2012-02-29 13:10
Bea Tigerhielm


Otursdag – eller tid för frieri?

En otursdag, ett tillfälle för kvinnor att fria, eller ett nödvändigt ont? Alla har en relation till skottdagen.
I morgon infaller den – oavsett vi vill eller inte.
– Det är en dag som inte lämnar någon oberörd, 
säger etnologen Jonas Engman vid Nordiska museet.

Micaela Edman åkte hem tidigare från jobbet. Fyllde tvåan på Grönsaksvägen med rosa, bubbelgumsaktiga ballonger, blommor och champagne. Hon doppade jordgubbar i choklad och sedan väntade hon.

– Jag fattade ingenting och undrade vad det var frågan om. Du hade ju smusslat länge, säger Dennis Edman.

Det var fredagen den 29 februari 2008 och Dennis Edman, som själv hade själv planer på att fria lite senare på sommaren, kom hem till överraskningen. Men han blev snuvad på frieriet för Micaela Edman hade tagit fasta på traditionen om att kvinnor får fria på skottdagen. En sed som sägs härstamma från medeltidens Skottland eller från borgerlighetens 1850-tal.

Micaela Edman satt i sovrummet och slängde fram frågan om giftermål till en förvirrad Dennis som lyckades att svara ja.

Sedan satt de där, fästman och fästmö, nyför-lovade, i sängen och drack champagne.

– Jag hade köpt provisoriska ringar och han kunde ha sin, men inte jag, berättar Micaela Edman.

Bröllopet stod i stadshuset den 4 juli 2009 och festen hölls senare i Micaelas föräldrars sommarnöje i utkanten av sörmländska Vingåker.

I dag har paret som träffades på internet, varit tillsammans i sex år och det verkar inte finnas 
något som ruckar på kärleken. De har en snart tvåårig dotter vid namn Elsa och ett hus i Hässelby villastad.

Enligt Jonas Engman, etnolog på Nordiska 
museet, var det under mitten av 1800-talet som seden med kvinnligt friande nådde Sverige.

– Det var någonting som den svenska borgerligheten plockade upp, men det var ingenting man såg i bondesamhället. Folk började skämta omkring det och man lekte att kvinnor ska få fria under skottdagen eller skottåret, säger Jonas Engman.

Enligt honom är det fortfarande så att människor fascineras av det som vrider på den sociala ordningen.

– Än i dag väntas ju mannen fria. Även om det inte är otänkbart att en kvinna gör det är bilden av ett frieri, som visas upp i tv och olika sociala sammanhang, att det är mannen som gör det. Det är fortfarande så spännande att vi tycker att det är lite kul att kvinnor gör det, så vi fortsätter med traditionen.

Enligt Jonas Engman har den borgerliga klassen stått bakom genusuppdelningen och drivit den vidare. Det är också borgerligheten som är bärare och förstärkare av könsordning och politisk hierarki.

– Under efterkrigstiden fick vi en enorm medelklasstillväxt, främst under 50-talet. Medelklassen tog över det borgerliga sättet att leva och det blev ett ideal för medelklassen.

Skottdagen omgärdas dock även av annat skrock och folktro. Enligt folklore var det en utpräglad otursdag och inget viktigt arbete över huvud taget borde utföras på denna dag.

Jonas Engman påpekar att dagen har haft flera betydelser.

– Jag tror att det varit både en lyckodag, men mest en otursdag. Alla tillstånd som är ovanliga har tillskrivits en viss magisk förmåga och ibland en väldigt stor magisk förmåga. Jag tänker på julafton och nyårsnatten. Det ovanliga genererar det ovanliga.

Vad är det som är så speciellt med just skottdagen?

– Den lämnar oss inte oberörd, den kliar oss 
eller kittlar oss. Formellt erkänner vi inte magi, men vi använder oss av massa ritualiserande 
saker som att vi till exempel inte går under stegar eller lägger nycklarna på bordet.

Lägger du nycklar på bordet?

– Ja, men det är med en viss tvekan, även om jag är forskare och så. Det är väldigt irrationellt. Jag kan inte förklara det.

Mindre dramatiskt, men kanske desto mer komplext är det faktum att jorden inte lyckas snurra runt sig själv och solen på den exakt den tid som vi bestämt att ett dygn och ett år ska vara.

– Det tar i princip 365,24 dygn för jorden att snurra runt solen, säger Patrik Norqvist, rymdforskare vid Umeå universitet.

Av den anledningen riskerar midsommar att driva en dag per fyra år – om man inte gör någonting åt det.

– Man kom på att om man 
lägger in en skottdag vart fjärde år så skulle man motverka detta.

Allt hade varit lättare om ett jordår var 365,25 dygn i stället för 365,24. För att utjämna ytterligare går helt enkelt vissa skottår bort.

– Man tog alltså bort skottåren 1700, 1800 och 1900, men 2000 var ett skottår. Det här är finlir för att så nära som möjligt få midsommar att ligga kvar på samma dag, berättar Patrik Norqvist.

Men det är mer komplicerat än så. Ett dygn är inte exakt 24 timmar. Det gör att man då och då skjuter in en extra sekund för att kompensera. Och dygnen blir på grund av att jordens rotation avstannar, längre och längre.

– Dygnen var mycket kortare om man går tillbaka till dinosauriernas tid och de kommer att bli märkbart längre om hundratusentals år, säger Patrik Norqvist.

Jill Eriksson

 

  FAKTA

Skottdagen

Infaller: Den 29 februari vart fjärde år. Dagen låg förut den 24 februari men flyttades år 2000.
För korta år: Vårt vanliga år är egentligen en fjärdedels dag för kort. Genom att lägga in ett skottår var fjärde år kompenserar man tidsförskjutningen och håller årstiderna på plats.
Otursdag: Hade 
i folklore ett rykte om sig att vara en otursdag. Då skulle man inte utföra något viktigt arbete.
Kvinnor som friar: Traditionen att kvinnor får fria på skottdagen sägs härstamma från bestämmelser i medeltidens Skottland eller från Florens och Frankrike.

  FAKTA

Annan Folktro och skrock

• Klipp inte naglarna fredagen den 13:e, då kan man få tandvärk.
• Slakta inte på fredagar, det betyder stor otur.
• Lägg inte nycklar på bord eller stegar.
• Se upp för svarta katter som korsar gatan.
• Gå så klart inte under en stege.
• Fäll inte upp paraplyn inomhus.
• Gå inte på A-brunnar och kliv inte på sprickor i gatan.
• Låt aldrig ett ljus 
sitta i ljusstaken utan att först bränna av veken.
• Mät inte storleken på din hand med någon, då blir du inte gift.
• Vissla inte på sjön 
– då blir det storm. Vill man däremot ha vind när det är vindstilla ska man skrapa med naglarna på masten och säga ”Blås Kajsa, blås!”.
• Däremot ska man avlusa sig på fredagar, då vet man att det går bra.
• Sist men inte minst: Tro inte på skrock, det betyder otur.

  FAKTA

Kalendrar genom tiderna

• Julius Cesar skapade år 46 f. kr en kalender där han fastställde att ett år skulle vara 365 dagar och att ett skottår med en extra dag skulle infalla vart fjärde år. Dessutom skulle inte längre månens faser ha betydelse för kalendern.
• I den julianska kalendern, som den kom att kallas, inföll skottdagen den 24 februari och vart fjärde år skulle februari ha 29 dagar i stället för 28.
• 1582 reviderades den julianska kalendern under påven Gregorius tid.
• Den gregorianska kalendern gick rätt efter årstiderna, men när krigen rasade under 1600-
talet i Europa, ville inte alla följa påven. Sverige uteslöt skottdagen år 1700, men Karl XII beslöt att Sverige från och med 1712 skulle återgå till den julianska kalendern.
• Den 24 februari 1753 infördes den moderna 
gregorianska tideräkningen i Sverige igen. Det året följdes den 17 februari av den 1 mars.

  FAKTA

De fyller år på skottdagen

1468 – Paulus III, påve.
1792 – Gioacchino Rossini, italiensk tonsättare.
1840 – John Phillip Holland, amerikansk ingenjör som utvecklade den första ubåten.
1936 – Henri Richard, legendarisk kanadensisk ishockeyspelare. Vann Stanley cup elva gånger.
1952 – Raisa Smetanina, rysk skidåkerska som tog 22 VM- och OS-medaljer.
1956 – Knut Agnred, medlem i Galenskaparna.
1964 – Ola Lindgren, svensk förbundskapten 
i handboll sedan 2008. Två VM-guld som spelare.

2012-02-29 13:10