mig ifrån problem. Men jag läser och hör en massa så det är lika bra att få igång en sådan här sak i stället för att känna sig otrygg.

Sedan i våras bor han i Spånga och dessförinnan i Värmdö där han engagerade sig i Värmdöpolarna, ungdomar mellan 18 och 20 år som jobbar drog- och brottsförebyggande i miljöer där unga rör sig på helgerna. Då lärde han sig hjärt- och lungräddning, en av kunskaperna han tar med sig till den nystartade gruppen.

– Det är också mycket psykologi att prata med ungdomar och vuxna, säger han.

Just nu letar han sponsring till Trygg hemgång i form av reflexvästar så att de kan synas. Och han efterfrågar fler nattvandrare.

– Jag har bott i Spånga sedan april och inte sett en enda nattvandrare, det är lite konstigt för de ska ju synas. Det behövs fler vuxna nattvandrare med erfarenhet av unga, säger han.


FAKTA

Fler stöd i mörkret

Stödtelefonen Nattknappen fungerar som ett sällskap i luren. Linjen är öppen klockan 23.00-03.30 under fredags- och lördagskvällar. Ring 020-44 66 66 om du känner dig otrygg så får du prata med polisens volontärer.

Förvaltarens hyresgäster har tillgång till tjänsten Tryggve som eskorterar dig hem dygnet runt av väktare om du känner oro. De finns även på telefon om du vill prata med någon på vägen hem. Ring 08-706 91 17 och säg att det gäller Tryggve.

Fältarbetarna i Sundbyberg arbetar förebyggande mot social ohälsa bland unga och fungerar som kuratorer fast ute. De nattvandrar vanligtvis sex planerade torsdagskvällar och varannan fredag i månaden.

170543.jpg

Nästa steg mot Albys 670 lägenheter

Nu fattar kommunen beslut om nästa steg i projektet som ska ge 670 nya lägenheter på Tingstorget i Alby.

Snart kan det bli dags för de boende att säga sitt om planerna.

Målet att bygga 670 nya lägenheter och samtidigt skapa en helt ny miljö på Tingstorget i Alby kommer allt närmare. Under tisdagen beslutar samhällsbyggnadsnämnden om den föreslagna detaljplanen för området ska godkännas och gå ut på samråd.

– Sedan får man lägga ut den och samdiskutera med medborgare och berörda och se vilka tankar som kommer in, säger Gabriel Melki (S), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.

Företaget Titania vann kampen om att få bygga bostäderna och planerar för elva högre punkthus, främst på platån kring det befintliga Tingstorget, och ytterligare tre lägre lamellhus utmed Tingsvägen och Lagmansbacken.

- Vi siktar mycket på social hållbarhet. Tanken är att man ska förtäta och göra det tryggare för de som bor där och de som kommer att bo där i framtiden, säger Titanias projektchef Massoud Zolfaghari.

Man vill även skapa två nya torgmiljöer där ett av torgen ska vara mer grönskande och det andra ett mer traditionellt tunnelbanetorg, omgivet av kommersiella verksamheter. För att utveckla Tingstorget enligt förslaget kommer ett gruppboende och en kiosk att behöva rivas och förflyttas till de planerade byggnaderna.

Visionen är att Tingstorget ska präglas av korta och färgglada fasader och material som ger en mer varierad stadsmiljö. Entréer ska vändas mot gator och torg medan gårdarna blir mer slutna och ska kunna utnyttjas som ytor för umgänge och möjligheter till odling. En rad servicefunktioner som närlivs, café och gym ska också finnas tillgängliga.

– Man vill skapa en stadskaraktär och byggnaderna kommer att vara varierande plus att man kommer att ha verksamheter i botten på vissa byggnader, berättar Gabriel Melki.

Om förslaget till detaljplan godkänns kan allmänheten tycka till från den 16 november till den 18 december. Förhoppningen är att byggandet kan starta under det andra kvartalet nästa år.

170539.jpg

Gustaf Vasa kyrka ska hållas stängd i två år

Gustaf Vasa kyrka är sliten. Därför väntar snart en omfattande renovering – och under tiden stängs kyrkan.

– Vi tar ett helhetsgrepp och renoverar allting, säger Sven Löfvenberg, fastighets- och kyrkochef.

Gustaf Vasa kyrka invigdes 1906. Sedan dess har den rustats flera gånger.

– En kyrka måste renoveras med jämna intervaller. Den rustades senast på 60-talet, så nu är det dags igen, säger Sven Löfvenberg som är fastighets- och kyrkochef i Gustaf Vasa församling.

Enligt tidsplanen ska renoveringen påbörjas i maj nästa år och pågå under två år.

– Exakt hur tidsplanen ser ut kommer att klarna under februari. Just nu planerar vi för renovering mellan maj 2016 och maj 2018. Under den tiden kommer kyrkan att vara stängd, säger Sven Löfvenberg.

Kyrkobesökarna hänvisas då till antingen Matteus eller Adolf Fredriks kyrka.

– Vi kommer också att ha delar av kyrkan öppen under delar av tiden. Dessutom förlägger vi en del av vår verksamhet till Sabbatsbergs kyrka på sjukhusområdet.

Gustaf Vasa kyrka ska genomgå en omfattande renovering, enligt Sven Löfvenberg.

– Vi tar ett helhetsgrepp och renoverar allting. Det är relativt ovanligt med så omfattande arbeten. Det handlar bland annat om yttertaket, putsen, el och värme och grundmursisoleringen. Just nu läcker det in i källaren.

I Gustaf Vasa kyrka finns dessutom ett unikt altare. Altaret anses vara Sveriges och Nordeuropas förnämsta och största barockkonstverk. Även det ska restaureras.

– Det är ett omfattande konservatoriskt arbete, där varenda kvadratmillimeter gås över, säger Sven Löfvenberg.

Renoveringen av kyrkan kompliceras av planerna på den utbyggda tunnelbanan. Vid bygget ska en stor del av församlingens tomt grävas upp och därför krävs det att de två projekten samordnas.

Vad arbetet kommer att kosta är inte klart eftersom upphandlingarna inte är avslutade. Klart är i alla fall att församlingen fått över 40 miljoner kronor i kyrkoantikvarisk ersättning från staten.

– Men renoveringen kommer att kosta betydligt mer än så, säger Sven Löfvenberg.


FAKTA

Detta görs vid renoveringen

Invändigt: Renovering och konservering av inventarier och konst. Bland annat ska det unika altaret konserveras. Renovering av orgeln.

Utvändigt: Renovering av trappor och murar på kyrkotomten. Installation av brand- och inbrottsalarm.

170586.jpg

Borttagna p-platser gav färre kunder

I somras försvann plötsligt 40 parkeringsplatser från Bredängs centrum.

Något flera butiksägare menar har gjort att kunder försvinner.

– Jag funderar på att flytta, säger Imtiaz Gill som driver Imans textil.

Imans Textil ligger alldeles intill bussgatan i Bredäng där det tidigare funnits ett 40-tal parkeringsplatser. Imitiaz Gill berättar att hans kunder inte sällan är långväga och tillbringar mycket tid 
i hans affär.

– Det kommer folk från teatrar och modehus och många andra som behöver tid på sig att fundera över färger, mönster och längder, säger han.

Flera 1-timmes p-platser finns lite längre bort vid sidan av centrum. P-platserna vid bussgatan inpå butiken hade två timmars parkeringstid. Men sedan de försvann uppskattar han att kundtillströmningen till hans butik har halverats.

– Det går inte i längden, jag funderar på att flytta härifrån, säger han.

Flera andra butiksägare vittnar om en minskning av kunder. Vid apoteket har man sett en tydlig nedgång.

– Vissa dagar är det 20 procent färre kunder, i snitt kanske 15 procent. Vi har nog förlorat många som inte bor direkt i centrum och tar bilen 
för att vardagshandla­ för att slippa vandra runt i en stor galleria, säger Haza, som är apotekschef.

Centrumledaren Leif Nilsson vid Fastpartner är bekymrad. Han har fått uppgifter­ om att handlarna tappar mellan­ 20 och 45 procent i intäkter.

– Det här slår hårt mot ett litet centrum, säger han.

Det är trafikkontoret som har dragit in parkeringsplatserna. Trafikplanerare Magnus Ståhl menar­ att synpunkter från Keolis som kör bussarna har påverkat.

– Folk som parkerar där ser sig inte alltid om ordentligt när de går över bussgatan och ibland står parkerade bilar i vägen vid bussutfarten. Generellt sett vill vi inte heller att bilar och bussar blandas på en bussterminal, säger han.

Att återskapa parkeringsplatserna är inte aktuellt och de parkeringsplatser som finns att tillgå i dag är ett tillräckligt stort antal, menar trafikkontoret.

– Det här är ett beslut som vi tagit­ av trafiksäkerhets- och framkomlighetsskäl.

Magnus Ståhl har inte själv fattat beslutet men hävdar att det ska ha förankrats hos stadsdelsförvaltningen.

En bild man inte delar i Skärholmens stadsdelsnämnd. Och på senaste stadsdelsnämndsmötet bestämde sig politikerna för att utreda frågan.

– Jag tycker att vi ska få åtminstone remisstycka i en sådan här fråga, säger Jan Jönsson (FP).

Uber pop-förare fälld för färd från Gärdet

Mannen saknade taxilegitimation, men var ansluten till tjänsten ”Uber pop”

Efter att ha tagit betalt för en resa från Gärdet har mannen nu dömts i tingsrätten.

Den kontroversiella tjänsten Uber pop fungerar så att man laddar ner en applikation till smarttelefonen. Antingen är användaren någon som vill skjutsa andra, eller någon som vill få skjuts.

Men trots att förarna inte behöver ha taxilegitimation tar de betalt för färden. Företaget Uber som driver verksamheten tar sedan en andel av intäkterna.

Nu har en man i 60-årsåldern dömts för otillåten taxitrafik eftersom han tagit emot 60 kronor av resenärer som han hämtade upp på Rindögatan för att köra till in till stan i maj. Han ska betala 3 000 kronor i dagsböter. I och med domen har totalt tre Uber pop-förare dömts under hösten enligt Transportstyrelsen.

– Vi har redan före domarna bedömt att det handlar om olaga taxitrafik och tycker det är positivt att tingsrätten landar i samma slutsats, säger Maria Åkerlund på Transportstyrelsen.

Den nu dömde mannen menade att de 60 kronorna knappt skulle täcka bensinkostnaderna och att transporten därmed inte skulle innebära ett riktat taxierbjudande till allmänheten.

Men tingsrätten köpte inte detta och dömde mannen för otillåten taxitrafik.

Än så länge är det bara förarna som ställts till ansvar och inte företaget som står för tjänsten.

– Vi tycker det vore intressant om domstolen också prövade beställaransvaret som finns reglerat i taxitrafiklagen. Då kan man kolla om även företaget kan ställas till ansvar, säger Maria Åkerlund

Tjänsten Uber finns i 
olika former och i Ubers andra tjänster ska förarna ha taxilegitimation och företaget har taxitillstånd.

Men i Uber pop saknas detta ofta. Företaget har tidigare sagt att det inte handlar om taxiverksamhet, utan samåkning.

Lokaltidningen Mitt i har sökt Uber för en kommentar till domen, men har inte fått något svar från företaget.

Den dömde mannens försvarsadvokat vill inte kommentera domen, men säger att man i dagsläget inte har överklagat.


FAKTA

Ingen betalning ska ske i bilen

• Företaget Uber ordnar kontakt mellan förare och resenär via en app.

• Föraren får sin betalning via bank varje vecka, inga betalningar sker i bilen.

• Uber tar en andel av varje resa.

• De enda kraven på förarna är att de haft B-körkort i minst ett år. Taxilegitimation behövs inte.

• Förarna måste också köra en femdörrars bil från 2005 eller senare och ha en privat försäkring för sin bil. 


Källa: Uber

170741.jpg

Rappar om en tuff uppväxt

Grimstabon Erik Lundin rappar om uppväxten 
i västerort. Texterna är pepprade med förortsslang.

– Jag rappar som man pratar här ute, säger han.

I fredags släppte 33-årige Grimstarapparen Erik Lundin, tidigare känd som Eboi, sin debut EP ”Suedi”. Den har redan fått lysande recensioner och lovord och många musikskribenter beskriver Erik Lundin som den politiskt viktigaste rapparen just nu.

Förra veckan var han gäst i SVT:s nyhetsmorgon där svensk hiphophistoria skrevs då han framförde en tio minuter lång rap a capella. I raplåten får han med hela sin historia och programledaren blev rörd till tårar av låten, där han beskriver det allt råare klimatet i samhället.

– Det var stort. Rappen är den mest politiska musikgenren vi har. Det är asfett att vi äntligen får ta plats i finrummen, säger han.

Trots att det är hans solodebut är han ingen nykomling utan har varit med på den svenska hiphop-scenen i över tio år. Han ingår i hiphop-kollektivet Respect My Hustle, med bland andra Adam Tensta och Silvana Imam.

Erik Lundins fullständiga namn är Ibrahima Erik Lundin Banda. Tidigare använde han mest sitt förnamn Ibrahima eller Eboi, som han också har som artistnamn. När han nu rappar på svenska så är han Erik Lundin.

– Jag använde mig av Erik Lundin när jag jobbade som säljare. Alla med namn som inte klingar svenskt gör så. Jävligt sorgligt egentligen men så är det, säger han och drar en säljarharang på värsta stockholmsdialekten.

Låtarna på Suedi är pepprade med slangord. Erik sticker ut med sina texter på så vis, det är slang direkt från gatan, och inte ord som blivit försvenskade.

– Så pratar vi här säger han.

Till EP:n följer med en ordlista för dem som inte förstår alla ord.

Erik Lundin har alltid varit intresserad av språk. Sedan han var barn har han läst mycket. Han byter obehindrat mellan förortssvenska och den äldre generationens svenska.

– Jag har vuxit upp i Järva och västerort. Men också hos min mormor och morfar utanför Örebro, säger han.

Han har en examen i ekonomi från USA. Nu jobbar han på ett boende för ensamkommande flyktingbarn. De fyra åren i USA är ett av skälen till att han började med musik och textskrivande sent.

– Jag visste att jag hade talang redan i pojkrummet. Men det kom annat emellan, jag ville utbilda mig.

Tålamod ger resultat. Musikjournalisten Jan Gradvall anser att Erik Lundin är självklar vinnare av årets Grammis som bästa svenska textförfattare.

– Det vore större än att bli årets artist faktiskt, säger Erik Lundin.

170313.jpg

Kungen flyttas hem till familjen

Statyn av Karl XIV Johan Bernadotte har flyttats inför ombyggnationen av Slussen.

Samma öde har redan tidigare drabbat statyn – vid ombyggnaden på 1930-talet.

Nu ska ryttarstatyn bli rondell-kung.

Den som gått förbi Slussen den senaste tiden har kanske lagt märkte till att den stora ryttarstatyn av Karl XIV Bernadotte, som stod vid Skeppsbron, har försvunnit.

Statyn har flyttats på grund av ombyggnaden av Slussen. Nästa sommar ska den östra bron på Skeppsbron rivas, och trafiken ­ledas om till den västra bron. En ny bro ska byggas där Kolingsborg står i dag.

– Då står kungen i vägen. Vi behöver ha ytorna till att leda om trafiken, säger Eva Rosman, kommunikatör för ombyggnaden av Slussen.

Kungastatyn har inte flyttat långt – men närmre sin familj.

Natten mot måndag transporterades den till Gubbens gård vid Slottsbacken. Där ska statyn restaureras av konservatorer från Statens fastighetsverk.

– Den behöver få sig en uppfräschning, säger Eva Rosman.

Sedan kommer den placeras i rondellen på Slottsbacken, där även den stora Obelisken, nära 
30 meter hög, står i dag.

– Han kommer att bli en rondell-kung, säger Eva Rosman.

När Slussen förhoppningsvis är färdigbyggd, runt år 2020, är idén att statyn ska placeras någonstans i Slussenområdet. Exakt var är däremot inte klart.

– Men tanken är att han ska peka åt rätt håll, inåt stan. I dag pekar han åt fel håll, mot Södermalm, säger Eva Rosman.

Statyn ska nämligen symbolisera hur dåvarande kronprinsen Karl Johan Bernadotte rider in i Stockholm 1810.

Ryttarstatyn är gjuten i brons och skapades av Bengt Erland Fogelberg, enligt Statens fastighetsverk.

Den beställdes och betalades av Oscar I och invigdes i samband med 40-årsdagen av unionen med Norge år 1854, samtidigt som den dåtida ombyggnaden av Slussen var klar.

Den placerades då på södra Slussen, vid den plats som kallas Slussgraven.