Kategoriarkiv: stockholm-vasastan

207358.jpg

Förgyll långhelgen med mat, fest och stand up

Matfestival, gatufest, stand up-show och dagsfester. Ta vara på långhelgen med ett gäng kul aktiviteter både dag och kväll.

Matfest, 2-6 juni: Redan i dag klockan 11.00 drog den årliga mat- och dryckesfestivalen Smaka på Stockholm i gång i Kungsträdgården. Festivalen som i år blir 25 år gammal gästas bland annat av Mathias Dahlgren, Frida Ronge (läs vår intervju med henne från i våras här) och Tommy Myllymäki. Njut av mat från några landets främsta kockar på Pop-Up Krogen, andra krogar och food trucks, var med och laga mat i cook-alonger med mera.

Plats: Kungsträdgården. Öppettider: Klockan 11.00-23.00 alla dagar utom 6/6 då festivalen stänger 22.00.

Dagsfest på Kåken VOL.2, 4 juni: På lördag är det dags igen. Kåken bjuder för andra gången i år in till en dagsfest i sommarens tecken. I musikväg bjuds det på deep house/house, hiphop, trap, RnB, Soul och Afrobeats. Dessutom dyker en hemlig gäst upp vid 16-snåret. Tips: Dyk upp i tid. På årets första dagsfest ringlade kön långt utanför krogen redan vid öppning. Så här såg det ut på insidan.

Plats: Regeringsgatan 66. Tid: Klockan 14.00-18.00.

Gatufest på Södermannagatan, 4 juni: Egentligen vill vi helst hålla det här för oss själva, men eftersom det är vår uppgift att agera guide till Stockholms nöjesliv är det vår skyldighet att dela med oss. På lördag bjuder nordafrikanska Habibi bar och café, som fyller fyra år, in till festmaraton mitt i gatan. Det blir sol, dryck, dj:s och dessutom framträder artister som Mapei, Jaqe, Stor med flera varje heltimme. Pepp!

Plats: Södermannagatan. Tid: Klockan 14.00-01.00.

Stand up-show på Cirkus, 4 juni: På lördag kommer komikern Trevor Noah, som sedan i höstas även verkar som programledare för det amerikanska tv-programmet The Daily Show, till Stockholm. Med sin komedistil, där observationshumor och medvetna smockor mot rasistiska stereotyper blandas, har Noah erövrat Sydafrika men även sålt ut shower i Storbritannien och blivit hyllad av komiker som Eddie Izzard, Jerry Seinfeld och Dave Chappelle. Nu intar han scenen på Cirkus.

Plats: Cirkus på Djurgården. Tid: Klockan 19.30.

Dagsfest på Musikaliska, 5 juni: För dig som inte fått nog av festligheter styr även Musikaliska Gård dagsfest under konceptet Pheeling på söndag. Dj-set med pop, dansant hiphop/soul, Rnb och soulful house med live-element i form av slagverk och en hemlig gäst står på programmet. Festen hålls i samarbete med CUBE, en av Europas största agenturer inom både mode, livsstil och musik, och den svenska soulartisten Stephen Simmonds. Tips: glöm inte osa.

Plats: Musikaliska gård. Tid: Klockan 13.00-19.00.

205889.jpg

”Jag tänker mig att skivan spelas på stadshotellet i Pite”

Ingen låt är längre än fyra minuter. Varje låt är skriven för att vara en hit och 10 år efter att hela världen visslade på Young Folks är Peter Bjorn & John tillbaka med en skiva som andas Abba och Piteå stadshotell.

Efter fyra år i studion är skivan Breaking Point här.

Nu vill bandet slå igenom igen. Har det gått förut kan det gå ingen och strategin ser noga utmejslad ut. För om bandets förra skiva, Gimme Some, var en punkinfluerad rockplatta där de drack massa öl i studion för att få rätt känsla har trion den här gången satt på sig snickarkläderna för att disciplinerat mejsla fram raka powerpoplåtar i Björn och Bennys anda.

– Varje låt är skriven som en hit och vi har redan spelat delar av skivan live. Då märker vi att publiken gillar det nya direkt, säger Björn.

Borta är de intensiva punkdängorna och de längre experimentella låtarna. Nu är det rak välputsad pop med discoflörtar som ska funka på radion eller på dansgolvet.

John fyller i:

– Jag tänker mig att skivan spelas på stadshotellet i Piteå. Någon dansar till musiken men någon sitter i baren och gråter till samma låt.

Plattan Breaking Point släpps 10 juni. Men redan på fredag spelar trion på Nobelberget. Till hjälp på scen har man för första gången tagit in fler musiker än sig själva. Jennie Abrahamsson kör samplers och Klas Björlund spelar keyboard.

Dessutom har de även specialsydda scenkläder.

– Work wear from the power pop factory, snart på ett Dressman nära dig, säger John och garvar, sen fortsätter han:

– Men det är lite den känslan. Vi har verkligen snickrat ihop de här låtarna från grunden. Tidigare har vi kanske skrivit låtar för att passa en viss idé. Nu är det låten som sätter agendan.

Och trots att skivan producerats av en massa hotshots från musikvärlden låter skivan ändå väldigt mycket som svensk pop.

– Vi upptäckte att vi är lika bra producenter själva och även om vi tagit massor av hjälp utifrån så är soundet vårt.

Se Peter Bjorn & John spela live. Tid: Torsdag 20.00. Plats: Nobelberget, Sickla.

203775.jpg

Fullspäckad lönehelg

Queerklubb, klubböppning i Gamla Riksarkivet och en mat- och dryckesfestival som bjuder in till gratiskonsert. Helgen är fullspäckad av nöjen.

Ikväll är det queerklubb på Södra teatern och Dj:n Petter Wallenberg (missa inte vår intervju med honom här) lovar att spela den svartaste, gladaste och mest äkta housemusiken hela kvällen.

Dessutom blir det lip sync karaoke.

– Det är som vanlig karaoke fast utan den jobbiga falska sången, som ingen ändå vill höra. Men vem som helst kan komma och önska en låt man kan mima till, säger Petter Wallenberg till Mitt i Stockholm.

För den som hellre drar till Riddarholmen i regnet öppnar Celezte, klubben som gjorde debut förra sommaren, för säsongen i Gamla Riksarkivets lokaler på Riddarholmen på fredagen.

Dj:ar på öppningskvällen gör bland annat Kablam, Abudi Alsaleh, Kakan Hermansson, Tommie X & Jimmy-Ray och Solo Show. Klockan 22 i kväll slås dörrarna upp.

I helgen kommer även mat- och dryckesfestivalen Brooklyn Brewery Mash till Stockholm för tredje året. Här medverkar flera Stockholmsbaserade smakkonnässörer, kockar och ölbryggerier såväl som musiker och konstnärer.

Som en del av festivalen bjuds det under lördagen, från klockan 11, in till folkfesten Neighborhood Immersion vid Mariatorget. För en hundralapp kan besökarna utforska lokal mat och dryck när de tar del av erbjudanden från ett tjugotal barer, butiker och caféer i krokarna.

En höjdpunkt utöver smakupplevelserna är gratiskonserten som går av stapeln på Debaser Medis på lördagskvällen. Blandannat kommer artisterna Jonas Lundqvist, Maria Andersson, som nyligen släppte sitt första soloalbum, och norska Highasakite att stå på scen. Evenemanget drar i gång klockan 19.

206113.jpg

Pappersklänningar ställs ut på Dansmuseet

Bea Szenfelds kollektion Haute Papier, känningar gjorda av papper visas på Dansmuseet. Vernissage ikväll klockan sju.

Med en sax, lite tejp, snöre och tusentals vanliga A4-papper har modedesignern Bea Szenfelds slöjdat ihop sköra kreationer som inte tål regnvatten. Haute Papier är handgjorda kostymer som bland annat synts i en musikvideo till Lady Gaga, på Lalehs skivomslag samt på dansarna på Stockholmsoperans scen.

Vernissagen är ikväll 19.00 och utställningen pågår sedan till och med augusti.

205881.jpg

Mästerfotograf får nytt museum

Världsberömde fotografen Christer Strömholm får ett eget museum på Skeppsholmen.Från 1 juli kan besökarna här kunna se bilder, böcker och andra föremål från Strömholms liv.

Museet kommer att ligga som en del i det relativt nyöppnade konstmuseet Mindepartemenetet i en gammal vapenfabrik på Skeppsholmen (som vi tidigare har skrivit om).

Bland annat kommer det nya museet visa delar ur Christer Strömholms privata samlingar.

– Vi har länge tänkt på att skapa en plats där man kan se Christers bilder, böcker och samlade föremål. Mindepartementets satsning ger nu en fin möjlighet att upptäcka mer av Christers bildvärld, säger Joakim och Jakob Strömholm i ett pressmeddelande.

Christer Strömholm, som dog 2002, har blivit världsberömd för sina skildringar av transsexuellas liv i Paris på 60-talet, människor som han spenderade mycket tid bland. Men det var inte förrän 1986 som han blev känd på allvar bland allmänheten, i samband med utställningen 9 sekunder av mitt liv på Moderna museet. 1998 belönades Christer Strömholm med Hasselbladspriset.

205264.jpg

Ny sajt för lägenheter som kanske är till salu

Bostadsmarknaden är för hetsig. Det tycker i alla fall Philip Marthinsen som lanserat sajten Nooks – en bostadssajt där du kan lägga upp en lägenhet som kanske är till salu.

Köpare och säljare får längre tid på sig att diskutera än i Hemnets rappa tempo är tanken.

– Ingen på bostadsmarknaden är riktigt nöjd. Visst säljs lägenheterna för höga priser men det är så stressigt och vi ville skapa en plats där både köpare och säljare kan få känna efter längre och utan mäklares värderingar eller inblandning i lugn och ro komma överrens, säger Philip Marthinsen.

Principen är enkel. Har du en lägenhet du vill sälja, eller en lägenhet du kan tänka dig sälja om rätt erbjudande presenteras kan du lägga upp ditt hem på sajten. Det finns inga allmänna visningar utan lägenheten visas bara efter överrenskommelse.

Det är väl risk att det blir många visningar om ett objekt är populärt?

– Det är helt upp till den som säljer hur många gånger som man visar lägenheten.

Sedan starten för två veckor sedan har antalet lägenheter fördubblats. Vid denna tidnings pressläggning har inga affärer gått i lås men Philip Marthinsen menar att det är på gång.

– Det får ta den tid det tar. Det här är ju ett väldigt nytt sätt att sälja bostäder på, säger Philip Marthinsen.

203196.jpg

Ta dig vatten över huvudet i sommar

Oavsett om du ska åka utomlands eller stanna kvar i stan i sommar finns en helt ny värld att upptäcka under ytan. Men först behöver du ett dykcertifikat.

– Jag hoppas ni inte är fryser så lätt, säger Jonas Holm och skrattar.

Solen skiner men luften är kylig och Vanadisbadets pool uppmäter bara 22 grader. Det må låta mycket men när en ska vara i vattnet i dryga 40 minuter är det inte det. Det vet dykinstruktören Jonas Holm, från Alpin dyksport, som tagit sig an uppgiften att träna bassängdyk med två relativt orutinerade reportrar denna morgon.

Jonas kånkar utrustning. En syrgaslåda är med om någon mot förmodan skulle drabbas av dykarsjuka.

– När du dyker stannar den kvävegas som bildas kvar i kroppen. Om du tar en Ramlösaflaska som du skakar och öppnar så exploderar gasen i vätskan och då bildas det bubblor. Precis så blir det i kroppen om du stiger för snabbt, och de bubblorna kan sätta sig i lederna så att man blir krum, det är därför det kallas ”the bends”, säger han.

I en pool med ett maxdjup på två meter är risken minimal, men den finns ändå. Det är just av sådana skäl som vi inte bara kan dyka i.

Först måste vi lära oss om hur utrustningen fungerar, hur kroppen påverkas när man dyker och hur man kommunicerar under vattnet. Bäst att lyssna noggrant, det kan faktiskt vara på liv och död. Därför måste vi också skriva på ett riskavtal och en ansvarsfriskrivning innan vi sätter igång.

Efter genomgången är det på med våtdräkt och dykutrustning som gäller. Vi kliver i vattnet. Det är kallt som fasen och dykutrustningen är ofantligt tung när vi står upp.

– Känslan av att andas under vatten är fruktansvärt cool första gången. För mig är det nästan som meditation, man blir så fokuserad på det man gör så fort man kommer under vattnet. Det är en skön känsla, säger Jonas.

När vi går ner under ytan blir jag snarare smärtsamt medveten om min egen andning. Andas med munnen, in och ut.

Andas ut genom näsan ska man bara göra för att få bort imma och tömma sin dykmask på vatten. Håll igen masken upptill, lätta lite nedtill och blås.

Vi övar på Jonas signal. Masken fylls med mer vatten.

Min kollega Johan, som enligt egen utsago har dykt en gång i Sri Lanka, verkar ha koll. Efter ett par försök har även jag fattat grejen.

Jag signalerar okej med tummen och pekfingret.

Vi går vidare och övar på att tömma regulatorn (prylen du andas med) på vatten. Vi tar ur den ur munnen, låter den fyllas med vatten samtidigt som vi blåser ut bubblor med munnen, sätter tillbaka den, placerar tungan mot munstycket och andas ut kraftigt.

Sedan ska vi tappa regulatorn och hitta den igen genom att luta oss åt höger och svepa med armen.

Johan gör det bra. Jag glömmer att luta mig.

Jag hittar den inte. Jag håller andan och försöker att inte få panik.

Samtidigt tänker jag på vad jag just lärt mig: håll inte andan. Vad du än gör håll aldrig andan.

Då stängs luft in i lungorna och eftersom trycket är högre desto djupare ner man befinner sig expanderar luften när man går upp. Det kan leda till lungbristning och i värsta fall dödsfall.

Kanske är det inte så stor risk i en bassäng men jag tar det på största allvar.

Några sekunder senare har Jonas fångat upp regulatorn åt mig och jag kan andas igen. Efter en stund börjar det nästan kännas naturligt att andas under vattnet.

Eldprovet är över.

Nu är det bara att njuta.

202304.jpg

Lång väg från nisse till nöjeschef

Freddie Jidlow är i ständig rörelse. Det har han varit i hela sitt liv.Snart drar han igång sommarens festligheter på F12-terrassen och mitt i kaoset är det på tågstationerna han hittar sitt lugn.

Det är en något trött Freddie Jidlow som möter oss vid Snickarbacken. I handen har han en burk kokosvatten.

–Det är den bästa bakisdrycken, säger han.

Sedan något år tillbaka bor han här i området, i närheten av biograf Zita, men de senaste två veckorna har han knappt hunnit vara hemma. Planeringen inför sommaren på F12-terrassen, där Freddie Jidlow är en av tre som ska sköta nöjesverksamheten, tar upp en stor del av hans vakna tid.

– Vi ska ändå planera 120 dagars fest. Det är lite logistik kring det, men det är jäkligt roligt, säger han när vi slagit oss ner inne på caféet Snickarbacken 7.

33-åriga Freddie Jidlows väg till rollen som nöjeschef började tidigt. Efter ett halvår på gymnasiet i Norrtälje, där Freddie växte upp, hoppade han av och började leta jobb.

– Jag var lite för rastlös för att sitta och plugga och hade världens bästa mamma som tillät mig att göra det mot att jag började jobba.

Freddie knackade dörr och frågade efter jobb, på Apoteket, på Intersport, på ICA och slutligen på Stadshotellet mitt i lunchruschen.

– Ägaren öppnade och bara garvade åt mig: ”Du är ju dum i huvudet. Men absolut, kom hit klockan 8 imorgon bitti så kör vi”. Så började jag jobba som köksnisse.

Då var han 15 år. Med tiden rörde han sig ut i restaurangen och från 18-årsdagen började han hoppa in i baren där mötena, kanske snarare än drinkblandandet, lockade. Något år senare drev han Stadshotellet. Sedan byggdes stället om till friskola, men då hade Freddie Jidlow redan dragit till Stockholm.

– Det var bara att börja om från noll. Jag trodde att jag var världens bästa bartender, men fick inte jobb någonstans. Jag ringde faktiskt till East, jag ville så jävla gärna ha ett jobb där, säger han.

– Jag hamnade hos världens finaste kvinna på bokningen. Hon peppade mig jättemycket och förklarade att jag måste jobba mig uppåt.

Det slutade med att Freddie fick heltidsjobb i baren på indieklubben Pondus i Gamla stan. Nu har han varit på de flesta ställena i Stockholm.

Hotellet, Nox, Spybar, East, Berns, Josefinas, Phoenix och F12 är bara några av dem.

– Det är det som är så härligt med den här branschen, det anses inte konstigt att byta jobb, det är snarare tvärtom. Man lär sig något nytt i varje bar, men det går fort att lära sig allt och då kommer viljan att dra vidare.

F12 var den sista baren han jobbade bakom innan han 2009 blev värvad till Berns och blev barchef på 2:35:1. Under sina fem år där jobbade han nära nöjesteamet som då bestod av bland andra nattklubbschefen Payman Dehdezi och nöjeschefen Martin Kling.

– Det var då jag verkligen fattade vad saker och ting har för påverkan. Det låter flummigt som fan, men hela den här feng shui-grejen, med om ett bord står rätt eller inte, är en av grejerna som är viktig för att göra det enkelt för dig som gäst att ha världens bästa kväll.

De senaste åren har Freddie Jidlow varit med och format koncept på Hornhuset, gått vidare till rollen som nöjeschef på Mr French och nu även blivit driftansvarig på F12-terrassen.

– Det är skönt att rensa paletten. När man jobbar kreativt med sådana här saker är det lätt att det blir snävt att köra samma grej så det passar mig rätt bra att göra flera grejer samtidigt, säger han.

Rastlösheten går igen i mycket i hans liv, allt från jobb till tatueringar och boende.

– Jag har inte en enda tatuering som är avslutad och jag började tatuera mig när jag var arton. Det är mycket roligare att starta igång saker än att förvalta dem.

Innan han flyttade till Jutas Backe huserade han bland annat i Årsta, på Skånegatan och vid Odenplan. Stressen för att binda upp sig med bolån är större än stressen över att inte ha någonstans att bo ibland.

– Det blir så definitivt då. Men det här läget är perfekt. Jag gillar att bo i stan för att saker är lättillgängliga. Även om jag gillar att laga mat är jag dålig på att göra det.

Ett par, tre gånger i månaden käkar han middag på Surfers, en krog med mat inspirerad av Sichuanprovinsen i Kina, som öppnade på Regeringsgatan för ett par år sedan. Det är ytterligare ett ställe där han verkar vara tjenis med alla.

– Det är väl den enda nackdelen med att bo här. Jag har tvättstuga i ett annat hus så då måste jag kliva ut på Birger Jarlsgatan och då träffar man alltid på någon man känner. Samtidigt som jag älskar att ha människor runtomkring mig vill jag ibland bara ha fem minuter för mig själv. Orden tar liksom slut, speciellt när man jobbat hårt, säger Freddie Jidlow.

Kanske är det därför nöjesprofilen älskar tågstationer där folk är i rörelse.

– Det är bara kaos där, man existerar inte och folk bryr sig inte. Det är skönt.

204171.jpg

Några guldkorn i veckan

Helgen må vara över men hela veckan är full av nöjen. Uteserveringsöppningar, konserter och loppisar – här är fem av veckans guldkorn.

1. Spelning: På onsdag har det återigen blivit dags för kulturprojektet The Green Door Project som lanserades i Stockholm för första gången förra året. Den här gången hålls evenemanget på Trädgården. Spelar gör Chicago-rapparen Adamn Killa, RMH-profilen Leslie Tay, dj/producenterna Yung Gud och Harald Björk samt artisterna Iman och Nadia Tehran. Utöver det bjuds besökarna på en musikalisk och visuell helhetsupplevelse gemensamt skapad av skivbolaget Bossmusik och konstnären Eva Beierheimer. När: Onsdag, 18 maj, kl 17-01. Adress: Hammarby Slussväg 2

(Psst… På grund av stor efterfrågan så släpps ett fåtal extrabiljetter till evenemanget imorgon, tisdag 17 maj kl 12.00. Knip en här. )

2. Inflyttningsfest: För den som mot förmodan missat det går startskottet för 120 dagars fest på F12-terrassen med en inflyttningsfest på torsdag. Kvällen kommer att bjuda på ett showcase av sommarens alla återkommande klubbar samt ett par specialinbjudna liveakter. Därefter fortsätter firandet hela helgen. När: Torsdag, 19 maj, kl 21-05. Adress: Fredsgatan 12

3. Uteserveringsöppning: Förra sommaren öppnade restaurang Clou, med en ambition om att bjuda på högkvalitiativ mat och unika aw-koncept med såväl livemusik och dj:s, mitt i city. På torsdag öppnar de upp en uteservering med säsongsanpassad meny inför sommaren. När: Torsdag, 19 maj. Adress: Västra Järnvägsgatan 11

4. 1kmloppis i Birkastan: För femte året hålls 1kmloppis på Karlbergsvägen mellan Norra Stationsgatan till Torsgatan. Här är alla som bor i Birkastan (gällande postnummer hittar du här) välkomna att sälja. Ta bara med dig ett poststämplat kuvert med din adress samt legitimation och plocka med dig prylarna ner på Karlbergsvägen. Du som inte bor i Birkastan kan ju alltid fynda istället. När: Söndag, 22 maj, kl 11-15. Adress: Karlbergsvägen

5. Modeloppis: På söndag har det blivit dags för vårens upplaga av Make it lasts modeloppis på Musikaliskas gård. Fynda designerplagg, accessoarer och inredning från 30 modepersoners egna garderober för ett gott syfte. Delar av intäkterna går nämligen till integrationsappen Welcome app som gör det lättare för nyanlända och locals att mötas. Utöver allt Make it last-märkt kommer även flera svenska modemärken att sälja plagg för vrakpriser. När: Söndag, 22 maj, kl 12-16. Adress: Nybrokajen 11/Blasieholmstorg 10

203771.jpg

Jakten på stans godaste taco

Just när vi trodde att vi nått peak taco öppnar både Gröna Lund och Clarion i Skanstull varsin ny taqueria. Vi bestämde oss för att ta reda på hur gott Stockholmstacon smakar våren 2016.

Nio mexikanska munsbitar betygsatta. Klicka på varje taco och läs. Foto: Sara Flodin

Tacos är som människor. En del är stora, andra små. De kan vara kladdiga, torra, roliga och tråkiga – och de blir bara fler.

Mitt i Stockholm smörjde in sig i solkräm, fyllde plånboken och drog ut på en tacoresa som tog oss runt hela stan.

Vi började på Calexico’s i Hornstull och fick med oss en jätte som förvisso smakade bra men som vi hade behövt kniv och gaffel samt en tallrik för att hantera. Borta på Östgötagatan hade La Netas lite mindre dito fördelen att man själv kunde fylla på med det gröna. Men de mest hanterbara storlekarna hittade vi på Yuc! i Vasastan samt på El Taco trucks taqueria på Nybrogatan.

Där stannade vi till ett tag, pustade ut och växlade ett par ord med Nikola Adamovic, grundare av El Taco- truck, och som varit i taco-gamet länge.

– Åtminstone med svenska mått mätt, säger han och skrattar.

Han har serverat tacos sedan 2012 och även om han medger att han inte ätit på speciellt många av Stockholms mexikanska restauranger tycker han att fler borde lägga ribban lite högre.

– Men det är kul att den här sortens mat får mer och mer uppmärksamhet.

Och tacotrenden verkar inte avta. Nya ställen öppnar på löpande band. För bara någon månad sedan invigde stjärnkocken Jonas Dahlbom sin taqueria på Gröna Lund och i början av juni slår stjärnkocken och krogentreprenören Marcus Samuelsson upp portarna för sitt tacoställe Eatery Social i Clarion hotel på Ringvägen.

Edgardo Umeres, som är köksmästare på Eatery Social, berättar vad han tycker är viktigast när man bygger en taco. Och han börjar från botten.

– Det absolut viktigaste är den äkta majstortillan (se receptet på Eatery Socials vegetariska lyxtaco), sen kan man skapa många olika fyllningar och smakupplevelser. Min egen favorit innehåller chili, lime och tomat.

Det hemmagjorda brödet var detaljen som fällde det slutgiltiga avgörandet när tacoresan var över. För när juryn hade ätit klart, lossat på bältet och pustat ut på en parkbänk slutade -resan där den började, i Hornstull där Cantina Reals fiskvariant som fick högst betyg.

Resans fokus var på det nya och spännande. Men det finns en gammal trotjänare som vi för den sakens skull inte får glömma bort. För om El Taco trucks snart fyra år i branschen anses vara en i sammanhanget betydande tid finns det ett restaurangkoncept som varit med betydligt längre än så. Taco bar öppnade sin första restaurang redan 1983 och konceptet lever kvar än i dag.

– Vi märker ju av att fler äter mer tacos hos oss också. Vi öppnar flera nya restauranger varje år, de flesta i Stockholmsområdet, säger Taco bars vd, Lars Callebro.

Dessvärre var omdömet svalt från testpanelen. Tacon från 1980-talet behöver en rejäl uppdatering om den ska ha någon chans i den hårda konkurrens som råder för Stockholmstacon 2016.

203756.jpg

Eatery Socials vegetariska lyxtaco

Fixa din egen vegetariska lyxtaco från grunden. Här är ett recept för den ambitiöse, framtaget av Edgardo Umeres, köksmästare på Eatery Social, tacostället som snart öppnar i Skanstull.

I Clarion hotel öppnar snart det senaste i raden av tacoställen i Stockholm (kolla in vårt stora test av nio Stockholmstacos här). Men redan nu kan du laga en vegetarisk taco härifrån.

Tortilla på blå majs

Börja med tortillan.

1 kg torkad blå majs (”purple corn”, finns bland annat att köpa på väl­sorterade matbutiker.)

10 gram kalk

Gör så här:

Dag 1:

Låt majsen och kalket sjuda i cirka 45 min.

Ta bort majsen från ­värmen och låt den ligga i spadet över natten till dagen efter. Lägg en handduk över kastrullen.

Dag 2:

Skölj av majsen och mixa den till en massa, tillsätt lite vatten vid behov. Degen ska ha konsistensen av en fastare bröddeg. Processen kallas ”nixtamalisering” vilket innebär att man kokar majsen och ser till att skinnet ramlar av.

Vill man inte göra hela denna process så kan man köpa färdigt majsmjöl. Se då till att det är gjort på äkta majs och inget annat.

Fyllning:

Quinoa 100g

Jumbomajs 400g

Torkad chulpimajs 100g

Aji Amarillo kräm (gul chilikräm från Sydamerika) 2dl

Butternut squash 200g

Avocado 2st

Rödlök 2st

Koriander 100g

Tagetesört 100g

Vitlök 2 st

Lime 4 st

Vetemjöl 100g

Panko 200g

Ägg 3 st

Tomatillo (grön tomat) 4 st

Instruktioner:

Koka quinoan enligt instruktionerna.

Fritera chulpimajsen och salta den.

Koka jumbomajsen 10 min. Mixa den till en kräm och smaksätt med salt och peppar.

Skala squashen och skär den i 2 cm stora kuber. Rosta den i ugnen i ca 180 grader i ca 10-15 minuter.

Blanda aji amarillo i en blender tillsammans med tagetesörten, koriander, 1 st rödlök, vitlök och lime. Smaksätt med salt och peppar efter smak.

Skiva rödlöken i 4 stora skivor. Ta bort innanmätet och gör 16 ringar. Dubbelpanera dem.

Dela avokadon. Ta bort kärnan och klyfta den i 4 lika stora bitar. Dubbelpanera dem.

Fritera dem i olja tills de är gyllenbruna.

Tortilla inför servering:

Rulla degen till bollar på ca 30g.

Platta till dem mellan 2 tallrikar som du har plastat med plastfilm så de ej fastnar i porslinet.

Se till att du har en torr stekpanna som du värmt upp.

Bräck Tortillorna ca 2min per sida.

Uppläggning:

Lägg tortillan på en tallrik

Lägg ett ägg av quinoakrämen på ena sidan och på andra sidan ett ägg av majskrämen.

Sprid ut 4-5 bitar av squashen på tortillan.

Lägg ut 4 lökringar på tortillan.

Lägg därefter 2 friterade klyftor avokado.

Klicka några klickar av aji amarillo-krämen runt om.

Kolla in Tacopatrullens stora test av stans tacoutbud!

203449.jpg

Här är bästa kaféerna enligt White Guide

Peppad på en hallongrotta, matiga våfflor eller sprit till kakan.White Guide lanserar sin nya guide till Sveriges bästa kaféer 2016-2017.Här är listan över Stockholms bästa kakställen.

* A.B.Café, Hägersten

Albert & Jacks, Stockholm

Bageri Bulleboden, Stockholm

Bakverket, Stockholm

Café Blom, Stockholm

Blå Porten, Stockholm

Borgs Café & Brödbod, Stockholm

* Bread and Table, Stockholm

Brioche, Stockholm

Brot bageri & tapas pâtisserie, Liljeholmen

Brunkebergs bageri, Stockholm

By:fiket, Stockholm

Caffè Ugo espressobar, Stockholm

Chokladfabriken, Stockholm

Drop Coffee Roasters, Stockholm

Du Bon Pain – gott bröd, Solna

Enskedeparkens Bageri, Stockholm

Kafé Esaias, Stockholm

* Ett Bageri, Stockholm

Fabrique Stenugnsbageri, Stockholm

Flickorna Helin och Voltaire, Stockholm

Fotogra ska, Stockholm

Konditori Genuin, Stockholm

Gildas Rum, Stockholm

Green Rabbit Rågbrödsbageriet, Stockholm

Grillska Huset, Stockholm

Gunnarsons Specialkonditori, Stockholm

Haga Tårtcompani och Bageri, Stockholm

il caffè, Stockholm

Johan & Nyströms Konceptbutik, Stockholm

K-märkt patisserie & bageri, Stockholm

Kaffe, Stockholm

Kaffeverket, Stockholm

Konditorn och Bagarn, Farsta

Cykelcafé Le Mond, Stockholm

Lidingö Bröd & Patisserie, Lidingö

Lindeberg Bageri och Konditori, Saltsjö-Boo

Lundbergs konditori, Stockholm

Långängens Gård, Lidingö

Löfbergs Stockholm, Stockholm

Magnus Johanssons Bageri & Konditori, Stockholm

Mellqvist Kaffebar, Stockholm

Kafé Monika Ahlberg, Thielska Galleriet, Stockholm

* Naked Cake, Nacka

Open café, Stockholm

Pascal, Stockholm

Petite France Bageri & Bistro, Stockholm

Bageri Petrus, Stockholm

Café Rival, Stockholm

Rosendals Trädgårdskafé, Stockholm

Café Saturnus, Stockholm

Kafé Sjöstugan, Solna

* Skroten Café & Skeppshandel, Stockholm

Snickarbacken, Stockholm

* Sophies Canelé, Stockholm

Sosta Espresso Bar, Stockholm

Spånga konditori, Spånga

STHLM RAW,, Stockholm

Sturekatten, Stockholm

Taverna Brillo, Stockholm

Café Tornhuset, Gustavsberg

Tous Les jours, Stockholm

* Tro, Hopp & Kaffe Skanstull, Stockholm

Tössebageriet, Stockholm

Under Kastanjen, Stockholm

Konditori Valand, Stockholm

Valhallabageriet, Stockholm

Vete-Katten, Stockholm

Viggbyholms Stationskafé, Täby

Wienercaféet, Stockholm

Winterviken Café, Stockholm

Zetas Trädgårdscafé, Segeltorp

Åsö Konditori & Bageri, Stockholm

* Älskade Traditioner, Stockholm

* nya kaféer in på listan över de bästa kaféerna.

203344.jpg

Upptäck nya designstjärnor i butiken

Från och med i dag kan du som vill spana in och köpa prylar av framtidens designstjärnor på Designtorget vid Kulturhuset.

För andra året i rad samarbetar inredningsföretaget med Beckmans designhögskola och nu har det blivit dags för vernissage.

12 andraårsstudenter på skolans Formprogram har, i par eller ensamma, skapat produkter i begränsad upplaga som ska säljas i butiken vid Sergels torg.

En av dem som är med i projektet är Emma Stridh, som tillsammans med en klasskamrat har tagit fram en kruka för färska kryddor.

– Vi har sett att intresset för färska örter växer. Vår kruka är anpassad för att de man köper i affären ska hålla längre, till exempel får växterna vatten underifrån, säger hon.

Tanken är att kursen ska vara ett sätt för eleverna att få pröva på att jobba mer som i verkligheten.

– Det är jättebra och jätteroligt att få rikta sig till en kund som Designtorget och utgå från vad de har för behov och inte bara utgå från sig själv, säger Emma Stridh.

- Precis som tidigare år går Designtorget in med förhoppningen om att årets projekt ska leda till fler långsiktiga samarbeten med de unga formgivarna, säger Pål Kårfalk, VD på Designtorget.

Från torsdag 17.00 är det fritt fram att spana på talangernas arbete.

203175.jpg

Nu öppnar stans utomhushäng

I dag är det säsongsinvigning för Terrassen på Grand Hôtel. I helgen och i nästa vecka öppnar ännu fler uteserveringar och sommarklubbar upp sina barer för säsongen. Här tipsar redaktionen om några favoriter.

1. Mälarpaviljongen: Redan i april öppnade denna klassiker nere vid promenadstråket på Norr mälarstrand. Magisk utsikt för härligt häng ljumma sommarkvällar. Adress: Norr Mälarstrand 64.

2. Sjöfartshotellet: Grym utsikt över Stockholms hamninlopp utan att vara supertrångt. Öppnar 11 maj. Adress: Katarinavägen 26.

3. Enzo’s takterrass: Festlig liten takterrass med vy över Hornstull såväl som intilliggande grannars privata balkonghäng. Öppnar 12 maj. Adress: Långholmsg. 15B.

4. Trädgården: Härlig sommarklubb med pingisbord, soffhäng och mycket mer. Öppnar 13 maj. Adress: Hammarby Slussväg 2.

5. Scandic Anglais Terrassbar: Från den lilla terrassen på hotellets sjunde våning blickar du ut över Östermalms takåsar, helst med ett glas bubbel i handen. Öppnar 13 maj. Adress: Humlegårdsgatan 23.

6. Taket, Slakthuset: Söder om söder, i industri­området vid Globen, öppnade Slaktis takbar upp i sommarhettan häromveckan. Solstolar, kolgrill och cava sätter tonen. Tips: I helgen den 13-14 maj bjuds det in till Rooftop Open Air, öppet klockan 16-03. Adress: Slakthuset, Slakthusgatan 6.

7. F12-terrassen: Den 19 maj invigs stans kanske ­hippaste trappa med utsikt över Rosenbad och Riddarholmen. Klubb varje dag, hela sommaren. Adress: Fredsgatan 12.

8. Musikaliska gård: Den 20 maj slår Musikaliskas sommarklubb upp portarna. Centralt läge intill Nybroviken, men knappast någon utsikt inifrån gården. I år satsar man på varierande food trucks som är på plats hela sommaren. Adress: Nybrokajen 11/Blasieholmstorg 10.

9. Urban Delis takterrass: Förra sommaren blev Urban Deli med takterrass, den 20 maj öppnar den för en ny säsong. Centralt och rymligt. Adress: Sveavägen 44.

203191.jpg

Gamla skolans soul i gammal lokal

Soulstjärnan Leon Bridges spelar på Nalen ikväll.Dessutom kör Sir Was på Lilla hotelbaren på Scandic Malmen.

Leon Bridges sjunger som att föddes i soppskålen hemma hos Sam Cooke och hans 50 och 60-tals soul gjorde stor succé på Debaser ifjol. Nu vill han ha mer och är tillbaka i Stockholm, närmare bestämt på danspalatset Nalen.

För ett lite modernare sound spelar Frillesåssonen Sir Was på Lilla Hotelbaren. Den före detta jazzsaxofonisten gör numera svävande pop med panafrikanska inslag.

Ett tråkigare besked är att före detta Sahara Hotnightssångaren Maria Anderssons konsert på Fascing ikväll är inställd.

201379.jpg

Trendmöbel på uråldrigt vis

Verktygen är som hämtade ur en historisk roman. Slutprodukterna är trendigare än på länge. I en källare i Gamla stan ligger landets enda rottingmöbelverkstad med Svenskt Tenn som en av kunderna.

Rottingmöbler är tillbaka på kartan. Just nu vill folk ha flätat möbler av knirrande palmträ i sina vitmålade lägenheter med stuckatur och högt i tak.

– Ja, så är det nog. Det är jättemycket folk som kommer hit och vill ha hjälp att restaurera gamla fina rottingmöbler. Eller köpa nya, säger Erica Larsson som driver Sveriges enda verkstad för rottingmöbler i en källarlokal på Skeppsbron i Gamla stan.

Dörren ner till verkstaden är lägre än normalt. Precis som i stora delar av Gamla stan i övrigt måste du böja lite på huvudet för att få plats. En brant trappa leder ner till den lilla möbelfabriken. Det luktar bets och kanske lite kaffe.

Erica Larsson är fjärde generationens korgmakare i en ateljé som under de senaste 60 åren tagit fram egna möbler och restaurerat gamla. Den är också den plats där alla Svenskt Tenns rottingfåtöljer, pallar och bord tillverkas.

Det var John, Ericas farfar, som inledde ett samarbete med den världsberömde formgivaren Josef Frank efter andra världskriget.

Sedan dess är det i den här källaren som alla rottingmöbler som säljs i inredningsbutiken på Strandvägen någon kilometer bort blir till.

Hörde jag någon säga närproducerat?

På arbetsbänken nere i källaren ligger verktyg som lika gärna skulle kunna vara hämtade ur en roman av Olof Svedelid eller Per Anders Fogelström. Möblerna görs alla för hand.

Först måste man räta ut träet. Ingen pinne är den andra riktigt lik.

– Sen använder man värme för att -böja träet som man vill ha det, säger Erika samtidigt som hon demonstrerar för oss.

Hon låter lågorna slicka träet ett tag, sedan böjer hon det mot sig med hjälp av ett verktyg som närmast kan beskrivas som ett järnrör.

Verkstaden har alltid varit del av Ericas liv. Men att hon själv började jobba här var nästan en tillfällighet.

– Det var inte helt självklart. Jag har ju alltid hjälpt till här, flätat och så, men när jag var i 25-årsåldern åkte mina föräldrar på en semester mitt i en säsong. Då hoppade jag in och skötte verkstaden. Sedan dess har jag blivit kvar.

Sedan pappa Stig pensionerats och flyttat norrut är det Erica och kollegan Lasse Jildeteg som jobbar här. Även om pappa har svårt att hålla sig borta, berättar Erica.

Att tillverka så många möbler på två personer låter väldigt mycket. Fast Erica menar att de hinner med bra. Men så är det en rutinerad duo som arbetar ihop.

– Lasse har varit här sedan slutet på 80-talet. Han är som en del av familjen, åtminstone tycker jag det.

Lasse nickar, böjd över en matsalsstol som han flätar en ny sits åt.

Jag undrar om hon inte tröttnat någon gång, om hon velat göra något annat än att följa i familjens fotspår. Svaret är nej.

– Det är ändå så himla olika saker vi gör. Och att det kommer in så mycket folk med grejer de vill restaurera och att de vill ta vara på möblerna är verkligen jättekul. Men det är klart att det tar mycket tid. Efter att jag hade fött min dotter på Södersjukhuset svängde vi förbi verkstaden på vägen hem. Den är verkligen del av våra liv.

Dottern, nu tio år gammal, är ofta här efter skolan. Tar hon över blir det femte generationen Larsson på korgmakeriet.

202817.jpg

”Manisk mekanism driver oss kreativa”

Mitt i:s reporter Jill Eriksson om det kreativa folket. De som skapar.

En morgon när jag var kanske tio år gick jag ner till köket. Där hade far byggt ett tält i grön filt. Jag var tvungen att gå igenom det för att komma till skafferiet och frukostbrödet.

Man känner igen de kreativa människorna på att de ofta försvinner in i dimman, förlorade i något som fullständigt fängslar och upptar deras tid. Ögon som tittar, men som inte ser, för den kreatives ögon ser någonting annat än dens som står bredvid. Det finns liksom en manisk mekanism som håller struptag om den som i den oberoende åskådarens ögon betraktas som kreativ, förvirrad eller kanske galen.

Jag har vissa maniska drag. Likt min far försvinner jag ofta in i projekt. Alla avslutas inte. Alla ska inte avslutas. Många projekt måste liksom leva för evigt. Många saker måste testas, förstöras och förgöras innan de kan avfärdas som någonting som inte var för mig.

Och håret måste kunna få stå på galen ända.

I förra veckan träffade jag en man som heter Kaos, en känd graffitikonstnär med just håret på ända.

Och ibland är det som Astrid Lindgren skriver i en av sina böcker om Emil i Lönneberga: ”När två pojkar av samma skrot och korn möts, ja då tänds där liksom ett ljus i deras ögon”.

Jag är ingen pojke, men där tändes ett ljus.

Missa inte reportaget om den otyglade konsten längre in i tidningen.

201935.jpg

Kaos och Klive har gjort graffiti till sitt jobb

Graffitin är den okontrollerbara otyglade konstformen. Allting har sin början, men var verket har sitt slut är svårare att definiera. Carl Klive Winblad och Lars Kaos Hjertstedt har ägnat sitt liv åt graffitin och i dag är den också deras levebröd.

 

Det är t-shirt-väder i Snösätra industriområde när Carl Klive Winblad, 33, och Lars Kaos Hjertstedt, 45, sprejar konturer över det som tidigare varit målat på väggen i början av industriområdet.

De jobbar på en vägg till helgens stora graffitievent, Snösätra Hall of Fame Spring Remake. Doften av färg, vår och avgaser är påtaglig och vitsippor blommar i hagen intill.

Tre män dricker folkis vid vägkanten och en pappa som heter Dag drar sin barnvagn och sina färgburkar i riktning mot tunnelbanan. Han är föräldra­ledig och har ägnat förmiddagen åt att måla på baksidan av industriområdet. Nu ska han hem.

En extremt känd graffitikonstnär målar vilt på väggen. Men han är för hemlig för att vilja vara med på bild, eller för att säga någonting. Han har luva, handskar, solglasögon och så vidare. Han är graffitins ”Spökplumpen” och vi lämnar honom åt sitt skapande och fokuserar i stället på Kaos och Klive.

Klive kommer ursprungligen från Sollentuna och växte upp främst i Västerort. Där flyttade han runt en del med sina föräldrar och syskon. Mamma Karin André Barowiak som är konstnär skapade konst i vardagen.

– En gång när jag kom hem från skolan hade hon målat toaletten som ett pussel. Jag kommer bara ihåg att jag blev jävligt yr av att vara där inne, säger han.

En annan gång, när RFSU gjorde reklam för nam nam-kondomer med en knallgul banan mot magentafärgad bakgrund så tapetserades väggen hemma i hallen med dem.

– Mamma såg bara färg och form. Hon tyckte att de var fantastiska. Det tyckte jag också, men jag kan förstå vad mina kompisar såg.

Kaos mamma var också konstnärligt lagd. När han var liten brukade de måla tillsammans.

– Men jag blev så jävla trött på att vänta på att färgen skulle torka. Jag ville att det skulle gå snabbare, säger Kaos.

Intresset för det vilda, det svulstigt stora, snabba och otyglade, väcktes. Konsten som tog vägen vart som helst och som inte låstes inom ramar.

Klives syrras kille målade graffiti och så fort hon drog till skolan sprang Klive till hennes rum och snodde pojkvännens skisser.

Nu är basen en lokal på Hallvägen 5 i Slakthusområdet.

Det luktar korv i luften och jag vet inte om vetskapen om att det ligger stora djurdelar travade på hög eller hängda i stora krokar i lokalerna runtomkring, är svindlande eller äcklande.

Här ligger numera Graffiti Stockholm som Klive och Kaos startade tillsammans 2008.

Kaos har försvunnit igen. Han är borta för femtielfte gången och har gått för att köpa hamburgare.

– Det är lite roligt faktiskt för han var tidigare vegetarian, men sedan vi flyttade hit så ska han bara ha korv hela tiden, säger Klive.

Flytten hit gick för några få veckor sedan och nu har golven som bilats bort gjutits nya.

I ett av rummen ska Klives mamma Karin ägna sig åt glaskonst. Hon släpar och drar in stora flyttlådor. En långhårig kille borrar upp hyllor.

På väggarna hänger konsten som Klive och Kaos skapat var och en för sig på egen hand. Just dem kan ingen annan röra, ändra eller involveras i.

De stora graffitiverken, på väggar, murar eller andra ytor gör de däremot tillsammans. Där smälter de båda samman sina verk till ett enda som för betraktaren känns fulländat.

De trycker i sig varsin hamburgare i den enorma soffan som fått flytta in i lokalen.

På radion spelas Nordman.

Maria, Klives fru, jobbade på bank i 20 år, sedan började hon jobba medkillarna. I  dag anordnar de här företagsevents, aw:s och utställningar. Dessutom målar de båda graffitikonstnärerna så väl kontorslokaler som privata hem. Maria är navet som sköter ekonomin och lokalerna. Klive och Kaos är skaparna som utför arbetet.

Men allt är inte bara jobb.

– Om jag bara skulle jobba så skulle jag tappa kärleken till måleriet, säger Klive.

Därför målar de väggen i Snösätra industriområde.

Jag testar lite sprejfärg på väggen som nyligen målats över efter att spelföretaget King haft företagsevent här. Det rinner och ser för jävligt ut, men det är kul. Eller det är svårt, men liksom befriande.

Min skapelse är en blå-röd blandning mellan fantomen och en ondskefull smurf med diamanttand.

Klive och Kaos börjar spreja på väggen som nyss rollats över med vit färg av Maria. De liksom tappar kontakten med verkligheten. Det blir svårt att sluta.

Målningen växer fram.

På radion sjunger Charlotte Perrelli Tusen och en natt.

Till sist måste Kaos bryta för att åka till förskolan och hämta barnen.

201401.jpg

Varje låt väcker ett minne

Sandra Eriksson: ”Mitt 18-åriga jag är för första gången på festival”.

Det är söndag morgon. Min vän och jag dricker kaffe och lyssnar på Melissa Horn. ”Jag älskar hennes musik” utbrister hon. Men vissa låtar tål hon inte längre, de påminner för mycket om ett en gång krossat hjärta.

Jag promenerar hem och kryper ner i sängen med datorn, öppnar Spotify, skrollar längst ner. Jag börjar från början, går igenom lista efter lista.

Kristian Anttilas Smutser tar mig tillbaka till Arvikafestivalen. Mitt 18-åriga jag är för första gången på festival. Vi dricker ljummen öl och studsar fram från campingen till festivalområdet skriksjungandes ”Det är mig de kallar Smutser”.

Drar på The Killers album Day & Age. Minns trängseln på bandets Hultsfredkonsert och hur jag först efteråt känner att mitt revben spruckit.

Sluter ögonen till Down med Jay Sean och hamnar på ett dansgolv någonstans i Asien. Jag är på backpackerresa efter studenten med mina tre tjejkompisar. En känsla av total frihet infinner sig.

Det är häftigt hur hjärnan fungerar. Hur musik kan väcka minnen och känslor till liv.

Har du några musikminnen du vill dela med dig av? Mejla mig! Spana även in min spellista med minneslåtar.

201290.jpg

Redaktion väljer tre helgfavoriter i Vasastan

Sista chansen för gripande föreställning, dansens dag och ännu mera dans.

1. Sista chansen för gripande föreställning.

Fredag och lördag är sista chansen att se föreställningen ”Jag är ett barnhemsbarn” på Kulturhuset Stadsteatern. Den handlar om ett barn som överges av sina föräldrar och sätts att glömma varifrån hon kommer. Föreställningen bygger på Fia Adler Sandbladhs egen historia. Plats: Kulturhuset Sergels torg. Tid: Klockan 19 i dag fredag, klockan 18 på lördag.

2. Dansen firas

Olika dansgrupper uppträder och bjuder in till prova-på-dans i Kungsträdgården i dag då Internationella dansens dag firas. Allt från gammeldans till modern dans utlovas.

Plats: Kungsträdgården. Tid: 13:00-18:00

3. Mera dans

Har du inte fått nog av dans ska du bege dig till Dansens hus i kväll. Där har danskompaniet Weld bestående av 13 danskonstnärer – den äldsta 61 år och den yngsta 21 år – satt ihop föreställningen Phoenix ihop med koreografen Rebecka Stillman. Kompaniet är ett initiativ från den fristående plattformen Weld som har sitt säte vid Odenplan och firar 10 år i år.

Plats: Dansens hus, Barnhusgatan 12-14, Tid: klockan 19.

201155.jpg

Siktar mot stjärnorna

Har du någonsin ställt dig på scen med vetskapen om att du snart ska bli bedömd? Kanske hånad? Tänkte väl det. Redaktionen testade hur det är att sjunga framför en jury. Och inte vilken jury som helst.

 

Johan flummar runt, vankar och yrar, jag är konstant kissnödig och Sandra vill hela tiden spy.

Det är dags för Mitt i Stockholms karaoke-kväll och till den har vi bjudit in originaljuryn från TV4:s 90-tals-fenomen Sikta mot stjärnorna. Nu ska de döma igen. Den här gången är det vi som ska nagelfaras.

Bengt Palmers kommer först, sedan Ingela ”Pling” Forsman och till sist Lasse Anrell.

Det är dags för show.

Tre musikproffs och tre dårar som klätt ut sig i billiga peruker av nylon, förenas på puben Harry B James en tisdagskväll.

Utanför är himlen blå.

Jag dricker vatten, Sandra övar på toaletten och Johan vankar vidare.

Vid baren samlas några trogna nyfikna besökare med jordnötter och öl. Juryns ankommande har fått en och annan att höja på brynen och förväntningarna stiger.

Kamerorna riggas. Karaokekillarna testar ljud och jag tycker ohyggligt- synd om mig själv efter att en av karaoke-killarna konstaterat: ”Don’t know why? Nä, just den Norah Jones-låten har vi inte. ”Det är alltså låten som jag övat in.

Jag bryter ihop, biter ihop och byter låt.

För först ut är jag.

Låten, alltså What’s up med 4 Non Blondes, går alldeles för högt. Publiken är alldeles för liten för att kunna peppa ordentligt.

Jag ylar loss, rutorna i barfönstret tycks skallra och så är det dags för bedömning.

– Det här var det värsta jag har hört, det låter som något hämtat ur en förlossningssal på Södersjukhuset, skanderar Lasse Anrell med gnälliga ögon.

– Gubbe, tänker jag och förbannar förkylningar, allergier och allt annat som jag intalar mig förstörde mitt framträdande.

Sandra går på Rehab. Amy Winehouse-outfiten är riktigt övertygande, men händerna skakar och sången går liksom lite snabbare än vad takterna i låten slår.

– Jag tycker att du är modig, säger Ingela ”Pling” Forsman.

Det är hennes ord man vill höra.

De som inte är så hårda och inte så dömande. Bengt Palmers är också ganska schysst.

Men Lasse Anrell är ond. Precis som när det begav sig på 90-talet.

– Vår roll var så tydlig i Sikta mot stjärnorna, det var att vara jury, säger Lasse Anrell.

Och rollerna sinsemellan var också glasklara.

– Bengt skulle vara professorn, jag skulle sitta och vara blond och söt och Lasse var den elaka. Men vi tog det aldrig till ytterligheter, säger Pling.

Inte som de senaste årens mer argsinta uttalanden från jurymedlemmar i tv-sända talangjakter. En person som Sikta mot stjärnorna-juryn återkommer till är Simon Cowell från American idol.

– Han har blivit något av en ledstjärna i det här, säger Bengt Palmers.

– Men han är ohyggligt mycket grövre än vad jag var, säger Lasse Anrell.

Han nämner också Alexander Bard, den svenska motsvarigheten till Simon Cowell.

– Jag gillar inte tonläget. Tv är ett så starkt medium och det bidrar till ångest hos unga människor. Vi var precis lagom elaka, säger Lasse Anrell.

Och även om han själv var den elakaste i Sikta mot stjärnorna-juryn och under många år har arbetat med att skriva ganska elaka recensioner och krönikor, så har han också fått känna på hur det är att bli sågad och offentligt förödmjukad som barnboksförfattare.

– En av mina böcker jämfördes med en våldtäkt av Jane Magnusson i DN. Jag kan vartenda ord i recensionen.

Sist ut på Harry B James låga scen är Johan Thornton.

Han drar på sig tvärtjocka glasögon och en solkig linneskjorta. Introt till Björn Afzelius Tusen bitar drar igång och Johan är säker.

Alltså helt säker på att det inte är för sent för att bli upptäckt.

Han skorrar på rrrrren och tonerna sitter där de ska, men flamset inombords bubblar upp lite. Något som juryn direkt märker.

– Jag måste fråga, du är inte från Skåne, va? säger Pling.

Total tystnad. Johan är född i Lund.

– Du var lite för ironisk, Afzelius måste man ta på allvar, säger Lasse Anrell.

Han vet. Tillsammans med Lasse Holm framförde han Afzelius hitlåt Sång till friheten på Bengt Palmers bröllop för evigheter sedan.

För två år sedan firade Sikta mot stjärnorna 20 år. Programmet som startade 1994 blev snabbt en succé och bänkade stora delar av Sveriges befolkning i sofforna på fredagskvällarna.

–Det fanns ingen annan artist-underhållning av den typen då, säger Lasse Anrell.

–Tänk om vi hade varit lika elaka som Alexander Bard, med den unga publik och de deltagare som vi hade, -säger Ingela ”Pling” Forsman.

När vi nu ”leker” Sikta mot stjärnorna på Harry B James slår det mig hur sjukt obehagligt det måste ha varit att vara med på riktigt.

– Vi tycker att det är modigt av er journalister att göra det här, ni kommer att ha större förståelse för andra som står där och blir bedömda, säger Ingela ”Pling” Forsman direkt efter framträdandet.

Sant. Jag kommer aldrig mer att vara elak.

Den som själv vill ställa sig på scen och sjunga ut i Stockholm har många alternativ. Nästan varje dag i veckan arrangeras det någon form karaoke i stan, med allt i från livebandsmusik till hårdrockstema.

Många pubar anlitar kringresande arrangörer som kommer dit med utrustning och låtlistor, men på Harry B James har man sin egen utrustning.

Här är det bartendern Markus Hagberg och servitören Thomas Åsberg som kör karaoken. På söndagar, måndagar och tisdagar kommer publiken för att sjunga och då roddar de musiken och ljuset.

Vilken är den värsta karaoke-upplevelsen?

– Jag hatar Don’t Stop Believin’ med Journey. Varje kväll, alltså det är minst en gång varje kväll som den ska sjungas, säger Thomas Åsberg med en rysning.

För Markus Hagberg handlar det inte så mycket om låtarna utan mer om dem som inte respekterar utrustningen.

– Du vet, spiller öl på grejerna och vevar med mikrofonerna.

Jag vet. Jag har varit en av mikrofonvevarna.

Förlåt.

201141.jpg

F12-terrassen återuppstår

Förra året tog krogkonceptet Público över på Fredsgatan 12. I år återfår den legendariska klubben sitt gamla namn F12-terrassen och klubbverksamheten överlåts i händerna på en ny erfaren trio som har valt att ifrågasätta allt.

”F12-terrassen är snart tillbaka. Men kanske inte riktigt som du minns det.” Så inleddes ett mejl till F12-terrassens gamla medlemmar för drygt en vecka sedan.

För er som har undrat står det alltså klart att stans hippaste trappa, belägen vid Rosenbad med utsikt över Riddarholmen, gör comeback under sitt gamla namn med öppning den 19 maj.

Och för första gången sedan starten lämnar ägarna Danyel Couet och Melker Andersson över helhetsansvaret för F12-terrassen till andra personer.

I sommar är det nämligen Kristian Acar, Freddie Jidlow och Max Lindevall som tar över driften på den terrassen. Nöjestrion har tidigare erfarenhet från ställen som Laika – Hornhuset, Berns (2:351) och Mr French.

- Det är stort, det är med mycket ödmjukhet och stor förväntan som vi gör det. Jag har sprungit där själv i tio, elva år och jobbat i baren där också. Det är en institution i svenskt klubbliv som vi får möjlighet att forma så det är en minst sagt härlig uppgift, säger Freddie Jidlow.

Efter ett intensivt arbete är de flesta koncept satta och klubbar bokade. Nu ska de fyllas med innehåll.

– Vi verkar lite som en plattform för arrangörer som vi bokar, som vi anser är duktiga och kreativa, som i sin tur bokar på akter. Så nu är det finliret som är kvar, säger Freddie Jidlow.

Än så länge kan trion avslöja att några av de namn som kommer att husera på terrasserna under sommaren är, Frej Larsson, Joy M’Batha, Staffan Lindberg & Pjotr, Gago Cuk, Siri Hjorton Wagner och Fabio & Stef.

Med 14 klubbar i veckan, varav en del återkommer varje vecka, andra en gång i månaden och vissa vid några enstaka tillfällen, är totalt omkring 75 personer engagerade i sommarens festligheter.

Kan du avslöja något inför öppningen den 19 maj?

- Jag kan avslöja att vi har valt att ifrågasätta allt. Vi tänker inte uppfinna hjulet där det inte behövs, men vi tänker inte heller göra något bara för att det alltid har varit så. Det kommer att bli något nytt, det kan jag avslöja, säger Freddie Jidlow.

200012.jpg

Designbutiken som ger plats åt det småskaliga

Design som inte är massproducerad har fått ett nytt högkvarter i Vasastan.

En skål gjord av träd som bävrar har fällt är inget som man massproducerar. Inte heller porslinsskålar gjorda i former av tomatskal. Den sortens design, som finns i högst ett par exemplar och kanske är gjord av en okänd designer har ingen självklar plats i designbutiker.

Det anser åtminstone Viktor Erlandsson som för ett par veckor sedan öppnade upp en ny butik just för den sortens designprylar. Saker som det kanske bara finns ett fåtal av, kanske bara en prototyp som förtjänar ett bättre öde än att samla damm i ett förråd.

– Som designer, särskilt som oetablerad, är det väldigt svårt att synas, säger Viktor.

Varför då?

– Det finns så mycket och ofta behöver du ha gjort rätt mycket innan folk får upp ögonen för det du gör, säger Viktor och fortsätter.

– Dessutom är det svårt att sälja in något som det kanske bara finns en grej av, som inte är tilläckligt kommersiellt, men som ändå kan vara väldigt inspirerande. Den sortens design vill vi ge en plats här.

Butiken ligger på Västmannagatan, och har öppet när Viktor är på plats.

– Vilket betyder tolv timmar om dagen, varje dag, säger han och skrattar.

200392.jpg

Ny hårfixartrend har fått fäste i Stockholm

Utomlands är konceptet drybar inget nytt, men nu har det etablerat sig i Stockholm. Vi besökte stans första braid & blow drybar på Centralstationen.

 

Här testar reporter Sandra Eriksson nya drybarfenomenet.

I USA och England är salonger dit du kan gå och bara styla håret när du vill för en rimlig kostnad inget ovanligt. Här i Stockholm börjar fenomenet sprida sig.

Sedan början av förra året driver Antonio Axu Axu Drybar i samarbete med Hotel Diplomat och i mitten av juni öppnade Air Bar Stockholm i Mood-gallerian.

För två veckor sedan slog även Braid&Blow upp dörrarna vid Stockholms centralstation.

– Vi har båda bott i London. Där var det vardagsmat att kunna fixa håret när man ville men när vi flyttade tillbaka hit märkte vi att det inte fanns på samma sätt här, säger Sara Bravo De Laguna som tillsammans med Helene Öhman driver salongen.

Här erbjuds föning med eller utan schamponering, styling med tänger, håruppsättningar och, som namnet antyder, också flätor.

– Vi är den första salongen som erbjuder både föning och flätor, säger Helene Öhman.

30 minuters styling för en billig peng är grunden på Braid&Blow som riktar sig till både kvinnor och män.

– Det ska vara en tjänst som alla kan ha råd med att unna sig, säger Sara Bravo De Laguna.

199969.jpg

Enmansföreställning ersätter efter sjukdom under Kulturnatten

Det skulle ha blivit en föreställning om konstnären Hertha Hillfon.En bruten fot satte stopp för det. Nu blir det enmansföreställning med efterföljande mim-workshop i stället.

På lördag är det kulturnatt i Stockholm. På hemmaplan i Vasastan kan du gå på utställningar, teater eller prova att dreja med lera på Birkagården.

På Pantomim­teatern skulle man ha kört sin ordlösa pjäs om konstnären Hertha Hillfon. När hon var som mest produktiv använde hon två ton lera varje år till sina keramikverk. I pjäsen målas hon också upp som en kul och nyfiken typ som inte kan låta bli att skapa.

– Det är en väldigt krävande pjäs rent teknisk, vilket är kul eftersom jag är lite av en mimnörd, säger Alice Hillbom Rudfeldt som från början skulle spelat Hertha på scen.

Nu blir det inte så. Alice Hillbom Rudfeldt har brutit foten och tvingas ställa in. I stället gör hennes motspelare Bo W Lindström en enmansföreställning i stället. Efteråt kan den som blir sugen själv prova på mimandets ädla konst.

I Vasastan och på Norrmalm händer­ det ett 40-tal olika saker under kvällen och för den som vågar lämna hemmets trygga kvarter vill Mitt i Stockholm ­rekommendera ett besök på Porky Royal på Kungsholmen.

Där ska fyra tatuerare jobba på samma persons lår sex timmar i sträck.

– Alla tatuerare har sin egen stil, men när man kör tillsammans så blir det något helt annat. Man går liksom lite utanför sin ”comfort zone”, vilket är kul, säger tatueraren Porky Pete, när Mitt i Stockholm tittar in ett par dagar innan kulturnatten.

Och på tal om komfort. Personen som lägger sig under nålen i sex timmar måste vara gjord av rätt virke.

– Man får inte vika ner sig, men vi har hittat en kille som tål en hel del smärta och som är öppen för förslag. Vi vet ju inte ännu hur slutmotivet kommer att se ut säger Elina Ojakangas som också äger tatuerarstudion.

199123.jpg

Kvartersfolk – Birgitta

”Det finns mycket att glädjas åt, blommor, träd och sånt”

Vad betyder våren för dig?

– Våren betyder väldigt mycket för mig. Det blir ljusare och alla människor är glada, säger Birgitta Wergens, 79 år.

– Det finns mycket att glädjas åt, blommor, träd och sånt. Man tänker på sommaren och att det 
kommer att bli ännu bättre.

199228.jpg

Tre goa konserter ikväll

Refused, Bob Hund och Lina Nyberg ställer sig på scen, idag onsdag.

Ikväll spelar kultbandet Refused på Nobelberget. Dessutom får de hjälp av Dolores Haze och bara det kan vara värt biljetten. Berget öppnar klockan 19.

I andra änden av stan ställer sig ytterligare ett rutinerat gäng på scenen. Bob Hund ger en konsert i radiohuset som en del av P3 live sessions. Den här konserten är dessutom gratis och börjar 19, men radion släpper in folk en timme tidigare.

Jazzsångerskan Lina Nyberg sjunger låtar från nya skivan Aerials på Kulturhuset, en skiva som hyllats land och rike runt. Kanske läge att ta reda på varför. Konserten börjar 19.30

198618.jpg

Ny utställning på Sven Harrys

Relevanta konstnärskap som har etablerats de senaste fem åren. Det är ledorden för utställningen SWEDISH ART:NOW! som inleder Stockholm Art Week på Sven-Harrys konstmuseum.

Vad, vem och vilka utgör den svenska samtida konstscenen och hur förhåller sig den till kreativa uttryck som design mode teknologi och mat? Finns det ett svenskt konstunder? Vilken är deras plattform?

Det är frågor som initiativtagaren Michael Elmenbeck försöker att svara på i utställningen där han vill samla, presentera och lyfta en ny generation konstnärer som är verksamma inom en svensk kontext.

Där ingår såväl konstnärer som är födda i Sverige men har sin verksamhet internationellt och konstnärer som har ett annat ursprung men arbetar lokalt. Tillsammans skapar de en globaliserad konstscen, menar curator Oscar Carlson.

Medverkar gör bland annat Klara Lidén, Nathalie Djurberg och Hans Berg samt Anna Uddenberg och Emanuel Röhss och Dimen Abdulla.

Spana in flera verk som aldrig tidigare visats för en svensk publik, som en platsspecifik målning av Röhss, ett nyare verk av Djurberg, en specialutformad rumslig installtion av Nanna Nordström och en intervention av Cajsa von Zeipel, och mycket annat.

198252.jpg

De satsar på det hållbara modet

Slit och släng byts mot möjligheten att kunna återvinna kläder. Nu drivs flera modeskapare av viljan att göra bra för miljön genom att skapa hållbart mode.

Nadja Forsberg arbetade på programinköp på SVT när hon såg ­dokumentären Glödlampskonspirationen som handlar om inbyggt åldrande.­ Alltså att varor tillverkas för att gå sönder för att konsumtionen ska hållas uppe. Efter filmen föddes idén att skapa ett strumpbyxmärke som var helt miljö­vänligt, genom att sälja strumpbyxor av återvunnen nylon.

– Det var det som var hela affärsidén från början, säger Nadja Forsberg.

Tillsammans med Linn Frisinger startade hon Swedish Stockings och för en månad sedan flyttade de in i nya kontorslokaler på Birger Jarlsgatan.

Företaget har nu funnits i två och ett halvt år och bolaget satsar på hållbart mode.

– Det är den riktningen vi måste gå. Strumpbyxor kan vara en fantastisk accessoar, men de är också en otrolig volymprodukt som omsätter stora pengar, säger Nadja Forsberg.

I Glödlampskonspirationen tar man upp den negativa klassresan som strumpbyxan har gjort över tid.

På 1930-talet när nylonstrumpbyxan lanserades var det en ren lyxprodukt.

–  Och i  dag är det modeindustrins främsta slit och släng-vara, säger Nadja­ Forsberg.

Lägg därtill att modeindustrin är den näst största miljöboven i världen.

– Våra strumpbyxor är återvunna och stickade i Italien, men de är inte gjorda av återvunna strumpbyxor utan av spillprodukter vid nylonstrumpstillverkning, säger Linn Frisinger.

Nylon är en petroliumprodukt framställd av råolja. Duons plan är att man i framtiden ska kunna panta sina strumpbyxor för återvinning.

I framtiden kan också skinnjackor­ komma att återvinnas. I alla fall hoppas­ Felix von Bahder, med­grundare till ­ Deadwood, på det.

Klädmärket startades 2012 tillsammans med Calle Ollson och främst tillverkade man läderjackor av återvunnet läder från till exempel modeindustrin, skinnsoffor och bilklädslar.

– Läder är ju det ultimata materialet för att återvinna. Man vill ju inte att kläderna ska kännas butiksnya och själ­lösa, utan det får gärna finnas en historia.

Förra sommaren öppnades den första butiken på Bergsunds strand och nu har märket utvidgats med jeans och tröjor.

– Vi har tittat mycket på att göra jeans av återvunnet bomull, men det är svårt. Vi jobbar i alla fall med ekologisk bomull, säger han.

Nu har också jackornas kvalité och design uppdaterats.

– Ja, absolut. Allt ifrån vilket foder vi jobbar med till vilka labels vi har till själva lädersourcingprocessen som är en kritisk faktor. Det är mycket tid och energi som går åt till att hitta rätt plagg och rätt waste. Nu har vi hittat en bättre sourcingplan och det känns skitkul.

Ambitionen är att jackorna ska ha en civil look och inte ha en motorcykelfunktion.

– Det ska kännas som att man hittar den perfekta vintagejackan. Att hitta bra vintageskinnjackor är svårt. Antingen är de väldigt hårda eller så är det bara konstiga modeller.

Lädret hittas främst på vintagemarknader i Bangkok.

– Jag kan inte ens börja beskriva hur mycket gamla kläder som finns i upplag runt om i världen som aldrig ser dagens ljus och som bränns på bål. Jag tänker att kan man bara använda en ­liten del av det, framför allt när det kommer till läder som är så ansträngande för ­miljön och energikrävande att producera nytt, så blir det en stor miljövinst.