2015-11-15 19:34


Här möts folkhem och framtid

ABF-huset på Sveavägen byggdes när folkhem och folkbildning stod på topp. Efter 54 år behövdes en uppfräschning och nu är det ljusare och öppnare än tidigare.

Men idealen som präglar verksamheten är ­desamma.

– Många tyckte att det kändes som att komma till en övergiven tunnel­baneperrong att stiga in. Det var mörkt och man gick raka vägen till hissen, säger kommunikationschefen Katarina Gold.

Till det mörkblå huset med sin karaktäristiska kakelfasad kommer 7 000 personer varje vecka för att gå på studiecirklar och föredrag, komvuxutbildningar eller SFI. Men att det är fullt av aktiviteter och människor märktes förut inte när man kom in. Entrén hade dragits långt in i huset mot foajén vars fönster skymdes av vaktmästeriet.

Så det där om tunnelbaneperrongen var något som kom fram när besökarna för ett och ett halvt år sedan fick svara på vad de tyckte om huset.

Det blev startskottet för en ombyggnad. Entrén är återställd och fönstren mot Saltmätargatan släpper in dagsljus i foajén som fyllts med nydesignade och smarta möbler. Soffor kan bli bord och bänkar kan också användas för förvaring. Här kan alla som strömmar genom huset slå sig ner för att prata eller bläddra i de tidningar och tidskrifter som kommer att finnas på plats om några veckor

– Som det ser ut nu var det från början och det har präglat hela ombyggnationen. Vi ville ta tillbaka grundtanken med huset säger Katarina Gold, som varit projektledare.

Och det är att vara en plats där folk kan mötas utan att behöva konsumera. Något som är ganska sällsynt i området trots att en rad av arbetarrörelsens viktigaste adresser finns här. På andra sidan Sveavägen ligger Socialdemokraternas partihögkvarter och LO-borgen står bara ett stenkast bort. Tunga fackförbund som Metall har sina kontor i närheten och Palme ligger begravd vid Adolf Fredriks kyrka. Men på gränsen mellan Vasastan och nedre Norrmalm är det snarare butiks- och kafélivet som präglar gatorna.

Inne på restaurang Gyllene cirkeln hänger nu en lampa som designföretaget Folkform gjort utifrån miljonprogrammets estetik.

– Vi tyckte att det var fint att föra ihop då och nu. Här inne ska man kunna jobba eller sitta och prata.

Gammalt möter nytt. Om anslaget är antikvariskt och andas folkhemsnostalgi ger eluttagen och usb-portarna i restaurangen möjlighet för dagens arbetsnomader att komma hit och jobba.

Katarina Gold talar varmt om foajéns specialbeställda matta.

– Mönstret är gjort utifrån arabisk mönstertradition som parats med den svenska trasmatteestetiken. Så vill vi göra i alla verksamheter, visa att när vi möts så händer något i oss och runt oss.

Trots att samhället och staden förändrats vill ABF slå vakt om sina gamla ideal.

– Vi vill återta vår plats som folkbildningsfyr, säger Katarina Gold. I stor utsträckning handlar det om att nå utsatta och inte så privilegierade människor. ABF har ju sin värdegrund i arbetarrörelsen, alla människors lika värde och deras rätt till kultur och bildning.


FAKTA

Jazzklubb på 60-talet

ABF-huset ritades av Helge Zimdal och öppnade 1961. Det är klätt med blått kakel, som fortsätter genom entrén och in i foajén.

Här bedrivs studiecirklar, föreläsningar och kurser. På tredje våningen ligger Birkagårdens folkhögskola och på fjärde ABF Komvux. Hit kommer 7 000 besökare i veckan.

Mellan 1962 och 1967 fanns en jazzklubb på restaurang Gyllene cirkeln. Här spelade internationella och svenska storheter som Monica Zetterlund, Bengt Hallberg och Bill Evans.